Publikationer - Tema arbetsliv

17 min läsning
Förutom att utbilda har högskolan uppgifterna att bedriva forskning samt att samverka med samhället.

För att garantera att forskningen håller hög kvalitet publiceras forskningsresultaten normalt i svenska eller internationella vetenskapliga tidskrifter där de före publicering genomgår en noggrann kvalitetsgranskning. Dessa rapporter är framförallt riktade mot forskarvärlden.

Eftersom Tema Arbetsliv har en tydlig inriktning på att föra ut kunskaper från forskningen till arbetslivet har en hög ambitionsnivå lagts på produktion av utbildningsmaterial som skall vara direkt användbara för att bidra till arbetsplatsutveckling. Förutom produktion av skrifter av olika typ används också video som distribueras via Internet eller cd-rom.

Vetenskapliga artiklar

Headmasters, teachers and supervisors role in knowledge transfer about OHS to pupils in vocational education.
Andersson, I-M., Gunnarsson, K., Rosén G. (2015) Safety and Health at Work 6, pp. 317-323

http://dx.doi.org/10.1016/j.shaw.2015.07.012

Abstract

Safety motivation at work: Evaluation of changes from six interventions.
Hedlund, A., Gummesson, K., Rydell, A. & Andersson, I-M. (2016)Safety Science, 82, 155-163

doi:10.1016/j.ssci.2015.09.006

Abstract

Enabling Transformative Learning in the Workplace: An Educative Research Intervention
Wilhelmson L, Moström Åberg M, Backström T, Köping Olsson B.(2015) Journal of Transformative Education 1-20

Abstract

Partssamverkan i nedläggningsprocesser.
Rydell A. (2015) Arbetsmarkand & Arbetsliv, 21(1): 39-53.

Knowledge and experiences of risks among pupils in vocational education.
Andersson I-M, Gunnarsson K, Moström Åberg M, Rosén G. (2014) Safety and Health at Work, 5(3):140-146

Change in Managers' Conceptions of Human Resources in Organizations : Outcomes of An Intervention.
Rydell A, Andersson I-M, Hedlund A.(2014) International Journal of Business and Management ; Vol. 9, No. 1

Willingness to commute long distance among job seekers in Dalarna, Sweden
Heldt Cassel,S. Macuchova, Z. Rudholm, N. Rydell, A (2013) Journal of Ttansport Geography 28:49-55.

The Quest for CSR in Closedowns,
Rydell, A. & Wigblad, R. (2012) Nordic Journal of Working Life Studies, 2(3): 143-160.

Article

Company-level flexicurity during the restructuring process: a model
Rydell, A, Wigblad, R. Transfer: European Review of Labour and Research 2011 Nr17 sid 547

Researching Attractive Work. Analyzing a model of attractive work using theories on applicant attraction, retention and commitment
Åteg, M and Hedlund, A. Arbetsliv i omvandling 2011:2, Linnéuniversitetet, Växjö.

Sammanfattning

Är dagens arbeten attraktiva? Värderingar hos1440 anställda.
Hedlund, A, Andersson, I-M, & Rosén, G. Arbetsmarknad och Arbetsliv 2010 Nr 4, sid 31-43. Karlstad Universitet.

Sammanfattning

Systematic Work Environment Management: Experiences from Implementation in Swedish Small-Scale Enterprises.
Gunnarsson K, Andersson I-M, Rosén G. Industrial Health 2010, 48, 185–196

Assessing Motivation for Work Environment Improvements: Internal Consistency, Reliability and Factorial Structure
Hedlund Ann, Åteg Mattias, Andersson Ing- Marie, Rosén Gunnar. Journal of Safety Research 2010 41(2): 145-151

Sammanfattning

Development processes for attractive work in small engineering companies
Åteg Mattias, Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar. Human Factors and Ergonomics in Manufacturing 2009 19(1): 35-63.

