Utredningar om arbetet med öppen vetenskap klara

Kungliga biblioteket har rapporterat sitt regeringsuppdrag kring samordning av arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

Bakgrund

Sedan 2017 har Kungliga biblioteket haft ett regeringsuppdrag att samordna arbetet vad gäller den del av öppen vetenskap som handlar om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Inom ramen för uppdraget har Kungliga biblioteket samordnat fem utredningar på olika teman. Under utredningsarbetet har Kungliga biblioteket kontinuerligt samrått och samarbetat med Vetenskapsrådet. I utredningsgrupperna har representanter från forskningsfinansiärer, forskarsamhället och SUHF deltagit.  

Slutrapportering

De fem utredningarna presenterar sammanlagt 16 rekommendationer till nationella lösningar på särskilda utmaningar, med syfte att stödja forskarsamhället i omställ­ningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem, för att Sverige ska nå regeringens målbild. Förutom de fem utredningarna överlämnade Kungliga biblioteket i mars en sammanfattande slutrapport till regeringen.  

Sammanfattande slutrapport: Omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem

I den sammanfattande slutrapporten kontextualiseras omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. Begrepp och avgränsningar definieras och diskuteras. Vidare ges en beskrivning i huvudsak av de inriktningar och målbilder som har formulerats på europeisk nivå. Dessutom ges en redogörelse över status för öppen tillgång i Sverige. Avslutningsvis sammanfattas de respektive utredningarna och dess rekommendationer.

Utredningar:

  • Meriterings- och medelstilldelningssystemen i relation till incitament för öppen tillgång
    Utredningen visar att frågan om öppen tillgång är underordnad andra diskussioner om hur publiceringsmeriter ska värderas. Dessutom tar endast få nationella och internationella riktlinjer för meritering och tjänstetillsättning explicit upp öppen tillgång. I tillägg till detta har utredningen kunnat konstatera att det finns andra dimensioner inom värderingen av publiceringsmeriter som direkt försvårar en övergång till öppen tillgång.

  • Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem
    Utredningen visar komplexiteten och oklarheten i hur finansieringsströmmar för vetenskaplig publicering i nuläget nationellt dirigeras från både forskningsfinansiärer och lärosäten till förlagen. Nationella system och infrastrukturer behöver omformas för att underlätta processerna för att administrera och organisera en omställning till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. I omställningen från att finansiera licensavtal för att läsa (prenumerationer) till att finansiera publiceringskostnader för öppen tillgång är det av stor vikt att den ekonomiska bördan inte läggs på den enskilda forskaren.

  • Öppen tillgång till böcker
    Monografin har en viktig roll för kunskapsutveckling och spridning av forskning, framför allt inom humaniora och samhällsvetenskap. Cirka 15 procent av monografier och antologier utgivna i Sverige fanns öppet tillgängliga år 2016. Utredningen har visat att allt fler kommersiella förlag accepterar att vetenskapliga böcker publiceras öppet tillgängligt samtidigt, eller med embargoperioder, som den tryckta versionen.

  • Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång
    De befintliga svenska vetenskapliga tidskrifterna utgör en essentiell komponent i den nationella vetenskapliga kommunikationen. Många av dem har etablerat sin trovärdighet under lång tid medan andra har startats för att fylla nya behov. Det är viktigt att svenska tidskrifter ges möjligheter att följa med i omställningen till ett öppet tillgängligt vetenskapligt publiceringssystem. En omställning till ett öppet publiceringslandskap förutsätter en varsam omställning där etablerade publiceringskanaler ges goda förutsättningar att fortsätta sin verksamhet och vid behov suppleras av nya.

  • Uppföljning av krav på öppen tillgång samt rekommendationer för CC-licenser
    Utredningen rör både uppföljning av öppen tillgång samt rekommendationer för Creative Commons-licenser. Utredningen har också haft i uppdrag att arbeta med KB:s uppdrag för bedömningskriterier för att kunna följa utvecklingen mot ett öppet vetenskapssystem, de så kallade FAIR-principerna. Arbete med FAIR-principerna har på så sätt harmoniserats med de tidigare kraven på uppföljning av öppen tillgång. Rekommendationer för CC-licenser behandlas separat i utredningen.

Länk till alla utredningar

Mer information:

Läs Astrid Söderbergh Widdings blogg om KB:s slutrapportering

Läs Vetenskapsrådets rapportering om kriterier för bedömning av hur forskningsdata uppfyller FAIR-principerna