Välfärdsekonomisk analys av samhälleliga projekt

Samhällsekonomiska kalkyler (eller Cost Benefit Analysis, CBA, som de också kallas) är en metod som används inom olika samhällsområden för att utvärdera den samlade effekten av ett projekt eller en åtgärd. Denna metod bygger på nationalekonomisk välfärdsteori. Efter avslutad kurs ska studenterna:
- förstå välfärdsteori och hur den sammanhänger med utformningen av en samhällsekonomisk kalkyl
- förstå den teoretiska grunden för samt kunna tillämpa olika metoder för att mäta effekterna av en åtgärd på producenter
- förstå den teoretiska grunden för samt kunna tillämpa olika metoder för att mäta effekten på konsumenter
- förstå den teoretiska grunden för samt kunna tillämpa olika metoder för att mäta effekten på ägare av produktionsfaktorer
- förstå och kunna utvärdera hur effekterna av en åtgärd kan mätas då det finns olika typer av marknadsinterventioner, såsom skatter och subventioner, eller då en åtgärd får effekter på flera marknader
- förstå samt kunna tillämpa diskontering
- förstå och kunna använda olika metoder för att hantera osäkerhet och effekten av olika marknadsimperfektioner i en samhällsekonomisk kalkyl
- på egen hand kunna genomföra en enklare samhällsekonomisk kalkyl i ett datorstött program.

Denna kurs ska ge studenterna kunskaper om den välfärdsteori som är grunden för användningen av samhällsekonomiska kalkyler. Kursen börjar med en diskussion kring välfärdsteori och vilken betydelse den har för utformningen av en samhällsekonomisk kalkyl. Vidare förklaras innebörden i grundläggande begrepp såsom Pareto optimalitet och sociala välfärdsfunktioner. Därefter introduceras de grundläggande begrepp och metoder som används för att mäta effekterna på producenter, konsumenter och ägare av produktionsfaktorer. I samband med detta introduceras den inlämningsuppgift som studenterna ska arbeta med på egen hand under kursens gång.
I den andra halvan av kursen fokuseras på praktiska problem med att genomföra samhällsekonomiska kalkyler. I denna del diskuteras effekterna av olika marknadsinterventioner samt marknadsmisslyckanden men även osäkerhet, bristande information och fördelningsaspekter. Vidare diskuteras diskontering, d v s hur hänsyn kan tas till att kostnader och nyttor inträffar vid olika tidpunkter.

Inlämningsuppgifter och skriftlig tentamen.

Kursen består av föreläsningar och övningar.

Som betygsskala används U–VG.

Poängen från inlämningsuppgifter kan studenten endast tillgodoräkna sig under 13 månader räknat från kursstart.
Max fem tentamenstillfällen