Attraktivitetens dynamik. Studier av förändringar i arbetets attraktivitet
Ann Hedlund. Doktorsavhandling juni 2007

Avhandling
Sammanfattning

Aktiviteter och lärande för attraktivt arbete. Utvecklingsprocesser i verkstadsindustrin
Åteg Mattias. Doktorsavhandling juni 2006

Avhandling
Sammanfattning

The attractiveness of the work is affected when production of handcrafted log houses moves indoors.
Hedlund, Ann. Silva Fennica 40(3): 545–558, 2006

SF 40:3 2006
Sammanfattning

Arbetsmiljöfrågans väg. Samverkan mellan kundföretag och företagshälsovård
Andersson I-M, Laring J, Åteg M och Rosén G
Arbete och Hälsa 2006:20

AoH 2006:20
Sammanfattning

Införandet av systematiskt arbetsmiljöarbete på träföretag – Utvärdering av en metod, dess resultat och påverkan på arbetets attraktivitet.
Hedlund Ann, Pontén Bengt. Arbete och Hälsa 2006:15

AoH 2006:15
Sammanfattning

Utbildning för tillverkning av timmerhus. Elevers syn på utbildning, arbete och yrke.
Hedlund, Ann. Arbetsliv i omvandling 2006:13

AiO 2006:13
Sammanfattning

Arbetsmiljöarbete i Sverige 2004 En kunskapssammanställning över strategier, metoder och arbetssätt för arbetsmiljöarbete 2006:06
Ing-Marie Andersson, Göran M Hägg och Gunnar Rosén. Arbete och Hälsa 2006:06

AoH 2006:06
Sammanfattning

FöretagSAM. En jämförelse av två modeller för implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete på mindre tillverkningsföretag.
Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar, Klusell Lars. Arbete och Hälsa 2006:05

AoH 2006:05
Sammanfattning

Moveit. Motivations- och engagemangsskapande metoder i arbetsmiljöarbetet.
Åteg Mattias, Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar. Arbete och Hälsa 2005:08

AoH 2005:08
Sammanfattning

Arbetsmiljöarbete i småföretag – samlad kunskap samt behov av forskning och utvecklingsinsatser.
Bornberger-Dankvardt S, Ohlson C-G, Andersson I och Rosén G. Arbete och Hälsa 2005:06

AoH 2005:06
Sammanfattning

Attraktiv industriutbildning på gymnasiet. Ett deltagandeperspektiv på lokalt utvecklingsarbete.
Åteg Mattias. Arbetsliv i omvandling 2005:02

AiO 2005:02
Sammanfattning

Attraktivt arbete. Från anställdas uttalanden till skapandet av en modell.
Åteg Mattias, Hedlund Ann, Pontén Bengt
Arbetsliv i omvandling 2004:01

AiO 2004:01
Sammanfattning

Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete i mindre tillverkningsföretag i Dalarna. En genomgång av förutsättningar för ett systematiskt arbetsmiljöarbete på mindre arbetsplatser.
Gunnarson Kristina, Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar. Arbete och Hälsa 2004:11

AoH 2004:11
Sammanfattning

En studie av ungdomars och anställdas syn på arbete i två kommuner i Dalarna.
Hedlund Ann, Åteg Mattias, Sconfienza Carolina, Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar.
Arbete och Hälsa 2003:02

AoH 2003:02
Sammanfattning

Arbetsrapporter

Young Peoples' Entrance to the Workplace – Introduction to Occupational Health and Safety.
Andersson, I-M. Gunnarsson, K. Hedlund, A. Rosén, G.Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2016:02, Borlänge.

WP2016:02

Implementation of Video Exposure Monitoring . In Aluminum Industry.
Hedlund, A. Andersson, I-M. Rosén, G.(2015) Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2015:12, Borlänge.

WP2015:12

Studenters, anställdas och företags syn på arbete – En pilotstudie av Turism/Besöksnäring, Material, Energi & Miljö samt IT & Media.
Hedlund, A. Andersson, I-M. Fällstrand Larsson, N. Stark, A. Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2014:02, Borlänge.

WP2014:02

Arbetsmiljö vid service och reparation av skogsbränslemaskiner.
Andersson, I-M. & Hedlund, A. Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2013:18, Borlänge.

WP2013:18

Damm- och mögelförekomst vid hantering av skogsbränsle.
Hedlund, A. & Andersson, I-M. Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2013:17, Borlänge.

WP2013:17

Bullerförekomst vid sönderdelning av skogsbränsle.
Hedlund, A. & Andersson, I-M. Working papers in transport, tourism, information technology and microdata analysis, Högskolan Dalarna 2013:04, Borlänge.

AR2013:04

Branschråd inom Focus InnoWents profilområden. Turism/besöksnäring, Materialutveckling, Energi & Miljö, samt IT & Media
Andersson, I-M, Hedlund, A. Arbetsrapport 2012:4, Högskolan Dalarna

AR 2012:4

Uppföljning av "Ny kunskap ger Nya affärer" 2007
Hedlund, A, Pontén, B. Arbetsrapport 2011:5, Högskolan Dalarna

AR 2011:5

Attraktiv konkurrenskraft AKK
Rosén, G, Andersson, I-M, Flemström E, Hedlund, A, & Pontén, B. Arbetsrapport 2011:4, Högskolan Dalarna , Falun.

AR 2011:4

Arbetsmiljöfaktorer i skogsenergibranschen- Fallstudier med fokus på buller, vibrationer och damm.
Hedlund, A, Andersson, I-M, Bjurström, R & Rosén, G. Arbetsrapport 2011:3, Högskolan Dalarna

AR 2011:3

Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi - En redovisning av fallstudier.
Hedlund, A, Andersson, I-M, Rosén, G & Rydell, A. Arbetsrapport 2010:11, Högskolan Dalarna

AR 2010:11

Ökad förståelse bland företagsledare för nyttan av utvecklingsinsatser inomarbetsmiljöområdet.
Andersson, I-M, Hedlund, A och Rosén, G. Arbetsrapport 2010:10, Högskolan Dalarna

AR 2010:10

Fysisk arbetsmiljö vid nätbaserad undervisning. En kartläggning vid Högskolan Dalarna.
Anna Klerby. Arbetsrapport 2010:3, Högskolan Dalarna

AR 2010:3

Samverkan. Förutsättningar och möjligheter till stärkt arbetsmiljöarbete genom regional samverkan
Rosén Gunnar, Hedlund Ann, Andersson Ing-Marie, Antonsson Ann-Beth, Bornberger-Dankvardt Sten, Klusell Lars, Pontén Bengt.
Arbetslivsrapport 2007:23

AliR 2007:23
Sammanfattning

Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär
Åteg Mattias, Andersson Ing-Marie, Neely Greg, Rosén Gunnar, Larin Jonas, Nygren Olle.
Arbetslivsrapport 2007:19

AliR 2007:19
Sammanfattning

Bildredigering som stöd vid arbetsmiljöarbetet. Beskrivning av en metod med Moveit-egenskaper
Åteg Mattias & Andersson Ing-Marie Arbetslivsrapport 2007:15

AliR 2007:15
Sammanfattning

Bättre arbetsmiljöarbete genom regional samverkan
B Pontén, I-M Andersson, A-B Antonsson, S Bornberger-Dankvardt, A Hedlund, G Rosén och H Stor. Arbetslivsrapport 2006:36

AliR 2006:36
Sammanfattning

Metoder och verktyg för motivation till och integration av arbetsmiljöarbete
M Åteg, O Nygren, I Andersson, J Laring, G Neely och G Rosén. Arbetslivsrapport 2006:25

AliR 2006:25
Sammanfattning

Arbetsmiljöarbete som utvecklingsmotor. Erfarenheter från regional utveckling i Dalarna
Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar. Arbetslivsrapport 2005:06

AliR 2005:06
Sammanfattning

Att utveckla effektivare och socialt mer ansvarstagande arbetsorganisationer
Göran Brulin (red). Rapporten baseras på bidrag från bl a Andersson Ing-Marie, Rosén Gunnar och Åteg Mattias. Arbetslivsinstitutet 2003:06

AliR 2003:06
Sammanfattning

Röster om Industriarbete. En intervjustudie om kvinnors berättelser om arbete i en manligt dominerad miljö.
Bergman, Maria. Kultur och lärande, Högskolan Dalarna 2003:07

Kvinnliga röster från en manlig värld. En intervjustudie om kvinnliga ingenjörer i Dalarnas industri.
Bergman Maria. Kultur och lärande, Högskolan Dalarna 2003:17

Slutrapport från förstudie avseende förutsättningar för Arbetslivsinstitutet att etablera verksamhet inriktad på forskarstödd utveckling av företag i Dalarna
Rosén Gunnar, Andersson Ing-Marie. Slutrapport Arbetslivsinstitutet 1999

att-Informerar 2001-2007

November- 2001 - Närhet till kunskap kan möta tillverkningsföretagens strävan att förbättra arbetsmiljön

Med syftet att klarlägga vilka eventuella behov som finns att förbättra arbetsmiljön har en undersökning utförts på 27 mindre tillverkningsföretag i Dalarna. Utgångspunkten för arbetet har varit att nödvändig kompetens och nödvändiga resurser skall finnas på företagen och i länet för att företagen skall klara de krav som arbetsmiljölagen ställer. Vilka eventuella arbetsmiljöproblem man har idag har undersökts samtidigt som frågor om hur arbetsmiljöarbetet är organiserat i företaget, vilka utbildningar i ämnet man har och vilka man efterfrågar, i vilken omfattning man anlitar extern kompetens, framförallt från företagshälsovården. Samtidigt har en kartläggning utförts avseende nu och i en framtid tillgängliga företagshälsovårdsresurser i länet.

 

 Jan-2001

Januari -2002 - Satsningar på arbetsmiljö och ledarskap i industrin kan möta ungdomars förväntningar på arbetslivet

Verkstadsindustrin i Avesta ser i likhet med tillverkande företag i hela landet alltmer ökande problem med att få tag på välutbildad arbetskraft. Allt färre ungdomar söker sig till utbildningar inriktade mot industrins behov och om inget görs kommer rekryteringsproblemen att bli akuta i framtiden. Resultaten av de inledande undersökningarna visar att ungdomarna tror sig finna ett gott socialt klimat i tillverkningsindustrin men att man ställer högre krav på fysiska arbetsmiljön och gott ledarskap än vad man tror företagen kan bjuda. Undersöknings resultaten ger ändå anledning till optimism.

Jan-2001

Februari -2002 - Bättre arbetsmiljö och ökat personalinflytande kan möta ungdomars förväntningar på industriarbete

För att möta rekryteringsproblemen inom träindustrin i tid har ett forskningsprojekt inletts i Rättviks kommun. Arbetslivsinstitutet och Högskolan Dalarna samarbetar med näringslivskontor, Föreningen Svenska Timmerhus och skolan för att identifiera bakgrunden till ungdomarnas motstånd mot att söka sig till industrin och vad företagarna kan göra för att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Resultaten av de inledande undersökningarna visar att ungdomarna tror sig finna ett gott socialt klimat i tillverkningsindustrin, men att de har högre krav på fysisk arbetsmiljö och personalinflytande än vad de tror företagen kan

Feb-2002

 

Mars-2002 - Utvecklingsarbete ger Avesta attraktivare arbetsplatser inom verkstadsindustrin

att…projektet samarbetar med en grupp mindre verkstadsföretag. Syftet med samarbetet är göra dessa företag mer attraktiva som arbetsplatser. På kort sikt innebär detta att företagen får lättare att rekrytera, på lång sikt ger det ökade möjligheter att behålla kompetent personal. Med utgångspunkt i en enkätundersökning har en grupp företag påbörjat ett utvecklingsarbete. Detta utgår dels från lagstadgade regler för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas, men även från andra metoder anpassade till de enskilda företagens behov och förutsättningar. Arbetet har nu börjat ge resultat.

