Hur korttidspermitteringar och uppsägningar påverkar individer och företag?

För ett år sedan öppnade möjligheten att söka statlig ersättning för korttidspermittering. Nu studerar forskare vid Högskolan Dalarna vilka följder det får för individer och företag.

– Korttidspermitteringarna under coronapandemin har bidragit till att motverka uppsägningar inom flera branscher på arbetsmarknaden. De har också bidragit till att företag kan behålla kompetens och därmed stå starkare när efterfrågan ökar. Nu behöver vi undersöka effekterna av detta för både individer och företag, säger Alexis Rydell, doktor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna.

Den 7 april 2020 öppnade möjligheten för företag inom den privata sektorn att ansöka om statlig ersättning från Tillväxtverket för korttidspermitteringar. Under första månaden fick Tillväxtverket in 54 306 ansökningar. Sedan dess har trycket inte varit lika högt, utan har varierat mellan olika månader och mellan olika branscher. Under 2020 gjordes totalt 90 583 ansökningar som sammanlagt berörde 595 542 personer.*

Personal inom hotell och restaurang hårt drabbade

Hotell och restaurangverksamheter har blivit hårt drabbade av coronapandemin med omfattande korttidspermitteringar men också med många uppsägningar. Forskarna intervjuar nu ett 80-tal tidigare anställda och korttidspermitterade, chefer, fackliga representanter och företrädare för omställningsorganisationer inom hotell och restaurang.

– Vi har fokus på flera områden och undersöker hur korttidspermitteringar och neddragningar påverkar arbetsmiljön och vilket stöd uppsagda har från till exempel företag, omställningsorganisationer och sociala nätverk. Vi är också intresserade av att förstå på vilket sätt uppsagda hittar ny sysselsättning och hur den nya anställningen skiljer sig från den tidigare i termer av till exempel anställnings- och arbetsvillkor, säger Alexis Rydell.

Intervjuer görs också med behovs och tidsbegränsat anställda.

– Hotell och restaurang är en bransch med en relativt hög andel behovs- och tidsbegränsat anställda. De har inte alltid rätt till stöd från de partsgemensamma omställningsorganisationerna när de förlorar sitt arbete. En annan viktig aspekt är att många jobb i branschen utgör instegsjobb på arbetsmarknaden, och eftersom dessa har minskat under coronapandemin så kan det bli svårare för vissa grupper att få en anställning, säger Alexis Rydell.

Forskning för stöd i framtida kriser

Forskning om omställningsprocesser och konsekvenser för företag och anställda i spåren av coronapandemin ger företag och andra organisationer möjlighet att stå bättre rustade vid framtida neddragningar.

– Statligt ekonomiskt stöd vid korttidspermitteringar kom till några år efter finanskrisen 2008. Under finanskrisen var det i hög grad upp till parterna och företagen att hantera omställningarna. Under coronapandemin har staten varit mer aktiv och stöttat företag och anställda genom till exempel stödet till korttidspermitteringar, och nu vill vi ta reda hur detta påverkar anställda och arbetsmiljö för att dra lärdomar inför framtiden, säger Alexis Rydell.

Lång tradition av forskning om företagsomställningar och omstruktureringar

Högskolan Dalarna har en lång tradition av forskning inom arbetsvetenskap om företagsomställningar och omstruktureringar. Forskningen har fokuserat på flera olika branscher och inkluderat större omstruktureringsfall både i regionen och nationellt. För närvarande bedrivs två stora forskningsprojekt i området, varav det ena har utgångspunkt i finanskrisen 2008 och det andra i den pågående coronapandemin.

– Det är viktigt att lära av tidigare kriser och nedgångar på arbetsmarknaden, och inte minst hur dessa hanteras i andra länder. Det svenska systemet för statligt ekonomiskt stöd vid korttidspermitteringar bygger till exempel på erfarenheter av finanskrisen och studier av korttidspermitteringar i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland. Med tanke på just detta är vårt nu pågående samarbete med forskare i England och Australien om omstruktureringar i samband med finanskrisen mycket spännande, menar Alexis Rydell.

* Uppgifter från Tillväxtverket från april 2020 till och med januari 2021.

Fakta om forskningsprojekten

Projekttitel: Omstruktureringar i besöksnäringen i spåren av covid-19: konsekvenser för individer och arbetsmiljöer
Projektledare: Alexis Rydell, lektor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna
Medverkande forskare: Roland Ahlstrand, professor i arbetsvetenskap, Susanna Heldt Cassel, professor i turismvetenskap, Maria Thulemark, lektor i turismvetenskap och Elin Storman, doktorand i arbetsvetenskap. Samtliga vid Högskolan Dalarna.
Projekttid: 2020–2023
Finansiering: 4,5 miljoner via AFA Försäkring
Mer information om projektet

Projekttitel: En komparativ studie av de långsiktiga erfarenheterna av omstrukturering: strukturell påverkan på framgångsrika övergångar till ett hållbart arbetsliv
Projektledare: Robert MacKenzie, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet
Medverkande forskare: Alexis Rydell, lektor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna, Roland Ahlstrand, professor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna, Jennifer Hobbins lektor i ledarskap vid Försvarshögskolan, Karlstad.
Projekttid: 2019–2021
Finansiering: 5 miljoner via Forte
Mer information om projektet

Alexis Rydell
Univ lektor arbetsvetenskap
Senast granskad:
Senast granskad: