Forskningsprojekt: Gruvsamhället i Falun – en utmaning för enhetsstatens officiella teologi? Nytt perspektiv på relationen mellan ortodoxi och pietism.
Projektet går ut på att analysera den tidiga pietismens framväxt i Sverige på ett nytt sätt. Ofta brukar pietismen tolkas som uttryck för hur medvetet troende individer skapade egna gemenskapsbildningar gentemot en syndig värld. I projektet analyseras hur tidig svensk pietism istället kunde fungera som ett offentligt teologiskt alternativ till den absoluta statens lutherska ortodoxi efter enväldets införande år 1680. Den lutherska ortodoxin samspelade med den absoluta statens försök att fostra till kollektiv tillhörighet med hushållet som minsta integrerande enhet. Socialt avskräckande skamstraff lanserades under epoken. Det är dock rimligt att anta att denna integration inte fungerade till fullo i alla trakter. Områden i krig kunde utgöra sådana exempel. Här kunde istället individen träda fram i sin ensamhet. Svenska krigsfångar tog också ofta till sig den individualistiska pietismen. Projektidén går ut på att även orter med protoindustriell malmbrytning och stora skaror av arbetande kan representera områden där hushållsgemenskapen inte förmådde integrera till fullo. Studien avgränsas till Stora Kopparberget vid Falun. Faluns kyrkoherde Olof Ekman (1639–1713) har betecknats som en av pionjärerna för pietismen i Sverige. Genom att fokusera på lokala utmaningar för kyrkan och Ekmans program för att bygga makt på individer kommer pietismen att kunna tolkas som ett offentligt alternativ till den lutherska ortodoxin.
Nyckelord
Tidig pietism, gruvsamhälle, Early Swedish Pietism, Mining area
På du.se använder vi kakor (cookies) för att ge dig en bra upplevelse på vår webbplats. Med hjälp av webbanalys kan vi anpassa webbplatsen ytterligare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.