Mar-2002

 

April-2002 - Vaddå att…???

att… vill inspirera, koordinera, stödja och genomföra insatser som på kort och lång sikt bidrar till att göra tillverkningsföretag i Dalarna attraktiva och minska deras rekryteringsproblem för att säkra en långsiktig tillväxt.att…har tre mål: 1) Ökat intresse för industri och teknik. Att få individen att se industrin som en framtida arbetsplats, samarbetspartner eller kund. 2) Utveckling av attraktiva arbetsplatser. Att genom utveckling av kompetens, organisation och fysiska åtgärder m.m. skall utvecklande, säkra och mer attraktiva arbetsplatser skapas. 3) Ökad rekryteringsbas. Inspirera till att bryta traditionella könsmönster och verka för ökad kulturell mångfald inom skola och industri.

Apr-2002

 

September-2002 - Industriprogrammet i Avesta, från kris till succé

”att… projektet” samarbetar med industriföretag, skola och kommun i Avesta med syftet att öka intresset för industri och teknik. På grund av det låga intresset för Industriprogrammet under flera år fanns det en risk att programmet skulle läggas ner. En nedläggning skulle försvåra företagens möjligheter att i framtiden rekrytera kompetent arbetskraft och samtidigt begränsa kommunens ungdomars valmöjligheter för framtiden. Det arbete som olika parter lagt ner gav ett resultat över förväntan. På ett år ökade antalet sökande från 2 till 63!

Sep-2002

December-2002 - Attraktiv timmerhusutbildning

Efterfrågan på timmerhus har ökat de senaste tio åren, men många företag har idag problem med att rekrytera arbetskraft. Samtidigt är medelåldern hos arbetskraften hög och antalet elever på gymnasieskolans industriprogram, med inriktning mot trä, minskar. För att kunna trygga framtida produktion och klara av rekryteringsbehovet, planerades en specifik utbildning i timmerhustillverkning. Trots att det bara var några månader från beslut till utbildningsstart, kunde tolv elever i september 2001 börja på den riksrekryterande påbyggnadsutbildningeni Rättvik. ”att…-projektet” har tagit reda på hur dessa elever såg på utbildningen och sitt blivande arbete samt hur arbetsmiljön vid timring inomhus kan utvecklas.

Dec-2002

 

Februari -2003 - Korta beskrivningar av ett antal olika delprojekt

Kvinnor trivs visst i industrin! Allt fler företag väljer arbetsmiljöarbete. Vasaloppet anlitar statistiker från UNAR Forskare från Australien studerar att.

Feb-2003

Juni- 2003 - Teknik i all enkelhet

Teknik i all enkelhet är ett projekt som har genomförts av Framtidsmuseet i Borlänge. Det är ett delprojekt inom projektet Kvinna, ett samarbete mellan SKS och Kunskapslyftet för invandrarkvinnor på Jakobsgården i Borlänge. Syftet med projektet är att presentera teknik och naturvetenskap på ett inspirerande och konkret sätt för att öka teknikintresset och få fler att vilja jobba inom industrin. Teknik i all enkelhet genomförs i samarbete med att...projektet. Resursplattformen att... skall inspirera, stödja och genomföra insatser som på kort och lång sikt bidrar till att göra tillverkningsföretagen i Dalarna attraktiva och minskar deras rekryteringsproblem för att säkra en långsiktig tillväxt. Det handlar inte bara om att skaffa ny personal, utan lika viktigt är det att ta hand om den personal som redan finns.

