Lärandemål
Kursens övergripande mål är att
förbereda den studerande för att undervisa i religionskunskap i grund- eller
gymnasieskolan.
Efter avslutad kurs ska den studerande
kunna:
- identifiera religionsvetenskapen som vetenskaplig disciplin och därvid visa baskunskaper om centrala frågor och metodproblem inom olika religionsvetenskapliga deldiscipliner
- visa förståelse för det akademiska ämnet och skolämnet som historiskt föränderliga sociala konstruktioner, samt reflektera över konsekvenserna av detta för de ämnesdidaktiska vad- och varför-frågorna
- visa insikter i och redogöra för grundläggande kunskaper om religiösa traditioner i historisk och samtida kontext, samt om teorier och principer inom etiken
- visa förmåga att problematisera hur ett innehåll gestaltas dels inom akademin, dels inom populära medier och allmän debatt, samt reflektera över betydelsen av detta för undervisning i religionskunskap
- inom givna teoretiska ramar förstå och analysera religiösa traditioner och etiska frågeställningar,
- visa kunskaper om lärares professionsetik samt förmåga att inhämta och sammanställa en begränsad empiri utifrån detta
- visa grundläggande medvetenhet om värdekonflikter som innefattar religiösa dimensioner, och visa en begynnande förmåga att utveckla ett förhållningssätt till sådana
- redovisa och inom givna ramar tillämpa aktuella teoretiska perspektiv, som genusperspektiv och ett mångkulturellt reflekterande synsätt
- ur ett givet perspektiv göra en enklare analys av en framställning i ett läromedel som behandlar religion
- visa grundläggande färdigheter i argumentationsanalys och redovisa detta i uppsatsform på god vetenskaplig prosa
- reflektera över och ur ett mångsidigt perspektiv visa ett nyanserat förhållningssätt till olika religiösa och kulturella traditioner.
Delkurser
Innehåll
Delkurser
Delkursen ger en bred introduktion till religionshistorien, vilket innebär studier av judiska, kristna, muslimska, hinduiska och buddhistiska traditioners historiska framväxt och nutida betydelse. I delkursen belyses religionerna utifrån flera olika perspektiv, dels för att ge möjlighet till analys av religion som ett kulturellt och samhälleligt fenomen, dels för att skapa förståelse för religiös tro och liv samt för individers och traditioners varierande uppfattning om det goda livet. Behandlingen av religionerna i skolans läromedel tas upp och analyseras. Ett komparativt perspektiv syftar till att skapa en utgångspunkt för jämförelser mellan religiösa fenomen i olika kulturella miljöer. Ett kunskapssociologiskt perspektiv ger redskap för att öka förståelse för hur människan formar sin syn på livet och tillvaron och hur värderingar grundläggs, förvaltas och omförhandlas. I delkursen studeras och tolkas urkundstexter tillhörande de olika religionerna. Genus- och identitetsfrågor relaterade till de studerade traditionerna diskuteras.
I denna delkurs står beteendevetenskapliga perspektiv på religion i fokus. Religion uppmärksammas som ett dynamiskt och föränderligt fenomen i samverkan med andra samhälleliga faktorer som sekularisering och globalisering, och teorier kring hur religiösa och icke-religiösa världsbilder konstrueras och blir en del av individens verklighet introduceras. Grundläggande religionspsykologiska perspektiv tas också upp. Olika vägar till ”det goda livet”, med utgångspunkt i den samtida s.k. nyreligiositeten i Sverige - de organiserade nya religiösa rörelserna och de mer oorganiserade strömningar som populärt kallas New Age - fokuseras. Dessa samtida religiösa yttringar analyseras utifrån såväl religionshistoriska som religionssociologiska och socialpsykologiska perspektiv. I delkursen diskuteras och problematiseras skilda tolkningar och konstruktioner av nya religiösa rörelser och hur dessa kan förstås i olika samhälleliga kontexter.
Delkursen ger en introduktion till etisk teoribildning ur såväl ett historiskt som samtida perspektiv. Fokus ligger på hur grundläggande etiska teoribildningar, genusteori, normer och värderingar i kombination med metoder för argumentationsanalys, etisk reflektion och diskussion kan fungera som redskap för att bättre förstå och handskas med de moraliska dimensionerna av det goda och det rätta i mänskligt liv och interaktion. Aktuella etiska frågeställningar och livsåskådningar med relevans för religionsundervisningen och det omgivande samhället, bildar utgångspunkter för etisk reflektion och analys utifrån olika perspektiv i muntliga och skriftliga uppgifter och övningar. Delkursen avslutas med en mindre uppsats.
Examinationsformer
Dessutom examineras delkurs 1 genom två skriftliga hemtentamina och en muntlig tentamen, delkurs 2 genom en muntlig och en skriftlig tentamen, och delkurs 3 genom en mindre uppsats.
Arbetsformer
Betyg
Som betygsskala används U–VG.
För att få betyget VG på hela kursen krävs VG på minst 22,5 hp.
Betygsrapportering:
Delkurs 1, moment 1: Judendom, kristendom och islam – 7 hp
Delkurs 1, moment 2: Hinduism och buddhism – 4,5 hp
Delkurs 1, moment 3: Jämförande perspektiv – 2 hp
Delkurs 2, moment 1: Religionspsykologiska perspektiv – 1,5 hp
Delkurs 2, moment 2: Konstruktion och tolkning – 1,5 hp
Delkurs 2, moment 3: Nyreligiositet i samtiden – 1,5 hp
Delkurs 2, moment 4: Religionssociologiska
perspektiv och nyreligiositet – 4,5 hp
Delkurs 3, moment 1: Etiska teoribildningar, begreppsförståelse och tillämpning – 3 hp
Delkurs 3, moment 2: Argumentationsanalys i uppsatsform – 4,5 hp
Förkunskapskrav
- Områdesbehörighet 6c/A6c och Historia A/ Historia 1b / 1a1+1a2 eller motsvarande kunskaper
Övrigt
Om den nätbaserade kursen läses som första ämne inom ämneslärarprogrammet krävs närvaro i Falun vid terminsstart under max tre dagar.
Om den nätbaserade kursen läses krävs tillgång till dator, headset eller bordsmikrofon, webbkamera och Internetuppkoppling.
Ersätter RK1065.
Summary in English
The overall goal of the course is to prepare the student for teaching religious studies in secondary or upper secondary school.
After completing the course, students shall be able to:
- identify religious science as an academic discipline and demonstrate basic knowledge of central issues and methodological problems in the various subdisciplines of religious science
- demonstrate an understanding of the academic subject and school subject as historically changing social structures, and reflect on the consequences of this for the didactical what- and why-questions
- demonstrate insights into and describe basic knowledge of religious traditions in historical and contemporary contexts, as well as on theories and principles in the area of ethics
- demonstrate the ability to problematize how content is portrayed both in academia and within popular media and public debate, and reflect on the significance of this for the teaching of religious studies
- within given theoretical frameworks, understand and analyze religious traditions and ethical issues
- demonstrate knowledge of teachers‘ professional ethics and the ability to gather and compile a limited empirical study based on this
- demonstrate basic awareness of the value conflicts that include religious dimensions and show an incipient ability to develop an approach to these
- explain and within given limits apply current theoretical perspectives, such as a gender perspective and multicultural reflective approach
- from a given perspective, conduct a simple analysis of a presentation that examines religion
- demonstrate basic skills in argumentation analysis and account for this in essay form in good scientific prose
- reflect on and demonstrate a diverse and nuanced approach to different religious and cultural traditions.