Omfång
Manuskripten ska vara mellan 5 000–8 500 ord, inklusive referenser och exklusive abstract. Artiklar som överstiger 8 500 ord kommer att bedömas särskilt kritiskt när det gäller omfång.
Språk
Manuskript kan skrivas på svenska, danska, norska eller engelska. För engelska texter tillämpas brittisk engelska (UK).
Abstract skrivs på brittisk engelska om artikeln är på svenska, danska eller norska. Om manuskriptet är skrivet på engelska skrivs sammanfattningen på svenska.
Nyckelord skrivs på samma språk som abstractet.
Författarens tillhörighet och titel skrivs på samma språk som abstractet.
Insända artiklar på annat språk än modersmålet ska vara språkgranskade. Författaren uppmanas att själv stå för denna kostnad. Språkgranskningsmedel finns att söka löpande hos bland annat Vetenskapsrådet.
Struktur
Manuskriptet ska följa följande ordning:
- titel
- sammanfattning eller abstract (100-200 ord)
- nyckelord (3-5 st)
- huvudtext (max tre rubriknivåer)
- tackord/information om finansiär ifråga (eventuellt)
- referenser
- slutnoter
- bilagor (eventuella)
Abstract (sammanfattning) och nyckelord
Ett abstract (sammanfattning) ska inkluderas och bestå av mellan 100-200 ord. Ange även nyckelord, tre till fem stycken.
Filformat och layout
Manuskript ska skickas in i Word-format (.docx).
Brödtexten ska skrivas i Times New Roman, 12 punkter, 1,5 radavstånd, Texten skrivs med rak vänstermarginal men inte rak högermarginal.
Rubriker behöver markeras så att de tydligt visar olika rubriknivåer. Använd gärna Words inbyggda formatmallar (rubrik 1, rubrik 2 och rubrik 3).
Om ord eller uttryck ska betonas, använd kursiv stil och inte enkla citattecken. Undvik även fetstil och understruken text.
Skriv ut förkortningar i löpande text. Alltså, istället för att skriva ’d.v.s.’, skriv 'det vill säga'.
Använd blankrad vid nytt stycke, ej indrag.
Använd slutnoter, ej fotnoter.
Tabeller, figurer och bilder
Tabeller utan bilder kan infogas direkt i dokumentet.
Figurer och bilder skickas som separata filer för bästa återgivning och bör vara högupplösta och av god kvalité.
Referenshantering
Det är viktigt att samtliga författare använder nedanstående riktlinjer för referenshantering. För referenser används den sjätte utgåvan av APA:s referenssystem med vissa undantag, se nedan:
För svenska titlar används endast stor bokstav först i huvud- respektive underrubrik, inte som enligt engelsk norm i alla innehållsord. Vi rekommenderar även att författares förnamn skrivs ut.
Referenser till artikelförfattarna
Vid inlämning bör artikeltexten vara anonymiserad så att författaren/författarna inte går att identifiera. I källhänvisningar och referenslista används då, i stället för namnangivelser, Författare 1, Författare 2 etc.
Referenser i löpande text
Texthänvisningar i löpande text skrivs så här: (Biesta, 2006) eller när du refererar till en särskild sida: (Johansson & Persson, 2005, s. 78).
Vid referens till flera författare nämns alla första gången de refereras till, därefter ”m.fl.”. Till exempel ”(Johansson, Pettersson & Nilsson, 2008)” och därefter ”(Andersson m.fl., 2008)”.
När du refererar till publikationer som utgivits samma år av en författare så skilj dem åt genom bokstavsangivelse efter årtalet. Till exempel (Bauman, 2000a; 2000b).
Använd alltid '&', inte 'och' mellan två författarnamn i referensparanteser. Till exempel '...' (Englund & Quennerstedt, 2008).
När du refererar till olika författare så skilj författarna åt med ';'. Till exempel (Andersén, 2011; Stenbäck, 2011; Öhrn, Lundahl & Beach, 2011).
Om författaren är en organisation eller institution och det finns en vedertagen akronym så visa hela namnet första gången du använder den i texten, med akronymen i parentes. Använd därefter bara akronymen. Till exempel, den första gången, '...' (European Commission [EC], 2001) och andra gången '...' (EC, 2001).
Vid citat i löpande text används dubbla citationstexten, inte enkla.
I blockcitat följer punkten efter referensangivelsen, inte innan.
I referenslistan
Tidskriftsartiklar
Clarke, M. & Patrickson, M. (2008). The new convenant of employability. Employee relations, 30(3), 121-141.
Biesta, G. (2006). What's the point of lifelong learning if lifelong learning has no point? On the democratic deficit of policies for lifelong learning. European Educational Research Journal, 5(3-4), 169-80.
Böcker
Högberg, R. (2009). Motstånd och konformitet: om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena. Linköping: LiU Press.
Strauss, A. & Corbin, J. (1998). Basics of qualitative research (2:a uppl.). Thousand Oaks: Sage Publications.
Hedke, R. & Zimenkova, T. (Red.) (2012). Education for Civic and Political Participation: A Critical Approach. London: Routledge.
Bokkapitel
Lundahl, L. (2010). Valet, vägarna och samhällets stöd. I U. Gruffman, J. Honkanen, L. Lidström, A. Lovén, L. Lundahl, G. Nilsson, G. Schedin (Red.), Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv (s. 215-232). Lund: Studentlitteratur.
Stern, S. L. (2007). On solid ground: Essential properties for growing grounded theory. I A. Bryant & K. Charmaz (Red.), The SAGE handbook of grounded theory (s. 114-126). Los Angeles: Sage Publications.
Jacobsson, G. (2004). A European politics for employability: The political discourse of employability of the EU and the OECD. I C. Garsten & K. Jacobsson (Red.), Learning to be employable: New agendas on work, responsibility and learning in a globalized world (s. 42-62). New York: Palgrave Macmillan.
Rapporter, utredningar
SOU 1998:51. Vuxenutbildning och livslångt lärande. Situationen inför och under första året med Kunskapslyftet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Avhandlingar
Ceder, S. (2015). Cutting through water: Towards a posthuman theory of educational relationality. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet
Johansson, J. (2007). Learning to Be(Come) a good European: A critical analysis of the official European Union discourse on European Identity and Higher Education. Doktorsavhandling. Linköping: LiU Press.
Lindahl, K. (2015). Vocational English in Policy and Practice. Licentiatuppsats. Göteborg: Göteborgs universitet.
Webbsidor
AoIR (Association of Internet Researchers) (2002). Ethical decision-making and Internet research. Recommendations from the AoIR ethics working committee. Hämtad 2010-10-18 från http://www.aoir.org/reports/ethics.pdf
Solblad, K. (2007). Managing your time. Hämtad 2008-04-24, från http://www.newsll.st
Tidningsartiklar
Clarke, K. (2007, 28 januari). Lifelong Learning for all. World news, s. 22.