Jun-2003

 

Juli- 2003 - Utbildning i stället för uppsägning

När ett företag går dåligt härskar ofta paniken. Det korta perspektivet tar överhanden och personal avskedas. Ett av ABB-bolagen i Ludvika, ABB Power Systems AB, fann en annan lösning, när övertaligheten började göra sig kännbar hösten 1997. Man beslutade sig för att bl.a. erbjuda sin personal ett utbildningspaket. Denna rapport innehåller en utvärdering av satsningen. Den kvantitativa utvärderingen visar att det kostade ca 500 000 kr mindre per person att låta personalen utbilda sig under tre år jämfört med att avskeda och nyrekrytera.

Jul-2003

Oktober- 2003 - Tillverkningsföretagens betydelse för Dalarna

När människor hör ordet industri tänker många negativt och ser framför sig stora fabriker med rykande skorstenar. Andra tänker positivt på teknik, konstruktion och arbetstillfälle. Detta informationsblad handlar om tillverkningsföretag, vilket ungefär är detsamma som industriföretag. Du kommer i fortsättningen att få läsa om den stora betydelse som tillverkningsföretagen har och det behov av personal som finns

Okt-2003

Januari- 2004 - Arbetsfriska 2003

Vissa datum och årtal finner sin plats i historien för att de på något sätt inneburit en brytning med det som varit. Den 19 november 2003 samlades chefer, personalansvariga och fackliga företrädare på en konferens med namnet ArbetsFriska 2003. Där lät de sig inspireras i arbetet med att utveckla Sveriges friskaste arbetsliv i Dalarna. ArbetsFriska Dalarna arbetar för att denna verklighet ska vara uppnådd 2007.

Jan-2004

Februari- 2004 - Attraktivt arbete

att…-projektet har under tre år medverkat till att skapa attraktiva tillverkningsföretag i Dalarna. Under projektets gång har komplexiteten i begreppet attraktivt arbete blivit allt mer uppenbar. Behoven hos de enskilda företagen att ”mäta” sin attraktivitet och att få klarhet i vad man behöver förändra för att stärka den är ofta tydliga. Tillgänglig forskning har inte gett några klara riktlinjer. Den nu genomförda analysen har sorterat upp begreppen i en tydlig modell. Ett verktyg till stöd för företagens strävan att utvecklas har därmed kunnat tas fram.

Feb-2004

 

April-2004 - Kvinnor trivs bra inom industrin

Kvinnor som arbetar inom industrin är nöjda med sitt arbete. De trivs med lagandan och kamratskapet och är överens om att omgivningens syn på industrijobb inte stämmer. ”Bilden av industrin som en arbetsplats med variationsrikedom, rotationsmöjligheter, stark sammanhållning samt trevliga och hjälpsamma män har inte riktigt kommit fram” anser kvinnorna. Slutsatsen blir att det är värt att satsa på ett jobb inom industrin. Fler kvinnor borde pröva.

Apr-2004

1-2006 - Samverkansprojektet utvärderat

Erik Axel Karlfeldts alter ego, Fridolin, talade med bönder på böndernas sätt och med lärde män på latin. Så blev han, liksom författaren, framgångsrik i båda lägren. Fridolin odlade sin lustgård med hjälp av erfarenhet och ny kunskap och bärgade rika skördar. Av detta kan vi, senare tiders dalfolk, lära oss vikten av tala med varandra, lära av varandra. Aktörerna i den akademiska världen behöver tala med varandra. Forskarna, länets företagare och de anställda behöver tala med varandra. Sådana samtal är framgångsrika för alla.

