Nätverksträff

Läs- och skrivdidaktiskt symposium 25-26 september 2019
14 min läsning

Läs- och skrivdidaktiska kollegiet (LÄSK) anordnar ett symposium för forskare inom det läs- och skrivdidaktiska området. I samband med symposiet inbjuds verksamma lärare i grundskolan och gymnasieskolan till en eftermiddag med föreläsningar.
När?
Onsdag
Torsdag
11:30
17:00
till
Var?
Föreläsningssal 1 & Lugnetkyrkan
Falun
Gruppbild på lärare som medverkade vid Läsk-symposiet
Vid symposiet om läs- och skrivdidaktisk forskning den 25-26 september medverkade följande forskare (från vänster till höger i bilden): Åsa Elwér, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Linköpings universitet Ulf Fredriksson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Helen Winzell, Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet Astrid Roe, Institutionen för lærarutdanning og skoleforskning, Olso universitet Christine Cox Eriksson, Akademin humaniora och medier, Högskolan Dalarna Mats Tegmark, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna Tarja Alatalo, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna Maria Larsson, Akademin humaniora och medier, Högskolan Dalarna Marie Nordmark, Akademin humaniora och medier, Högskolan Dalarna Linda Fälth, Institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet Monika Vinterek, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna Stefan Johansson, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Saknas i bilden: Elin Sundström Sjödin, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Uppsala universitet

LÄSK-lärarfortbildning .jpg

I anknytning till forskningssymposiet genomfördes den 26 september en fortbildningseftermiddag för 400 lärare i grundskolan och gymnasiet.

Linda Fälth (på bilden), docent och lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, höll en föreläsning om ”Insatser för att främja läsutveckling hos elever som kämpar med sin läsning”

Astrid Roe föreläsn 2.jpg

Astrid Roe, professor och senior forskare i norskdidaktik vid Oslo universitet, höll en föreläsning om ”Arbete med elevernas läsförståelse i en mångfald av texter”.

Ons 25 september, symposium Föreläsningssal 1

11.30-12.00 Välkommen och presentation av medverkande

12.00-13.00 Gemensam lunch

13.00-13.25 presentation Maria Larsson

13.30-13.55 presentation Helen Winzell

14.00-14.25 presentation Ulf Fredriksson

14.30-14.55 presentation Astrid Roe

15.00-15.30 kaffe och smörgås

15.30-15.55 presentation Elin Sundström Sjödin

16.00-16.25 presentation Linda Fälth

18.30 Gemensam middag

 

Torsdag 26 september, symposium Föreläsningssal 1

9.00 ̶ 9.25 presentation Christine Cox Eriksson

9.30 ̶ 9.55 presentation Stefan Johansson

10.00 ̶ 10.30 kaffe och kaka

10.30 ̶ 10.55 presentation Åsa Elwér

11.00 ̶ 11.25 presentation Monika Vinterek, Mats Tegmark, Tarja Alatalo

11.30 ̶ 11.55 presentation Marie Nordmark

12.00 ̶ 13.00 gemensam lunch och avslutning

 

Lärardag Lugnetkyrkan

13.30 ̶ 14.00 kaffe och smörgås

14.15 ̶ 15.15 föreläsning ”Insatser för att främja läsutveckling hos elever som kämpar med sin läsning”, Linda Fälth, docent och lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet

15.20 ̶ 17.00 ”Arbete med elevernas läsförståelse i en mångfald av texter”, Astrid Roe, professor och senior forskare i norskdidaktik vid Oslo universitet

 

Abstracts

Forskare

Presentation

Christine Cox Eriksson, Akademin Humaniora och medier, Högskolan Dalarna

Ordförråd hos elever i en mångkulturell skola, åk 2 och åk 5

Presentationen ger preliminära resultat från ett pågående skolforskningsprojekt på en mångkulturell skola. Projektets syfte är att beskriva och försöka förklara variationen i ordförrådsutvecklingen hos 92 deltagande elever och att, tillsammans med lärarna, arbeta fram ordförrådsstimulerande arbetssätt som gynnar alla elever, oavsett språklig bakgrund. Projektets forskare och klasslärare på skolan har genomfört ett antal olika tester och bedömningar för att beskriva ordförrådets bredd och djup. Resultaten ämnar karakterisera elevernas ordförrådsutveckling i svenska i förhållande till ålder, skolklass, kön, språklig bakgrund, och antal år i Sverige.

 

Åsa Elwér, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Linköpings universitet

 

Många elever har svårigheter med att förstå vad de läser. Detta gäller både elever med svag avkodningsförmåga och elever med god avkodningsförmåga med där språkförståelsen är nedsatt, så kallade kallade poor comprehenders. Elever med svag avkodning har svårigheter med fonologisk bearbetning och fonologisk ordmobilisering, medan poor comprehenders har nedsatt ordförråd och grammatikkunskaper samt svårigheter att göra inferenser och övervaka sin egen läsning. Relativt lite är känt om hur dessa språkliga profiler är kopplade till prestation inom andra ämnesområden såsom matematik. I denna studie valdes tre grupper av läsare ut med utgångspunkt i the simple view of reading. Med hjälp av gränsvärden som identifierade läsare i svansen på fördelningen på avkodning och hörförståelse kunde vi identifiera 3 grupper av läsare. Två grupper uppvisade specifik nedsättning på ett av de två måtten (svaga avkodning eller svag hörförståelse), dessa grupper jämfördes med en grupp som inte uppvisade nedsättningar på något av måtten (typiska läsare). Elevgrupperna identifierades i årskurs 4 från en svensk tvillingdatabas och deras resultat jämfördes även 3 år senare. Resultaten visar att de språkliga profilerna för de olika typerna av läsare var stabila över tidsperioden. Resultatet i matematik stöder hypotesen att olika typer av kognitiva och språkliga nedsättningar selektivt försämrar olika matematiska domäner. Svaga avkodare uppvisade lägre resultat i uppgifter som mätte aritmetisk flöde i båda årskurserna samt problemlösning i årskurs 7. Eleverna med svag hörförståelse uppvisade lägre aritmetisk förmåga i årskurs 4 och lägre problemlösningsförmåga över tid. Problembilderna inom matematikområdet för de olika typerna av svaga läsare verkar vara förenliga med nedsättningar i mobilisering och flyt för svaga avkodare och svårigheter att bygga mentala representationer för elever med svag hörförståelse.

 

Ulf Fredriksson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

 

Hur läser svenska elever enligt PISA?

PISA-undersökningarna har visat hur de svenska elevernas läsförståelse försämrats från 2000 till 2012 för att sedan förbättrats något 2015, men PISA kan också användas för att analysera olika trender mer detaljerat. Av särskilt intresse är att undersöka hur gruppen som har problem med sin läsning förändrats över tid. Hur har andelen svaga läsare förändrats under de 15 år som PISA-undersökningarna genomförts? Hur stor är andelen svaga läsare i Sverige jämfört med andra länder?

En annan viktig fråga där PISA kan användas för att analysera utvecklingen av den svenska skolan är hur likvärdigheten mellan elever och skolor förändrats. Har skillnader i läsförståelse ökat eller minskat mellan skolor och elever? Är skillnaderna mellan elever och skolor större eller mindre i Sverige än i andra länder?

PISA är inte den enda storskaliga undersökning som genomförts av elevers läsförståelse i Sverige. Hur ser PISA:s resultat ut i relation till PIRLS som är en annan storskalig undersökning av elevers läsning? Hur kan vi relatera PISA:s resultat till de nationella proven i svenska?

 

Linda Fälth, Institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet

 

Jag är en av fem forskare som bedriver forskning på LegiLexis data. LegiLexi är en icke vinstdrivande stiftelse med visionen att alla barn ska lära sig att läsa ordentligt under lågstadiet i svenska skolan. LegiLexi möjliggör att kartlägga elevernas läsfärdigheter kontinuerligt och kan stödja lärare vid anpassning av undervisningen. Testerna av elevernas läsförmåga som görs via LegiLexi samlas i en databas vilken jag och några andra forskare har tillgång till. Jag tänkte ägna min presentation åt pågående och kommande forskningsprojekt inom ramen för den datainsamling som sker i LegiLexis regi…sommarlovsläsning, effektstudie, upplevelser av formativ bedömning…

 

Stefan Johansson, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet 

Presentationen tar upp hur lärarkompetens i läsning relaterar till elevers läsresultat generellt men även genom ett exempel från undersökningen PIRLS 2011 (Progress in International Reading Literacy Study). I PIRLS ingår drygt 200 lärare och dessa svarar på ett detaljrikt frågeformulär om bland annat sin utbildning. Via sådan information operationaliserades en variabel som mätte hur specialiserade lärarna var för det specifika ämnet (läsning) och den årskurs de arbetade i (årskurs fyra). Lärarna hade genomgått olika lärarutbildningar men vi kunde utifrån tidigare forskning uppskatta vilka lärare som fått mest adekvat utbildning för att undervisa i läsning i årskurs fyra. Genom avancerad metodik (strukturell ekvationsmodellering) sökte vi vidare bestämma relationen till elevers läsresultat i PIRLS 2011. Resultaten visade ett positivt samband mellan lärarnas kvalifikationer och elevers läsresultat vilket gav stöd för hypotesen att lärares specialisering mot ämne och årskurs är avgörande för elevers kunskapsutveckling i läsning. Vid den här typen av studier är det viktigt att kontrollera för exempelvis elevers förkunskaper för att kunna bestämma effekten av ’interventionen’, i det här fallet lärarnas kvalifikationer. Även om inte studiens design möjliggjorde kausala tolkningar av sambanden kunde vi kontrollera för elevers tidigare kunskaper genom att använda information om elevernas läskunskaper och läsvanor vid skolstart. Ytterligare kontroll gjordes för elevers socioekonomiska bakgrund. Denna information inhämtades från elevernas vårdnadshavare och bidrog till att höja studiens validitet och styrkan i kunskapsbidraget.

Maria Larsson, Akademin Humaniora och medier, Högskolan Dalarna

Den här presentationen bygger på ett pågående avhandlingsarbete med fokus på läsning för äldre elever på gymnasiet. Det som särskilt studeras är vilka didaktiska avvägningar svensklärare på gymnasiet gör i en performativ kontext när de väljer innehåll till sin läsundervisning i kursen Svenska 1. Studien bygger på en serie intervjuer med fem gymnasielärare i svenska som genomfördes under ett läsår. Varje lärare intervjuades enskilt fyra gånger och sedan avslutades intervjuserien med en gemensam gruppintervju med alla fem lärarna, totalt ingår 21 intervjuer i materialet. Under studiens gång samlades även samtliga texter som lärarna använde i kursen in, både skönlitterära och av sakprosakaraktär, samt de uppgifter som eleverna fick i samband med arbetet med texterna. Det teoretiska ramverket utgörs av Balls et als teori om att göra policy, policy enactment, och Priestley et als teori om läraragens, teacher agency. Även ämnesdidaktiska perspektiv i relation till konceptet powerful knowledge används för att diskutera vad som anses var viktigt att undervisa om i relation till läsning i en kurs som avslutas med ett nationellt läsförståelseprov.

Marie Nordmark, Akademin Humaniora och medier, Högskolan Dalarna

Lärarstudenters lektionsplaneringar utifrån läs- och skrivdidaktiskt perspektiv

Lektionsplaneringar är viktiga att studera då de är starkt kopplade till elevers läsande och skrivande. I studien undersöks 25 yrkeslärarstudenters lektionsplaneringar. Lektionsplaneringarna är en avslutande kursuppgift och ska innehålla användning av digitala verktyg som ett levande inslag i undervisningen. Lärarstudenterna är dock fria att själva välja innehåll och design på undervisningen. I instruktionen får studenterna två råd: att bekanta sig med bedömningskriterierna och att studera dokumentet ”Planering och genomförande av undervisningen” (Skolverket, 2017). Det skapade materialet analyseras utifrån social semiotic multimodal legitimeringsanalys (van Leeuwen, 2007). Resultaten visar att lärarstudenterna planerar i en stark bedömningsdiskurs och mindre utifrån att utveckla elevernas lärande genom undervisning. Lärarstudenterna planerar kortare skrivuppgifter för eleverna i form av enklare dokumentation, power points, matriser och kursvärderingar. De planerar för användande av digitala resurser, men det är inte framträdande hur dessa bidrar till lärandet.

Referenser

Bezemer, J. & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: a social semiotic frame. London: Routledge.

Jewitt, C. & Kress, G, Ed. (2003/2008). Multimodal literacy. New York: Lang.

Skolverket (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen. Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå. Stockholm: Skolverket. 

Van Leeuwen, T. (2007). Legitimation in discourse and communication. Discourse & Communication, 1(1), p. 91

Astrid Roe, Institutionen för lærarutdanning og skoleforskning, Olso universitet

Resultater fra survey-undersøkelser i Norge, Sverige og Finland der elevene svarer på spørsmål om læreren og undervisningen i norsk/svensk/modersmål og matte. Flere studier har fremhevet fordelene med å benytte elevenes vurdering når man skal studere undervisningskvalitet, forutsatt at vurderingen er basert på forskningsbasert kunnskap om hva som er god undervisning (Ferguson, 2010). Gode spørreundersøkelser har vist seg å være like pålitelige som for eksempel observasjonsprotokoller når det gjelder å studere undervisning (Kane & Staiger, 2012). Forskningen tyder også på at elevene er i stand til å gjenkjenne trekk ved god undervisning når de erfarer det, og det viser seg at elevene er i stand til å skille mellom lærere. De samme elevene kan for eksempel vurdere én lærer høyt og en annen lavt basert på kvaliteten av den undervisningen de får (f. eks.  Worrell & Kuterbach, 2001). Spørreundersøkelsen som er brukt i denne studien er utviklet og grundig utprøvd av Ronald Ferguson ved Harvard-universitetet i USA. Den omfatter 38 utsagn som beskriver god undervisning eller et godt læringsmiljø. Undersøkelsen har fått navnet «Seven C’s», fordi hvert utsagn tilhører en av følgende sju kategorier: Care, Control, Clarify, Challenge, Captivate, Confer og Consolidate. (Ferguson, 2010).

Elin Sundström Sjödin, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Uppsala universitet

Where is the Critical in Literacy? Tracing performances of literature reading, readers and non-readers in educational practice

I många sammanhang, både inom och utom skola och utbildning, finns en idé om litteraturläsning som något oproblematiskt gott. Vi ska läsa litteratur för att träna, inte enbart språkliga och kulturella förmågor, utan även demokratiska och empatiska förmågor. Det finns en risk i att inte problematisera dessa på många sätt dominerade diskurser om litteratur och läsning, nämligen att en grupp läsare definieras som norm medan andra blir identifierade som mindre lyckade och värdefulla och med sämre demokratiska och empatiska förmågor. Problemet blir när litteraturläsning som något i sig själv gott blir konstruerat som en neutral och objektiv naturlighet, fri från värden; Det blir ytterligare förrädiskt när tron på den goda litteraturläsningen kläs i siffror och presenteras som sanningar om demokrati, hälsa och framgång. I fem studier utforskar Sundström Sjödins avhandling konstruktioner av litteraturläsning, läsare och icke-läsare i utbildningspraktiker av olika slag. Mer specifikt undersöks hur värden om läsning tar form och får fäste – hur idén om den goda litteraturläsningen naturaliseras och stabiliseras som fakta och sanning.

Studierna tar plats i olika utbildningspraktiker, i policy och praktik – i vardagliga broschyrer om läsning från exempelvis Barnavårdscentralen (BVC), och i mer atypiska miljöer, som läsprojekt med inlåsta ungdomar på särskilda ungdomshem. I dessa kontexter undersöks var, när och hur kritiska aspekter av läsning iscensätts, i vilka konstellationer och relationer och med vilka konsekvenser.

Monika Vinterek, Mats Tegmark, Tarja Alatalo, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna

Vi vet att elevers läsförmåga försämrats i många europeiska länder under de senaste decennierna, vi vet också att barn och unga läser mindre på fritiden, vilket ger dem mindre träning i att läsa. Det finns dock ringa kunskap om i vilken omfattning elever läser i skolan eller som läxa, trots att en av skolans centrala uppgifter är att stödja barns läsutveckling. Vi menar att det är viktigt att undersöka hur läspraxis ser ut i våra skolor för att också förstå vilka möjligheter och begränsningar detta ger elever att utveckla sin läsförmåga. I den här studien har vi därför undersökt i vilken omfattning elever läser skolrelaterad text i årskurs 6 och årskurs 9 i Sverige. Vi har även intresserat oss för om läsmönstren ser lika ut vad gäller sakprosa och skönlitteratur och bland yngre och äldre elever samt om det finns skillnader som kan realteras till kön. Vi har även undersökt de påvisade läsmönstren i relation till en liknande studie som genomfördes ett decennium tidigare. Studien ingår i ett mer omfattande projekt ”Läsa eller inte läsa, som finansierats av Vetenskapsrådet i Sverige.

Helen Winzell, Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet

Från presentatör till produktionsledare? Förändrade strategier i skrivundervisningen under det första året som svensklärare

Skrivundervisning är en självklar del av gymnasieskolans svenskämne och därmed något som varje svensklärare behöver lära sig att hantera. Detta lärande sker både i lärarutbildningen och i yrket (se Winzell 2018).

Skickliga lärare behöver förstå vad de måste undervisa om och hur de ska göra det (Shulman & Shulman 2008). Detta är essensen i ämnesdidaktisk kunskap. Shulman (1987) beskriver denna kunskap som lärarens förmåga att omvandla (transformera) ämneskunskap till effektiva pedagogiska former. Eftersom kärnan i lärares ämnesdidaktiska kunskap handlar om förmågan att använda specifika undervisningsmetoder med ett visst innehåll av en viss anledning är det enligt Loughran et al (2012) möjligt att se hur lärares ämnesdidaktiska kunskap utvecklas genom att studera deras undervisningsstrategier.

I min doktorsavhandling, Lära för skrivundervisning. En studie skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket (Winzell 2018), undersöker jag genom en longitudinell kvalitativ intervjustudie hur nio nyblivna gymnasielärare i svenska förändrar sitt sätt att organisera sitt skrivutvecklande arbete tillsammans med eleverna under sitt första läsår i yrket. Lärarna intervjuades vid tre olika tillfällen: september, februari och juni.

Under året framträdde vissa kontraster i lärarnas redogörelser om att organisera eller vilja organisera sin skrivundervisning vid de tre undersökta skedena. Exempelvis uttryckte lärarna i den andra och tredje intervjuomgången att de hade tvingats ompröva sådant som de tidigare hade upplevt som självklart. Skillnaderna handlade om lärarnas respektive elevernas aktivitet samt om hur lärarna försökte leda eleverna till förståelse av skrivande och text. Ett mönster som framträdde visade sig gå från läraraktivitet till elevaktivitet och från efterbildande skrivande till en större kreativitet. Utifrån detta mönster skapades två dikotomier som har att göra med undervisningens genomförande: teoretisk – praktisk respektive överförande – upptäckande undervisning. En enskild lärares undervisning innehåller rimligtvis både metoder som är teoretiskt inriktade och sådana som är praktisk inriktade. Dessa metoder kan ibland vara överförande och ibland upptäckande. Beroende på hur dessa inriktningar kombineras, kan olika undervisningsstrategier uppstå.

Presentationens syfte är att genom de fyra undervisningsstrategier som framträder i olika omfattning i lärarnas utsagor vid olika tidpunkter under det första året påvisa ett förändrat sätt att organisera och vilja organisera ett skrivutvecklande arbete tillsammans med eleverna. Den förändring som framträder beror på hur lärarna transformerar sina ämneskunskaper vid olika skeden, varpå en skrivdidaktisk kunskapsutveckling kan påvisas.

Studien synliggör därmed något av nyblivna svensklärares tidiga erfarenhetsbaserade skrivdidaktiska kunskapsutveckling och tillhandahåller en modell för analys av undervisningsstrategier i skrivundervisningen.

För mer information kontakta
Tarja Alatalo
Docent
Pedagogiskt arbete
023-77 84 87