Omfång
Manuskripten ska vara mellan 5 000 - 8 500 ord, inklusive referenser och exklusive abstract. Artiklar som överstiger 8 500 ord kommer att bedömas särskilt kritiskt när det gäller omfång.
Språk
Manuskript kan skrivas på svenska, danska, norska eller engelska. De ska innehålla en sammanfattning på engelska (om svensk artikel), alternativt på svenska (om engelsk artikel), nyckelord samt författarens tillhörighet/titel på samma språk som artikeln. För engelska texter tillämpas brittisk engelska (UK).
Insända artiklar på annat språk än modersmålet ska vara språkgranskade. Författaren uppmanas att själv stå för denna kostnad. Språkgranskningsmedel finns att söka löpande hos bland annat Vetenskapsrådet.
Abstract (sammanfattning) och nyckelord
En sammanfattning (abstract) ska inkluderas (100-200 ord). Den skrivs på engelska (UK) om artikeln är på svenska, danska eller norska. Om manuskriptet är skrivet på engelska skrivs sammanfattningen på svenska.
Ange även nyckelord, tre till fem stycken. Nyckelorden skrivs på samma språk som abstractet.
Manuskriptet ska följa följande ordning:
- titel
- sammanfattning eller abstract
- nyckelord (3-5 st)
- huvudtext (max tre rubriknivåer)
- tackord/information om finansiär ifråga (eventuellt)
- slutnoter
- referenser
Filformat och layout
Manuskript sänds i Word-format (.docx). Brödtexten ska skrivas i Times New Roman, 12 punkter, 1,5 radavstånd, Texten skrivs med rak vänstermarginal men inte rak högermarginal.
Om ord eller uttryck ska betonas, använd kursiv stil och inte enkla citattecken. Undvik även fetstil och understruken text.
Skriv ut förkortningar i löpande text. Använd "till exempel" istället för "t ex" och "det vill säga" istället för "dvs".
Använd gärna words inbyggda formatmallar (rubrik 1, rubrik 2 och rubrik 3).
Använd blankrad vid nytt stycke, ej indrag.
Använd slutnoter, ej fotnoter.
Tabeller, figurer och bilder
Tabeller i text kan infogas direkt i dokumentet.
Figurer och bilder skickas som separata filer för bästa återgivning och bör vara högupplösta och av god kvalité.
Om illustrationer i färg används, till exempel diagram, ska en färgskala som gör dem tydliga även om artikeln skrivs ut med en svartvit skrivare användas.
Referenshantering
Det är viktigt att samtliga författare använder nedanstående riktlinjer för referenshantering. För referenser används den femte utgåvan av APA:s referenssystem (med vissa undantag, se nedan).
Referenser
För referenslistans utformande hänvisas till den femte utgåvan av AP A, se nedan:
https://www.vasa.abo.fi/users/minygard/Tips2-filer/APA5.pdf
I APA-guiden är exemplen enligt engelska normer, för svenska titlar används endast stor bokstav först i huvud- respektive underrubrik, inte som enligt engelsk norm i alla innehållsord. Vi rekommenderar även att författares förnamn skrivs ut.
Referenser till författarna
Vid inlämning bör artikeltexten vara anonymiserad så att författaren/-na inte går att identifiera. I källhänvisningar och referenslista används då, i stället för namnangivelser, Författare 1, Författare 2 etc.
Använd APA:s referensangivelse för referenser (Biesta, 2006). När du refererar till en särskild sida: '...' (Biesta, 2006, s. 34).
När du refererar till flera författare så nämn dem alla första gången du refererar till dem, därefter 'et al.'. Till exempel '... (Andersson, Darmond & Pierce, 2008) och därefter '...' (Andersson et al., 2008).
Använd alltid '&', inte 'och' mellan två författarnamn i referensparanteser. Till exempel '...' (Englund & Quennerstedt, 2008).
När du refererar till publikationer som utgivits samma år av en författare så skilj dem åt genom bokstavsangivelse efter årtalet. Till exempel (Bauman, 2000a, 2000b). När du referererar till olika författare så skilj författarna åt med ';'. Till exempel (Andersén, 2011; Stenbäck, 2011; Öhrn, Lundahl & Beach, 2011).
Om författaren är en organisation eller institution och det finns en vedertagen akronym så visa hela namnet första gången du använder den i texten, med akronymen i parentes. Använd därefter bara akronymen. Till exempel, den första gången, '...' (European Commission [EC], 2001) och andra gången '...' (EC, 2001).
Om du citerar i den löpande texten så använd dubbla citationstexten, inte enkla. I blockcitat så följer punkten efter referensangivelsen, inte innan.
I referenslistan
OBS: ingen punkt efter årtals-parentesen. Till exempel 'Olson (2008) XX' istället för 'Olson (2008). XX'
Tidskriftsartiklar
Tidskriftsartiklar
Clarke, M. & Patrickson, M. (2008) The new convenant of employability. Employee relations, 30(3), 121-141.
Biesta, G. (2006) What's the point of lifelong learning if lifelong learning has no point? On the democratic deficit of policies for lifelong learning. European Educational Research Journal, 5(3-4), 169-80.
Böcker
Böcker
Högberg, R. (2009) Motstånd och konformitet: om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena. Linköping: LiU Press.
Strauss, A. & Corbin, J. (1998) Basics of qualitative research (2:a uppl.). Thousand Oaks: Sage Publications.
Hedke, R. & Zimenkova, T. (Red.) (2012) Education for Civic and Political Participation: A Critical Approach. London: Routledge.
Bokkapitel
Lundahl, L. (2010) Valet, vägarna och samhällets stöd. I U. Gruffman, J. Honkanen, L. Lidström, A. Lovén, L. Lundahl, G. Nilsson, G. Schedin (Red.), Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (s. 215-232). Lund: Studentlitteratur.
Stern, S. L. (2007) On solid ground: Essential properties for growing grounded theory. I A. Bryant & K. Charmaz (Red.), The SAGE handbook of grounded theory (s. 114-126). Los Angeles: Sage Publications.
Jacobsson, G. (2004) A European politics for employability: The political discourse of employability of the EU and the OECD. I C. Garsten & K. Jacobsson (Red.), Learning to be employable: New agendas on work, responsibility and learning in a globalized world (s. 42-62). New York: Palgrave Macmillan.
Rapporter, utredningar
Rapporter, utredningar
SOU 1998:51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Situationen inför och under första året med Kunskapslyftet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Avhandlingar
Avhandlingar
Ceder, S. (2015) Cutting through water: Towards a posthuman theory of educational relationality. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet
Johansson, J. (2007) Learning to Be(Come) a good European: A critical analysis of the official European Union discourse on European Identity and Higher Education. Doktorsavhandling. Linköping: LiU Press.
Webbsidor
Webbsidor
AoIR (Association of Internet Researchers) (2002) Ethical decision-making and Internet research. Recommendations from the AoIR ethics working committee. Hämtad 18 oktober, 2010, från http://www.aoir.org/reports/ethics.pdf
Solblad, K. (2007) Managing your time. Hämtad 24 april, 2008, från http://www.newsll.st
Tidningsartiklar
Tidningsartiklar
Clarke, K. (2007) Lifelong Learning for all. World news, 28 Januari, s. 22.