Värmeböljor, skogsbränder och försämrad luftkvalitet ökar riskerna för sjuka och äldre. Samtidigt ställs nya krav på hälso- och sjukvården när klimatet förändras, menar forskare på Högskolan Dalarna.
Personer som haft stroke behöver stöd som fungerar i vardagen – inte bara under sjukhusvistelsen. Ny forskning från Högskolan Dalarna visar att rehabilitering efter stroke behöver bli mer anpassad till människors verkliga livssituationer.
Barn- och ungdomsidrotten präglas allt mer av prestationskrav, specialisering och ökade kostnader. Forskare vid Högskolan Dalarna menar att utvecklingen förändrar villkoren för barn- och ungdomsidrott och flyttar fokus mot prestation och selektion i allt yngre åldrar.
Hur vet man när en hjälm inte längre skyddar som den ska? Det ska forskare vid Högskolan Dalarna undersöka i projektet Helmet IQ. Projektet genomförs tillsammans med SkiStar, POC och Folksam och ska bidra till ökad säkerhet för skid- och cykelhjälmar.
Hur påverkar klimakteriet kvinnors hälsa och vilka möjligheter finns det till behandling? Det är frågor som står i fokus när Amanda Calvin, doktorand vid Högskolan Dalarna, föreläser i Falun, Mora, Sjövik och Leksand.
Personer med långvarig spridd smärta har nästan dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Det visar en ny internationell forskningssammanställning från Högskolan Dalarna och Karolinska Institutet.
Förtroende är avgörande för att socialtjänsten ska fungera – men vad krävs för att stärka det? En rapport från Högskolan Dalarna pekar ut konkreta arbetssätt som kan öka tilliten och bidra till att människor söker stöd tidigare.
I Sälen testas självkörande bussar i vintermiljö. För Högskolan Dalarna är projektet en möjlighet att studera hur ny teknik fungerar i praktiken och hur hållbara mobilitetslösningar kan utvecklas i samverkan.
Hur påverkas demokratin när tilliten mellan människor minskar och det offentliga samtalet hårdnar? Civilsamhället spelar en central roll – men dess betydelse är inte självklar. Ny forskning lyfter både möjligheter och spänningar i civilsamhällets demokratiska roll.
Inom forskarskolan Future-Proof Cities kombinerar doktorander forskning med arbete i kommuner och organisationer. Ett exempel är Sara Svensson, som i sin avhandling studerat hur den kommunala samhällsplanerarens roll formas i praktiken.
Det som avgör om människor går och röstar som vuxna grundläggs redan i tonåren. En ny studie visar att tidiga värderingar om ansvar och delaktighet är viktigare än både politiskt intresse och kunskap om politik.
Klimakteriet kan påverka kvinnor livskvalitet under många år. Bristande kunskap, otydliga vårdvägar och rädsla för behandling kan bidra till att kvinnor inte söker hjälp. Nu startar en ny nationell studie.
Vad får människor att betala för något de kanske inte måste? Ny forskning från Högskolan Dalarna visar hur sociala normer, ny teknik och tydlig kommunikation kan säkra finansiering av leder – utan att kompromissa med allemansrätten.
Hur lär vi oss röra oss effektivt, hur uppstår belastningsskador – och hur kan träning och behandling bäst förebygga och rehabilitera? Det är frågor som står i centrum för den forskning som nu förstärks vid Högskolan Dalarna genom tillsättningen av en ny professor i fysioterapi.
Black Friday närmar sig och många konsumenter förväntar sig årets lägsta priser. Men enligt Kenneth Carling vid Högskolan Dalarna är det en vanlig missuppfattning.
”Att underteckna är viktigare än någonsin. Det visar att vi står upp för grundläggande akademiska värden. Genom undertecknandet ingår vi nu som ett av alla de lärosäten världen över som gemensamt tagit ställning för att värna den akademiska friheten, säger rektor Jörgen Elbe.
Hur kan lärare låta elever vara med och påverka, men ändå hålla ordning och trygghet i klassrummet? I sin avhandling vid Högskolan Dalarna har Anna Henriksson Persson undersökt hur lärare i årskurs 4–6 resonerar om elevers inflytande som en del av skolans demokratiska uppdrag.
Vetenskapsrådet har beslutat att bevilja drygt 10 miljoner kronor till två forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna inom utbildningsvetenskap. Projekten handlar om hur skolans resurser påverkar elever med och utan adhd samt om hur kön och ämneskunskap formade de tidiga lärarutbildningarna i Sverige.
Var fjärde elev på idrottsgymnasier känner stress kopplad till användning av tekniska hjälpmedel som pulsklockor och träningsappar. Det visar en ny rapport framtagen av forskare vid Högskolan Dalarna på uppdrag av Riksidrottsförbundet.
Nyhet
På du.se använder vi kakor (cookies) för att ge dig en bra upplevelse på vår webbplats. Med hjälp av webbanalys kan vi anpassa webbplatsen ytterligare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.
