INSTÄLLT: Forum för Textforskning (FoT) 15

Den femtonde konferensen i serien Forum för Textforskning (FoT 15) som anordnas vid Högskolan Dalarna den 8-9 juni 2020 ställs in.
Högskolan Dalarna campus Falun exteriörbild

Temat för konferensen är "land och stad". I dagens samhällsdebatt behandlas stad och landsbygd ofta som varandras motsatser och inte sällan målas stora motsättningar upp mellan dem. Hur ser dessa diskurser om land och om stad ut i olika sammanhang – i dagspressen, på förskolan, i politiken, i livsstilsmagasinen eller i reklamen? Hur har diskurserna förändrats över tid?

Vi vill att temat land och stad ska tolkas i vid bemärkelse och välkomnar särskilt infallsvinklar som är nya för språkvetenskapen. Undersökningar som behandlar både land och stad ur textforskningsperspektiv är lika välkomna som studier som uteslutande kretsar kring bara ett av dessa teman. Tre plenarföreläsare kommer att belysa temat ur olika synvinklar och dessutom får vi tillfälle att diskutera det vidare under ett panelsamtal med frågan "Hur kan språkvetenskapen bidra till förståelsen av begreppen land och stad?"

biblioteket_campus_falun_interior.jpg

Liksom tidigare år är konferensen öppen för föredrag och workshoppar som rör textforskning i fältets hela bredd: diskursanalys, retorik, skrivforskning, läsforskning, språkteknologi, literacy- och skriftbruksforskning, översättningsforskning, litterär stilistik, läsbarhetsforskning, facktextforskning, forskning om skolans och högskolans texter, myndighets- och marknadskommunikation.

Abstract

Använd nedanstående länk för att senast den 27 mars lämna in abstract som får vara max 300 ord långt. Varje abstract granskas av två läsare och besked om deltagande ges den 17 april.

Anmäl abstract här

Plenartalare

Att längta bort och tillbaka: om det ruralas betydelse på marknaden och i politiken

Relationen mellan stad och landsbygd beskrivs ofta som en enkelriktad rörelse av människor, kapital och arbetskraft som går från landsbygden mot storstäderna. Ur ett diskursanalytiskt perspektiv går det emellertid att karaktärisera relationen ur motsatt perspektiv. Det finns nämligen en allmän diskursiv trend och längtan som riktas ut från staden och mot det äkta, autentiska livet på landet. Denna diskursiva trend har förstärkts under den nya, globala ekonomin, där det 'lokala' inte sällan fungerar som tecken på autenticitet i praktiker som annars kännetecknas av likriktning och avsaknad av territoriell variation (Heller & Duchêne, 2012; Thurlow and Aiello, 2007).

Porträttbild Gustav Westberg

I föredraget diskuterar jag  hur denna längtan, och mer specifikt hur det 'lokala' och 'naturen', rekontextualiseras som tecken på äkthet (Aiello & Pauwels, 2014) i politiska såväl som kommersiella sammanhang. Analysen grundas i socialsemiotisk teori och multimodal diskursanalys och bygger på texter från två väldigt olika sammanhang: högerextrem propaganda (Westberg & Årman, 2019) och texter som marknadsför olika handelsvaror som samiska (Archer & Westberg, 2019). Dessa praktiker hålls nämligen samman av ett ideal som bejakar värdet i att "lämna staden" och att "gå tillbaka till naturen". Med föredraget vill jag lyfta frågan om vilka text- och diskursanalytiska vinster en jämförelse av sådana disparata material kan ge. Hur kan vi som textforskare egentligen skapa förståelse för det faktum att rörelsen från stad mot land mobiliseras för att reglera vitt skilda praktiker som livsstilskonsumtion och politisk extremism?

Gustav Westberg är filosofie doktor i nordiska språk och biträdande lektor i svenska språket vid Örebro universitet. Hans forskning är grundad i multimodal kritisk diskursanalys och kretsar för tillfället kring hur föreställningar om samer används i kommersiella sammanhang. I olika projekt forskar han dessutom på såväl samtida politisk extremism som på diskurser kring flygande.


Land och stad – en älskad dikotomi

Landsbygden har gjort come-back i det politiska livet de senaste åren. De politiska partierna är oroliga för klyftan mellan land och stad och medierna älskar den. Men är det verkligen land och stad som dras isär i vår tid? Eller talar man egentligen om något annat.

Porträttbild Erik Westholm

Föreläsningen belyser land-stad-frågan ur olika aspekter; hur skapas föreställningen om land och stad, vem upprätthåller den och varför? Vad är det som egentligen döljer sig i den tillskrivna klyftan mellan land och stad? Kanske kan vi också ana varför staden producerar detta särskiljande och varför landsbygden aningslöst hjälper till att upprätthålla den.

Erik Westholm är professor emeritus vid institutionen för Stad och Land, SLU och ordförande i Kommittén för Land och Stad vid Kungliga Skogs och Lantbruksakademien (KSLA). Han har också verkat som professor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna.


Mellan Vådan av att vara skrake och Den 7-växlade dubbelkopplings-växellådan - Ämneslitteraciteter i centrum och periferi

Yrkeselevers viktigaste verktyg är språket. Deras arbete och lärande utgår från texter, läsande och en förståelse av texterna som måste sätta sig i handen (Visén u.a.). New Literacy Studies (Barton 2007; Street 2003) ger begrepp för att undersöka litteracitet som kontextbunden socioekologisk praktik snarare än förmåga. Literacy-perspektivet har därför lett till att även skolans olika ämnen undersöks som specifika litteracitetspraktiker, med ämnesspecifika texter och sätt att använda dessa. I den här föreläsningen presenterar jag exempel på arbete med ämneslitteraciteter med fokus på läsande (e.g. Anderson 2011; Visén 2015; Hallesson & Visén 2019; Visén u.a.). Framför allt ställs dock frågor om begreppsparet centrum periferi i relation till forskning om ämneslitteracitet.

