Utredning om nyttiggörande av forskningsresultat

Hur kan forskningsresultat och annan kunskap vid svenska lärosäten komma samhället till nytta? Denna fråga ställs i en nyligen publicerad regeringsutredning.

Kort bakgrund

Regeringen beslutade i oktober 2019 att tillkalla en särskild utredare för att föreslå en utvecklad struktur för innovationsstödet vid statliga universitet och högskolor (dir. 2019:72). Syftet var att innovationsstödet vid lärosätena mer ändamålsenligt ska kunna bidra till att stärka Sveriges innovationskraft och därmed landets konkurrenskraft, sysselsättning och ekonomiska utveckling. Alf Karlsson, före detta statssekreterare, förordnades uppdraget.

Utredningen

I mitten av oktober i år presenterade utredningen om ett effektivare innovationsstöd vid universitet och högskolor betänkandet Innovation som drivkraft – från forskning till nytta. 

Akademisk excellens kontra nyttogörande av forskning?

Det finns ofta uppfattningar, vid svenska lärosäten, om att akademisk excellens står i motsats till nyttogörande forskning, men det handlar om att resultat från akademisk excellens ska komma till nytta, inte om att styra forskningen, menar utredaren. Enligt betänkandet behöver lärosätena ta ansvar för vad som händer med resultatet av forskningen och att det, oavsett vetenskaplig disciplin, ytterst handlar om lärosätets roll i samhället.

Utredningen föreslår bl a att forskningsråden ges i uppdrag att - i samarbete med KK-stiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) - utveckla modeller för hur högskolornas och universitetens förmåga att driva nyttiggörande i forskningsprojekt kan öka.

Alf Karlsson har träffat alla Sveriges lärosäten och menar att det har utkristalliserat sig en tydlig bild - de som har samarbeten med KK-stiftelsen har det gått extra bra för vad gäller detta.

Mer information på KK-stiftelsens webb