Lärandemål
Kursens övergripande mål är att
förbereda den studerande för att undervisa i religionskunskap i grund- eller
gymnasieskolan.
Efter avslutad kurs ska den studerande
kunna:
- karaktärisera religionsvetenskapen som vetenskaplig disciplin och därvid redogöra för och diskutera centrala frågor och metodproblem inom olika religionsvetenskapliga deldiscipliner
- diskutera det akademiska ämnet och skolämnet som historiska och föränderliga sociala konstruktioner, samt reflektera över konsekvenserna av detta för de ämnesdidaktiska vad- och varför-frågorna
- redogöra för religiösa traditioner i historisk och samtida kontext, samt teorier och principer inom etiken
- problematisera hur religionsvetenskapliga teman gestaltas dels inom akademin, dels inom populära medier och allmän debatt, samt reflektera över betydelsen av detta för undervisning i religionskunskap
- inom givna teoretiska ramar analysera religiösa traditioner och etiska frågeställningar
- inhämta, sammanställa och diskutera en begränsad empiri om lärares professionsetik
- identifiera och diskutera värdekonflikter som innefattar religiösa dimensioner
- redovisa och inom givna ramar tillämpa aktuella teoretiska perspektiv, som genusperspektiv och ett mångkulturellt reflekterande synsätt
- ur ett givet perspektiv göra en enklare analys av en framställning i ett läromedel som behandlar religion
- tillämpa argumentationsanalytisk metod och redovisa detta i uppsatsform på god vetenskaplig prosa
- reflektera över och ur ett mångsidigt perspektiv visa ett nyanserat förhållningssätt till olika religiösa och kulturella traditioner.
Delkurser
Innehåll
Delkurser
Delkursen ger en bred introduktion till religionshistorien, vilket innebär studier av judiska, kristna, muslimska, hinduiska och buddhistiska traditioners historiska framväxt och nutida betydelse. I delkursen belyses religionerna utifrån flera olika perspektiv, dels för att ge möjlighet till analys av religion som ett kulturellt och samhälleligt fenomen, dels för att skapa förståelse för religiös tro och liv samt för individers och traditioners varierande uppfattning om det goda livet. Behandlingen av religionerna i skolans läromedel tas upp och analyseras. Ett komparativt perspektiv syftar till att skapa en utgångspunkt för jämförelser mellan religiösa fenomen i olika kulturella miljöer. Ett kunskapssociologiskt perspektiv ger redskap för att öka förståelsen för hur människan formar sin syn på livet och tillvaron och hur värderingar grundläggs, förvaltas och omförhandlas. I delkursen studeras och tolkas urkundstexter tillhörande de olika religionerna. Genus- och identitetsfrågor relaterade till de studerade traditionerna diskuteras.
I denna delkurs står beteendevetenskapliga perspektiv på religion i fokus. Religion uppmärksammas som ett dynamiskt och föränderligt fenomen i samverkan med andra samhälleliga faktorer som sekularisering och globalisering, och teorier kring hur religiösa och icke-religiösa världsbilder konstrueras och blir en del av individens verklighet introduceras. Grundläggande religionspsykologiska perspektiv tas också upp. Olika vägar till ”det goda livet”, med utgångspunkt i den samtida s.k. nyreligiositeten i Sverige - de organiserade nya religiösa rörelserna och de mer oorganiserade strömningar som populärt kallas New Age - fokuseras. Dessa samtida religiösa yttringar analyseras utifrån såväl religionshistoriska som religionssociologiska och socialpsykologiska perspektiv. I delkursen diskuteras och problematiseras skilda tolkningar och konstruktioner av nya religiösa rörelser och hur dessa kan förstås i olika samhälleliga kontexter.
Delkursen ger en introduktion till etisk teoribildning ur såväl ett historiskt som samtida perspektiv. Fokus ligger på hur grundläggande etiska teoribildningar, genusteori, normer och värderingar i kombination med metoder för argumentationsanalys, etisk reflektion och diskussion kan fungera som redskap för att bättre förstå och handskas med de moraliska dimensionerna av det goda och det rätta i mänskligt liv och interaktion. Aktuella etiska frågeställningar och livsåskådningar med relevans för religionsundervisningen och det omgivande samhället, bildar utgångspunkter för etisk reflektion och analys utifrån olika perspektiv.
Examinationsformer
Dessutom examineras delkurs 1 genom två skriftliga hemtentamina och en muntlig tentamen, delkurs 2 genom en muntlig och en skriftlig tentamen, och delkurs 3 genom en mindre uppsats.
Arbetsformer
Betyg
Som betygsskala används U–VG.
För att få betyget VG på hela kursen krävs VG på minst 22,5 hp.
Betygsrapportering:
Delkurs 1, modul 1: Judendom, kristendom och islam – 7 hp
Delkurs 1, modul 2: Hinduism och buddhism – 4,5 hp
Delkurs 1, modul 3: Jämförande perspektiv – 2 hp
Delkurs 2, modul 1: Religionspsykologiska perspektiv – 1,5 hp
Delkurs 2, modul 2: Konstruktion och tolkning av nyreligiositet i samtiden – 3 hp
Delkurs 2, modul 3: Religionssociologiska
perspektiv och nyreligiositet – 4,5 hp
Delkurs 3, modul 1: Etiska teoribildningar, begreppsförståelse och tillämpning – 3 hp
Delkurs 3, modul 2: Argumentationsanalys i uppsatsform – 4,5 hp
Förkunskapskrav
- Grundläggande behörighet samt Engelska 6, Samhällskunskap 1b alt 1a1+1a2, Historia 1b alt 1a1+1a2
Övrigt
Om den nätbaserade kursen läses som första ämne inom ämneslärarprogrammet krävs närvaro i Falun vid terminsstart under max tre dagar.
För nätbaserad kurs krävs att den studerande kan kommunicera med ljud och bild via en dator eller motsvarande.
Ersätter RK1070.