Internationell forskning om ämneslitteraciteter rör främst teoretiska ämnen (se ex Schleppegrell 2004; Shanahan & Shanahan 2008). I Sverige är exempelvis naturvetenskapliga ämnens multimodala litteraciteter (Danielsson et al 2018) och historieämnets literacyförväntningar (Staf 2019) undersökta. Forskningen om ämneslitteraciteter urskiljer specifika kontextbundna sätt att använda text som får vidare konsekvenser för hur läsande och skrivande inom ämnen som kemi, fordonsteknik, filosofi, historia, svets, ekonomi eller hantverk undersöks, beskrivs och undervisas i. Darvin (2006) visar exempelvis hur yrkeslärare beskriver sitt arbete med texter som yrkesknep, snarare än läsande. Ämneslitteracitetsdiskurserna riskerar att inte enbart fungera urskiljande utan också hierarkiskt särskiljande.

Porträttbild Pia Visén

Moje (2007) argumenterar för demokratiserande forskning om och arbete med ämneslitteraciteter, som omfattar språk, genre, kunskapstillägnan, kunskapsproduktion, intressesfärer och motivation, och att elevers vardagskulturer respekteras och utnyttjas snarare än att ignoreras, som tränar unga att bli kritiska ämnesläsare, vilket förutsätter skicklighet. Med utgångspunkt i det analyseras i föreläsningen några exempel på hur elever rör sig mellan ämneslitteraciteter i svensk gymnasieskola utifrån frågan om vad som kan betraktas som centralt och perifert.

Pia Visén är lektor i språkdidaktik med inriktning svenska på Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen rör bland annat ämneslitteraciteter, läsande inom gymnasieskolans yrkesprogram, svenskämnets didaktik, samt hur arbete med texter i skolans olika ämnen kan stötta elevers litteracitetsutveckling.


I tillägg till de tre plenarföreläsningarna innehåller konferensen också ett inspel från namnens värld – en öppning in mot kartorna men också en tänkbar öppning för kontakter mellan namnforskning och textforskning.

Annette-Torensjö.jpg

Ortnamn är mer än bara ord - om att läsa landskapet

Annette Torensjö är verksam vid Institutet för språk och folkminnen som avdelningschef för Namnarkivet i Uppsala. Hennes huvudsakliga arbetsfält är ortnamnsvård. Sedan 2004 är hon en av Sveriges representanter i FN:s expertgrupp för ortnamnsfrågor, Group of Experts on Geographical Names, UNGEGN. Hon är även ledamot av Gävle kommuns namnberedning.

Program

Konferensen börjar kl. 10 på måndag den 8 juni och avslutas på tisdag eftermiddag kl. 16 den 9 juni. Konferensprogrammet länkas hit så fort det är klart.

Anmälan

Deltagaravgiften är 500 kr och eventuellt tillkommer kostnad för konferensmiddagen på kvällen den 8 juni.

Anmäl dig till konferensen senast 29 april

Praktisk information

Vägbeskrivning från Falun Centralstation till Högskolan Dalarna

Logi

  • Scandic Lugnet Falun
    Bokningskod: Högskolan Dalarna FOT15 2020
    Rummen hålls till 30 dagar före konferensen
    Statligt avtal pris per enkelrum och natt á 890:- inkl. moms
    Pool, bastu, gym, WiFi samt stor KRAV-märkt frukostbuffé ingår för övernattande gäster.

    Obs! bokas endast via telefon +46 23 669 22 10 alt. falun@scandichotels.com

  • Gruvortens Bed & Breakfast i Falun
    Bo mitt i Sveriges historia, världsarvet Falu Gruvas område, i ett nyrenoverat 1700-tals hus. Här kan du känna lugnet, sova gott och äta en ekologisk frukost på morgonen med den magnifika utsikten som sällskap.
    Pris per natt inkl. moms o rabatt: 750 kr enkelrum; 950 kr för 2 personer i dubbelrum.
    Gäller vid bokning på tel 072 2020949 alt. via info@gruvortens.se.  Ange koden "land och stad".

    Endast 7 rum - först till kvarn gäller. I priset ingår bäddade sängar, handdukar, delad dusch och toalett, tillgång till bastu, WiFi, parkering, städning. Avstånd fyra km mellan gruvan och högskolan.

  • Falu Fängelse vandrarhem är ytterligare ett alternativ.

Viktiga datum

31 januari – sista dag att anmäla om du/ni vill arrangera en workshop. Anmälan av intresse för att arrangera en workshop görs via e-post till fot15@du.se.

27 mars – sista dag att anmäla sessionsföredrag.

17 april – information om godkännande av abstrakt meddelas.

29 april – sista anmälningsdag för konferensen. 

Välkomna!

Kontakt

Organisationskommittén består av André Leblanc, Charlotte Lindgren, BethAnne Paulsrud, Maria Rydell, Monika Stridfeldt, Barbara Wallsten.

Ansvariga kontaktpersoner är Catharina Nyström Höög och Annelie Ädel.

Konferensens e-postadress: fot15@du.se

Senast granskad: