Bok om undervisningshistoria uppmärksammar Siljanskolan

En unik dokumentation av ett viktigt stycke utbildningshistoria som kopplar ihop ett reformpedagogiskt projekt i Tällberg med historien om det svenska nationsbygget. Så beskriver professor Urban Claesson den nya bok som uppmärksammades med en release i Högskolans bibliotek den 21 september.

Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.

Man i bibliotek
Urban Claesson presenterade boken Fostran och bildning för en annan modernitet, som tar upp exemplet Siljanskolan som reformpedagogiskt alternativ.

”Fostran och bildning för en annan modernitet” är titeln. Under kvällen hölls korta presentationer av de sex medförfattarna Peter Reinholdsson, Jan Morawski, Lars Båtefalk, Juvas Mariann Liljas och Åsa Bartholdsson. Efteråt var det mingel med snittar och bubbel.

 

 

 

 

 

 

Peter Reinholdsson, Jan Morawski och Lars Båtefalk

Juvas Mariann Liljas och Åsa Bartholdsson

Boken handlar om den pedagogiska idé som praktiserades av Siljanskolan i Tällberg – en skola som grundades av makarna Signe Bergner-Alm och Harald Alm år 1927. Den pedagogik som präglade skolan gick på tvärs med de folkhemsideal som växte fram under den här tiden och som gick hand i hand med industrialisering och framväxande arbetarrörelse. I stället ville man fokusera på individen och de inneboende möjligheter som varje människa har, och bevara den nationella gemenskapen, dess kultur och värden.

Professor Urban Claesson har varit huvudredaktör och det var även han som höll gav en bakgrundsbeskrivning.

– Man tänkte sig en agrarförankrad fostran i harmoni med naturen med praktiska inslag och stärkande friluftsliv som skulle frambringa helgjutna och harmoniska individer. Inställningen till staten var kritisk. I stället sågs Siljanskolan som en motvikt till paret Myrdals vision och förespråkade familjen som livsform, sade Urban Claesson under sitt inledningsanförande.

Platsen ingen slump

Att platsen för Siljanskolan blev just Tällberg var förmodligen ingen slump. Paret Alm var fascinerade av Dalarna som representerade det ursvenska – en bild som förstärktes av att den tidens kulturelit gärna vistades och bosatte sig i Dalarna.  Paret Alm var måna om att bevara agrarkulturen och de konservativa värden som kom till uttryck här.

Efter inledningsanförandet fick medförfattarna berätta om sina bidrag till boken. Peter Reinoldssons anförande fokuserade på grundarna och historien om tillblivelsen. 

Jan Morawski berättade om den reformpedagogiska rörelsen och Siljanskolans roll i den. Lars Båtefalk redogjorde för sitt kapitel ”En ny människa för en bättre värld”. Juvas Marianne Liljas berättade om den speciella musikuppfostran som praktiserades. Åsa Bartholdsson avslutade med sitt bidrag om hemideologi och reformpedagogik.

En del av högskolans 40-årsfirande

Bokprojektet ingår som en del av Högskolan Dalarnas 40-årsjubileum. Bakom boken står en tvärvetenskaplig forskningsgrupp i utbildning och lärande.

– Det är en utbildningsvetenskaplig profil som nu har fått rätt att utbilda forskare, vilket gör att Högskolan Dalarna uppnår universitetsstatus, och som har bidragit till ett lyft för hela regionen, sade Urban Claesson under anförandet. 

Senast granskad:
Senast granskad: