Högskolan Dalarnas akademiska högtid inleds med installationsföreläsningar där professorer delar med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Föreläsningarna är öppna för alla och hålls i biblioteket på Campus Falun torsdagen den 23 mars mellan klockan 09.00 och 13.00.
Program
Klockan 9.00: Tomas Axelson, professor i religionsvetenskap
Livsåskådning, film och kulturell mångfald – sätt att se på världen
Hur kan film fungera för människors tankar och känslor om livet och samhället? Jag sammanfattar många års forskning om film som resurs för människors sätt att uppleva världen. Relationen mellan det visuella avtrycket på skärmen i det yttre och individers inre, är rik och dynamisk. Människors tolkningsprocesser innehåller både emotionell kraft och överraskande kreativitet, också i sättet att förstå det interkulturella samhället.
Klockan 9.30: Annika Vänje, professor i arbetsvetenskap
Utmaningar och drivkrafter – i det framtida arbetslivet
Den pågående globaliseringen utmanar organisatoriska gränser, etablerade arbetskulturer och invanda mönster att arbeta på. De mekanismer som leder oss in i framtidens arbetsliv är såväl politiska och sociala som tekniska. I min föreläsning lyfter jag frågor som berör hur vi kan möta framtiden och dessa utmaningar genom ett medvetet och praktiknära förändringsarbete, som utgår ifrån verksamheters lokala behov, förutsättningar och traditioner.
Klockan 10.00: Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete
Läraren är central för elevers läsutveckling
Avkodningsförmågan är grundläggande för läsutvecklingen och utvecklas genom läsning i alla ämnen i skolan. Lärarens undervisning är central för att stötta varje elev att utveckla en god läsförmåga. Läsförståelsen främjas av kunskaper i alla skolämnen och av undervisning om ämnenas specifika ord och begrepp. Lärarens direkta undervisning om hur ämnenas texter ska läsas är en annan nyckel till läsförståelse. Elever behöver läsa varje dag och de gör det om läraren säger det och om de får välja text.
Klockan 10.30: Boglarka Straszer, professor i svenska som andraspråk
Trygghet för lärande genom transspråkande
Vad innebär trygghet för flerspråkiga individer? Varför ska trygghet skapas? Och hur kan detta göras för att stödja barn, ungas och även vuxnas flerspråkiga utveckling och förstärkning av identiteten? Jag diskuterar dessa frågor genom att lyfta ett centralt forskningsområde, som handlar om ett förhållningssätt och en pedagogisk praktik, där det ges utrymme för användning av olika språkliga resurser för kommunikation och lärande särskilt i skolämnena modersmål och svenska som andraspråk.
Klockan 11.00: Anna Cristina Åberg, professor i medicinsk vetenskap
Hjärnstresstest – Hur kan det vara bra?
Kognitiv svikt som innebär till exempel minnesstörningar, försämrat omdöme, svårigheter med praktiska göromål eller abstrakt tänkande ökar globalt och kan vara ett förstadium till demenssjukdom. I dag finns inte någon bot för dessa tillstånd. Men tidig identifiering av problemen möjliggör symptomlindrande åtgärder. Därför behövs ett enkelt och tillförlitligt test som tidigt kan avslöja kognitiv funktionsförsämring, vilket vi utvecklat i Uppsala-Dalarna Dementia and Gait project.
Klockan 11.30: Kerstin Erlandsson, professor i sexuell reproduktiv perinatal hälsa
Barnmorskors roll för sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa
Föreläsningen handlar om Sexuell, Reproduktiv och Perinatal Hälsa (SRPH) och om rollen som barnmorskor har i genomförandet av FN:s hållbarhetsmål. Mödradödligheten var tidigare hög i Sverige men har minskat det senaste århundradet med insatser såsom introduktionen av aseptik och ökad andel barnmorskeassisterade födslar. Jag och mina kollegor har publicerat resultat av forskning som kan inspirera till att förbättra den barnmorskeledda vården i Sverige och i andra länder. Som professor i ämnet vill jag fortsätta forska, undervisa och samverka för att värna det vi uppnått i Sverige och rusta barnmorskor för att tillhandahålla god SRPH.
Klockan 12.00: Xingxing Zhang, professor i energiteknik
Positive Energy District (PED) as a solution to climate-neutral city in Sweden
Positive Energy District (PED) achieves a positive energy balance on an annual basis and strives towards an excess production of renewable energy. PEDs contribute to sustainable development in cities by rewarding energy efficiency, local energy production and flexibility in the energy system. This inaugural presentation states the background of PED development and reports our most recent research activities about PED. It also concludes research needs in the future.