Forskningsprojekt: Care Manager - Vårdsamordnare som spindeln i nätet för patienter med depression i primärvården
Projektledare
Cecilia Björkelund, Enheten för allmänmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Deltagare
Camilla Udo Lars Wallin Dominique Hange, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Shabnam Nejati, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Eva-Lisa Petersson, Institutionen för Allmänmedicin Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Irene Svenningsson, Närhälsan FoU primärvård Västra Götalandsregionen Jeanette Westman, Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Karolinska Institutet Carl Wikberg, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Projektperiod
-
Projektstatus
Avslutat
Beskrivning
Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem. Majoriteten av vuxna som drabbas av nedstämdhet, depression och/eller ångest får sin behandling inom primärvården. Psykiska sjukdomar är den enskilt största diagnosgruppen vid sjukskrivning och beräknas kosta mycket i förlorade arbetsinsatser och i utgifter för vård och omsorg. SBU publicerade 2012 en rapport/litteraturöversikt om implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården som visar att utbildning till läkare och sjuksköterskor, screening av depression eller ökad psykologisk kompetens i sig inte medför högre kvalitet eller bättre effekt än sedvanlig behandling. God evidens för högre kvalitet och bättre effekt vid behandling av patienter med depression visas i de fall vårdcentralerna har en care manager-funktion, fortsättningsvis benämnd vårdsamordnare psykisk ohälsa. Projektet är en klusterrandomiserad implementeringsstudie som utförs inom primärvården. Syftet är att undersöka om vi kan förbättra vården för patienter med mild-måttlig depression genom att införa en vårdsamordnare på vårdcentralen. Vårdsamordnaren fungerar som en kontinuerlig kontakt som följer patientens symtom, ger information, håller ihop vårdkedjan och ser till att den fungerar så smidigt som möjligt för patienten samt engagerar patienten i dennes behandling. Vårdsamordnaren samarbetar nära läkaren som ansvarar för medicinsk behandling och psykolog/psykoterapeut/kurator som ansvarar för psykologisk/psykosocial behandling. De vårdcentraler som deltar i studien (N=24) lottas in i två grupper, interventionsvårdcentral eller kontrollvårdcentral. På interventionsvårdcentralen erbjuds patient kontakt med vårdsamordnare under 3 månader. På kontrollvårdcentralerna får patienterna sedvanlig behandling. Omfattande data i form av enkäter samlas in vid baslinje, efter 3 månader och 6 månader. Processutvärdering sker i form av intervjuer, enskilt och i grupp, s.k. fokusgrupper
Petersson, Eva-Lisa, Svenningsson, Irene, Udo, Camilla, Wallin, Lars. Implementeringsprocessen, Ingår i: Vårdsamordnare vid psykisk ohälsa i primärvården, Göteborgs universitet, 2020. Kapitel av bok.
Petersson, Eva-Lisa, Svenningsson, Irene, Udo, Camilla. Collaborative care och personcentrerad vård, Ingår i: Vårdsamordnare vid psykisk ohälsa i primärvården, Göteborgs universitet, 2020. Kapitel av bok.
Svenningsson, Irene, Petersson, Eva-Lisa, Udo, Camilla. Vårdsamordnarfunktionen i praktiken, Ingår i: Vårdsamordnare vid psykisk ohälsa i primärvården, Göteborgs universitet, 2020. Kapitel av bok.
På du.se använder vi kakor (cookies) för att ge dig en bra upplevelse på vår webbplats. Med hjälp av webbanalys kan vi anpassa webbplatsen ytterligare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.