De frågor som vi studerar i matematikdidaktik är av olika karaktär, till exempel teoretiska, tillämpade, stoffdidaktiska och/eller praktiknära. Matematikdidaktikens fokus på lärande och undervisning medför kopplingar till flera andra forskningsfält, till exempel pedagogiskt arbete, pedagogik, sociologi och psykologi.
Om forskargruppen
Den forskning vi bedriver är både praktiknära och teoriutvecklande. Den studerade praktiken sträcker sig från förskoleklass till lärarutbildning. Exempel på inriktning i de studier som bedrivs är kommunikation, fysisk miljö samt undervisningsdesign med fokus på planering, algebra och likvärdig matematikundervisning.
Kommunikation i matematikklassrummet
I studierna om kommunikation studera både elevers muntliga och skriftliga kommunikation. I ett projekt med fokus på skriftlig kommunikation analyseras, diskuteras och utvecklas undervisning med fokus på elevers skriftliga kommunikation av lösningar.
Fysiska miljön i undervisningen
Studien av den fysiska miljön i undervisningen utgår från ett lärarperspektiv med fokus på matematiklärare. Kunskapsbidraget är såväl teoretisk som metodologisk för att möjliggöra resonemang kring och analys av den fysiska miljöns betydelse för matematikundervisningen.
Likvärdig matematikundervisning
I en av studierna om likvärdig matematikundervisning utvecklas tillsammans med lärare i förskoleklass en matematikundervisning där innehållet blir tillgänglig för alla elever och där eleverna ges möjlighet att utveckla en positiv attityd till matematikämnet. I en annan studie om likvärdig matematikundervisning används epistemisk rättvisa som en teoretisk utgångspunkt för att tillsammans med lärare undersöka hur mångfald kan användas som en resurs i matematikundervisningen.
Undervisningsdesign inom matematikundervisning
Inom studierna av undervisningsdesign fokuserar vi på matematikundervisning generellt, likvärdig matematikundervisning i förskoleklass samt algebraundervisning i tidiga skolår. I den ena studien med fokus på tidig algebra är generaliseringar och funktionssamband centralt, i den andra utvecklas kollektiva matematiska resonemang utifrån ett lärandeverksamhetsteoretiskt perspektiv.
Lärandeverksamhetsteori används även som ramverk för design av undervisning och uppgifter med fokus på positionssystemet. I ytterligare en studie fokuseras hur kollektiva matematiska resonemang utvecklas i undervisning i relation till division och hållbarhetsfrågor. Slutligen fokuseras i en undervisningsutvecklande studie elevers begreppsförmåga, bedömningspraktiker i matematik och svenska samt lärares stöd till elever som arbetar med problemlösning.
En praktikbaserad matematiklärarutbildning
I det VR-finansierade forskningsprojektet ReMath – Researching Practice-Based Mathematics Teacher Education är doktorander och handledare i forskningsgruppen involverade i studier som på olika sätt berör matematiklärarutbildning. Projektet bedrivs i samarbete med forskare inom matematikdidaktik vid Kristianstads högskola, Mälardalens universitet och Stockholms universitet.
Publikationer
Eriksson, H. & Sumpter, L. (2021). Algebraic and fractional thinking in collective mathematical reasoning. Educational Studies in Mathematics, 108, 473–491.
Fahlström, M. (2022). Mathematics Teachers and the Role of Physical Environment. In Mattsson, L., Häggström, J., Carlsen, M., Kilhamn, C., Palmér, H., Perez, M. & Pettersson. K. (Eds.) (2022). The relation between mathematics education research and teachers’ professional development. Proceedings of MADIF13. The thirteenth research seminar of the Swedish Society for Research in Mathematics Education, Växjö, 2022. SMDF. 45–55.
Grundén, H. (2022). The planned curriculum – not just a matter of teachers.
The Curriculum Journal, 33(2), 263–278.
Sterner, H. (2021). Working on graphs in elementary school – a pathway to the generalization of patterns. In M. Inprasitha, N. Changsri, & N. Boonsena, (Eds.) Proceedings of the 44th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education, Vol. 4 113-121. Khon Kaen Thailand: PME
Teledahl, A. (2022). Lärares professionsutveckling [Recensionsessä]. Utbildning & Demokrati, 31(2), 99–106.
Walla, M. (2022). Diversity of assessment discourses in Swedish and Norwegian early mathematics education, Journal of Childhood, Education & society.
Samarbeten
Nätverk Elkonin-Davydovs lärandeverksamhet
Borlänge kommun, kombinerade tjänst
