Dialogseminarium om forskare och kommunikation

Hur ser forskare på utvecklingen mot öppen vetenskap? När och hur kommunicerar forskare med omvärlden? Vilka hinder dyker upp och vilket stöd finns att få?

Vad tycker forskare om kommunikation och öppen vetenskap?

Dialogseminarium

Idag genomförs ett dialogseminarium där resultaten av en nationell studie om forskningskommunikation (en del av öppen vetenskap), med 3 700 forskare, presenteras, analyseras och diskuteras.

Martin Bergman och Gustav Bohlin, utredare vid Vetenskap & Allmänhet, presenterar studien.

Medverkande:

  • Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning (S)
  • Armita Golkar, forskare Karolinska Institutet
  • Jonas Stier, professor Högskolan Dalarna
  • Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet/ordförande Sveriges universitets- och högskoleförbund.
  • Sara Arvidson, kommunikationschef Örebro universitet
  • Betty Malmberg, riksdagsledamot (M)
  • Anna Sandström, Science Policy and Relations Director Europe AstraZeneca
  • Anna Schytt, chef vetenskapsredaktionen SVT
  • Paul Manners, Director National Coordinating Centre for Public Engagement, Storbritannien 
  • Marika Hedin, vd Riksbankens Jubileumsfond
  • Lena Sommestad, ordförande Svenska Unescorådet
  • Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet

Moderator: Ann Fernholm, journalist och författare.

Websändning av seminariet

Du kan också ta del av de olika delarna/samtalen/presentationerna här.

Studien  

Under 2018–2019 gjorde Vetenskap & Allmänhet, i samarbete med Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond en undersökning av svenska forskares syn på forskningskommunikation och öppen vetenskap. I studien undersöktes både forskares attityder och verksamhet samt de eventuella hinder de upplever för att kommunicera sin forskning.

Data samlades in genom en webbenkät under våren 2019. Webenkäten besvarades av forskare vid 31 svenska lärosäten.

Om rapporten

Läs hela rapporten: Jag vill, men hinner inte! Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap 

Om öppen vetenskap

Öppen vetenskap är en rörelse, en strategi och ett system som ska förnya forskningen, göra den mer transparent och öppet tillgänglig för hela samhället. Detta genom digital teknik och nya verktyg för samarbeten. 

Forskningsprocessens olika delar öppnas upp gentemot omvärlden – exempelvis genom öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk samt forskningsdata och källkoder, genom forskningskommunikation, evidensbaserat politiskt beslutsfattande och genom allmänhetens engagemang (public engagement, citizen science).

Utvecklingen av öppen vetenskap drivs på både nationell nivå, EU-nivå, av forskningsfinansiärer och av akademin. EU-ländernas regeringar beslutade i maj 2016 att unionen ska gå över till ett system för öppen vetenskap. EU:s forskningsprogram ska bygga på öppen vetenskap. 

De övergripande motiven för öppen vetenskap är att den bidrar till ökad forskningskvalitet, stärker konkurrenskraft och samhällsnytta samt främjar innovation och medborgarnas delaktighet, och därmed i förlängningen är en demokratifråga. (Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i riksdagens EU-nämnd inför Konkurrenskraftsrådets möte i maj 2016 då beslutet fattades.)