Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
Under två dagar samlades 65 personer för att delta i den årliga SVEBI-konferensen. Temat för i år var "Trender och utmaningar inom idrott på fritid och i ämnet idrott och hälsa: samhällsvetenskapliga perspektiv".
– Det är viktigt att vi inom den beteendevetenskapliga idrottsforskningen upprätthåller en träffpunkt i Sverige där vi har möjlighet att dela med oss av kunskap och forskning. Så här efteråt kan vi konstatera att den samhällsvetenskapliga idrottsforskningen, i och utanför Sverige, håller hög kvalitet, säger Erik Backman.
Erik Backman har anordnat konferensen tillsammans med Gunn Nyberg och Frej Hallgren från Högskolan Dalarna samt Dean Barker och Natalie Barker-Ruchti från Göteborgs universitet.
Under konferensen kunde deltagarna välja på olika sessioner om skolämnet idrott och hälsa och om idrott på fritiden. De fick även en presentation om idrottsanläggningarna på Lugnet i Falun och möjlighet att testa på olika idrotter.
– Det var roligt att vi kunde anordna konferensen i Falun och få möjlighet att visa kollegor från andra lärosäten vår fantastiska idrottsmiljö som vi har här på Lugnet, säger Erik Backman.
Traditionellt sett har konferensen varit svenskspråkig, men i år erbjöds föreläsningar och seminarier på både svenska och engelska.
– Att konferensen erbjöd aktiviteter både på svenska och engelska tror jag gjorde att den blev attraktiv för fler, säger Erik Backman.
Det finns en väl utvecklad kontakt med idrottslärare i regionen och under konferensen fick ungefär 10-12 idrottslärare möjlighet att delta efter ekonomiskt stöd från Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna, PUD.
– Jag tror blandningen av erfarna och mindre erfarna forskare kompletterat med verksamma idrottslärare och representanter från Riksidrottsförbundet var lyckosam, säger Erik Backman.
Föreläsning om idrottsteknologins etiska och moraliska dilemman
En av keynote-talarna under konferensen var Sigmund Loland, professor i idrottsfilosofi och idrottsetik vid Norges Idrottshögskola som höll föreläsningen “The challenge of technology to sport - ethical perspectives”. I föreläsningen tog han upp moraliska och etiska dilemman med den teknik som förenklar sport och förbättrar resultat.
– Inom sporten är teknologin nödvändig av flera orsaker. En viktig anledning är att skapa sporter, utan tennisrack och tennisboll finns inte sporten tennis. Teknologin är även viktig för att minska risker för skador, till exempel genom tillverkning av hjälmar och skydd. Men teknologin gör också att prestationen kan förbättras, säger Sigmund Loland och tar bland annat upp de omdiskuterade hajdräkterna som världselitens simmare tidigare använde.
Förutom själva idrottaren krävs det i alla sporter någon form av material och det finns en koppling mellan kropp och teknologi. Men en debatt som pågår är om denna prestationshöjande teknologi tar bort för mycket av sporten.
En annan diskussion är om teknologins utveckling skapar orättvisor och ger olika utövare olika fördelar. Ett exempel är diskussionerna kring den sydafrikanske sprintern Oscar Pistorius som efter protester och nya beslut fick delta i både OS och Paralympics i London 2012 med två benproteser.
– Det finns flera etiska dilemman inom sporten. Både teknologiska men även biomedicinska. Om ni tänker er två 100-meterslopp, ett där ingen dopat sig och ett där alla dopat sig. Det loppet där alla dopat sig går en sekund snabbare. Skulle det kunna vara bra för sporten? Vad är målet med det? frågar sig Sigmund Loland. Om idrottarna gillar att springa, tappar de en sekund av löpning. Och publiken förlorar en sekund av underhållning, fortsätter Sigmund Loland skämtsamt.
Sigmund Loland förklarar också logiken bakom sport som ologisk.
– Idrotten handlar egentligen om ett frivilligt försök att övervinna onödiga hinder. I till exempel häcklöpning finns inget annat syfte förutom att utmana sig själv. Det säger något om sportens karaktär, säger Sigmund Loland.
Men varför uppmuntrar vi då dessa ologiska aktiviteter? Sigmund Loland har flera svar på den frågan. Bland annat för att testa människans prestationspotential och för att få jämföra sig med andra under liknande förutsättningar. Men vad är naturligt idrottsutövande? Var går gränsen? Det förblir i dagsläget osagt.
Sigmund Loland är frekvent publicerad inom idrottsfilosofi och idrottsetik och har varit gästprofessor vid flera utländska universitet, bland annat Stanford University och University of Southern California. Mellan 2005 och 2013 var Sigmund Loland rektor vid Norges Idrottshögskola.
Keynote från Storbritannien
Den andra keynote-föreläsaren var professor Brett Smith från University of Birmingham. Brett Smith är en ledande expert på frågor om funktionshinder, hälsa och fysisk aktivitet och hans forskning bygger på psykologiska, sociologiska och kritiska studier om funktionshinder. Han höll föreläsningen ”More of the same or time to move forward?: Expanding methodological options in qualitative and mixed methods research”.
SVEBI
SVEBI står för Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning och är en intresseförening för forskning och utbildning inom idrotten. Föreningen bildades 1975 och en del av deras verksamhet är att anordna en årlig konferens.