Denna nyhet är äldre än 6 månader och är kanske inte aktuell längre.
– Ett av syftena i min avhandling var att undersöka om de metoder för bestämning av lagringsbarhet som används för 1-1,5-åriga plantor även kan användas för mindre omskolningsplantor, säger Elisabeth Wallin.
Med lagringsbarhet menas plantornas förmåga att klara av låga temperaturer utan att ta skada, det vill säga plantornas frystolerans. Resultaten visade att det är möjligt att använda samma metoder även om gränsvärdena behöver justeras något för de unga omskolningsplantorna.
Elisabeth Wallin har även studerat hur en förlängd natt i slutet av sommaren påverkar plantornas invintring och utveckling av frystolerans på hösten samt tidpunkten för knoppsprickning på våren.
– På skogsplantskolor kan nattlängden förlängas med en metod som kallas långnattsbehandling, då man täcker plantorna med svarta gardiner. Syftet med att förlänga natten är att lura plantorna att hösten har kommit. Då får plantorna en signal att avsluta sin tillväxt och gå in i ett vilostadium för att sedan börja bygga upp skottens köldtolerans, förklarar Elisabeth Wallin.
Resultaten visar att en period på mellan 21 och 28 dagar med långnattsbehandling ger en högre aktivitet av de gener som styr plantornas vila och de gener som kodar frystolerans jämfört med en kortare behandlingsperiod på 7 till 14 dagar.
– En högre aktivitet av dessa gener innebär att plantorna har uppnått en högre grad av frystolerans, vilket resulterar i en bättre överlevnad efter lagring, säger Elisabeth Wallin.
Under avhandlingsarbetet har Elisabeth Wallin också vidareutvecklat ett test för att kontrollera plantans vitalitet efter lagring, den så kallade SEL-metoden.
– Ett mål med mitt avhandlingsarbete har varit att försöka hitta enkla och snabba testmetoder för plantors vitalitet. Jag hoppas naturligtvis på att SEL-metoden kommer att vara till hjälp för plantskolorna så de kan fastställa plantornas status innan de levereras ut till kunderna, säger Elisabeth Wallin.
SEL står för Shoot Electrolyte Leakage och metoden går ut på att man klipper av provplantornas skott, lägger dem i en flaska med avjonat vatten och skakar provet i 24 timmar. Därefter mäter man ledningsförmågan i vattnet. Ett högt värde tyder på att plantorna är skadade.
Elisabeth Wallin försvarade framgångsrikt sin avhandling "From growth cessation to bud burst-conifer seeding development in response to nursery culture and environmental stimuli" tidigare under våren.