Enligt muslimsk tradition skickade profeten Muhammad några av sina anhängare till Abessinien för att fly från förföljelsen som han och hans anhängare upplevde i Mecka. Denna första hijra (arabiska för ”emigration”) är den första registrerade förekomsten av muslimer i Afrika och har blivit en berättelse av stor betydelse för många afrikanska muslimer, även i vår tid. Traditionen berättar om hur väl den abessinske Negus (kungen) tog emot de muslimska emigranterna. Han överlämnade dem inte till den meckanska delegationen som motståndarna till profeten hade skickat för att få tillbaka dem. Enligt en tradition konverterade Negus till och med till islam. Historien återges eller antyds i två källkategorier som sägs beskriva Muhammads liv: hans biografi och några av ?aditherna, dvs. juridiska traditioner som sägs registrera hans ord och handlingar. Moderna forskare har diskuterat i vilken utsträckning dessa källor kan användas i studien av profetens historia. Forskarnas syn på källorna sträcker sig från total skepsis till mer eller mindre okritisk acceptans. I denna studie undersöks två källor angående migrationen till Abessinien, en från var och en av de ovan nämnda kategorierna: ett brev som beskriver profetens tidiga arbete, som påstås vara skrivet av traditionisten ?Urwa ibn al-Zubayr (d. 713), och en ?adith om spänningar mellan migranterna till Abessinien och de muslimer som stannade kvar i Mecka. Slutsatsen är att det finns anledning att tro att den abessinska migrationen faktiskt ägde rum, även om detaljer som relationen mellan migranterna och Negus troligen är senare tillägg.
På du.se använder vi kakor (cookies) för att ge dig en bra upplevelse på vår webbplats. Med hjälp av webbanalys kan vi anpassa webbplatsen ytterligare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.