1-2006

 

2-2006 - OR-Processen – En arbetsmetod för bättre arbetsmiljö genom Ordning & Reda

Under 2005 har ett forskningsprojekt genomförts för att pröva om arbetsmetoden ”Ordning & Reda”, som utvecklats för verkstadsindustrin, kan anpassas för annan verksamhet. Både företag och organisationer har medverkat i projektet som sammanlagt har omfattat ca 65 personer på 10 arbetsplatser. Resultaten visar att metoden och arbetssättet är generellt och kan användas inom många olikartade verksamheter. På samtliga arbetsplatser har man lyckats skapa bättre ordning & reda i sin fysiska arbetsmiljö och i sina arbetsmetoder. Flera av deltagarna anser att ORprocessen har gett förbättringar i produktivitet, kvalitet och trivsel samt att det dagliga arbetet löper mer effektivt med ökad ordning och reda.

2-2006

 

3-2006 - Attraktivt arbete genom aktivt arbete

Att utveckla ett attraktivare arbete är en process som kan vara avgörande för aktörerna på morgondagens arbetsmarknad. Det handlar om att utveckla, behålla och attrahera rätt kompetens för att vara konkurrenskraftig.

3-2006

1-2007 - Arbetssökandes syn på attraktivt arbete – att ha kul och göra ett bra arbete är viktigast!

Demografiska förändringar, minskande ungdomskullar och längre tid i utbildning förväntas leda till brist på arbetskraft. Konkurrensen om kompetent arbetskraft kommer att öka mellan arbetsplatser, branscher och regioner. För att få en långsiktig och hållbar tillväxt, behöver företagen skapa attraktivare arbeten som lockar, behåller och engagerar personal. Att veta hur arbetssökande ser på arbete och vad de attraheras av, sågs därför som betydelsefullt. Det visade sig att arbete var mycket viktigt för de arbetssökande. Att ha kul på jobbet och att kunna göra ett bra arbete, upplevdes som viktigast för att gör arbetet attraktivt. Synen på i vilken grad olika saker gör arbete attraktivt var likartad mellan arbetssökande och de som har arbete.

1-2007

 

Attraktivt Arbete 2009-2014

Nyhetsbrev och NYTTA

NYTTA 1-2014 Så lär vi ungdomarna om arbetsmiljö!

Unga arbetstagare skadas mer i arbetet än äldre. Det gäller i Sverige såväl som internationellt. En naturlig fråga att ställa sig är då hur väl eleverna förbereds för att kunna minska riskerna då de kommer ut på arbetsmarknaden. Av den anledningen har ett forskningsprojekt genomförts med syftet att närmare undersöka hur arbetsmiljökunskaper förmedlas till elever i gymnasieskolans yrkesförberedande program inriktade mot arbete i verkstadsindustrin, träindustrin, på hotell och restauranger samt inom åkeribranschen. Undersökningen utfördes vid tio skolor i tre län i Mellansverige.

N1-2014

Nyhetsbrev 1-2014 - Arbete - viktigt och attraktivt för studenter!

Viktigt för regionens kompetensförsörjning och överlevnad är en överenstämmelse mellan näringslivets behov och de studenter högskolan levererar. Arbetsgivares, anställdas och studenters förväntningar på och värderingar av arbete har kartlagts i en pilotstudie.

 

N1-2014

Nyhetsbrev 1-2011 - Risker och möjligheter vid arbete med skogsenergi

Skogsenergi är en del av skogsbranschen som ökat under det senaste decenniet samtidigt som antalet nya entreprenörer ökar. Hur ser arbetsmiljön ut för de som arbetar med skogsenergi? Vad tycker de om sina arbeten? Vad kan göras för att förbättra arbets-förhållandena så att de som idag jobbar med skogs-energi vill stanna kvar och för att underlätta rekrytering av kompetenta medarbetare i framtiden?

N1-2011

Nyhetsbrev 1-2010 - Anställda vill göra ett bra arbete

Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är de som främst bidrar till att göra arbete attraktivt enligt 2438 anställda. Vad tycker de mer är viktigt? Hur attraktiva är deras arbeten? Vilka områden är angelägna att utveckla för att attraktiviteten ska öka? 

N1-2010

NYTTA 7-2010 - Vi och Vår arbetsplats

Kursen har som målsättning att på ett praktiskt och arbetsplatsnära sätt hjälpa deltagarna framåt med för dem aktuella arbetsmiljöfrågor. Områden som berörs kan vara psykosociala aspekter på arbetsmiljön, ergonomi och belastningsrisker, arbetsmiljölag och föreskrifter mm.

N7-2010

NYTTA 6-2010 - Visit

Visit är en metod som bygger på att man besöker sin egen arbetsplats och fotograferar den miljö man verkar i för att sedan, baserat på bildmaterialet, kritiskt granska och diskuterar igenom vad som kan förbättras, varför det ska göras samt hur det bör ske. Granskningen utgår från olika perspektiv – anställd, kund, leverantör, arbetssökande, familjemedlem etc.

N6-2010

NYTTA 5-2010 - VeKo-Light

I ett verksamhetsanpassat kontor är kontorslayout och arbetssätt utformade för att stödja ett effektivt arbete och samtidigt ge en stimulerande miljö. Vid ombyggnationer och förändringar är det extra viktigt med personalmedverkan och förankring i organisationen – det är primärt inget byggprojekt utan till stor del ett förändringsprojekt.

VeKo-Light kartlägger verksamheten och skapar en lokalutformning och en layout för möblering och utrustning som förbättrar både arbetssättet och den totala arbetsmiljön. Principerna kan också användas för andra bygg- och förändringsprojekt.

N5 -2010

NYTTA 4-2010 - SAM - Rätt och Lätt

SAM-Rätt och Lätt är en arbetsmetod som är utvecklad i samverkan med småföretag och där företaget med sina chefer och medarbetare kan gå från att helt sakna ett Systematiskt Arbetsmiljöarbete till att ha ett fullt ut fungerande SAM.

Metoden engagerar samtliga på företaget vilket ökar förutsättningarna för en organisatoriskt hållbar implementering.

Med ett fungerande SAM möter företaget de krav som arbetsmiljölagen ställer på arbetsgivarens skyldighet att systematiskt arbeta med arbetsmiljön inom den egna organisationen.

N4-2010

NYTTA 3-2010- PIMEX

För många av de faktorer som skapar problem i arbetsmiljön är det inte alltid självklart vad som skall göras för att åtgärda problemen.

Vilka insatser är effektivast för att förbättra luften? Hur kan vi minska buller och vibrationer? På vilket sätt skall vi arbeta för att minska risken för belastningsskador?

Ofta är det möjligt att minska problemen en hel del utan större investeringar, bara man kan gör orsakerna synliga. Med PIMEXmetoden görs detta tydligt genom att videofilma och mäta på arbetsplatsen för att tydliggöra orsakssammanhangen.

N3-2010

NYTTA 2-2010 - Bildredigering

Bildredigering är en metod där man med datorns hjälp förändrar bilder från en arbetsplats för att på ett enkelt och tydligt sätt visa på resultatet av olika arbetsmiljö-förbättrande åtgärder innan dessa genomförts.

N2-2010

NYTTA 1-2010 - Attraktivt Arbete

För att skapa ett attraktivare arbete är det viktigt att utgå ifrån det egna arbetet och den egna arbetsplatsens förutsättningar och ifrån dem som arbetar där. Attraktivt Arbete ger en bild av personalens uppfattning om vad de tycker är viktigt i ett attraktivt arbete och hur de upplever sitt nuvarande arbete.

N1-2010

NYTTA 4-2009 - Varför erbjuda attraktivt arbete?

Enligt många prognoser väntas en hårdare konkurrens om arbetskraften. Företag, organisationer och aktörer konstaterar att det blir allt viktigare att erbjuda ett Attraktivt Arbete för att behålla, engagera och attrahera medarbetare. För att möta dessa behov utvecklar Tema Arbetsliv arbetssätt och metoder i samverkan med arbetsställen i olika branscher.

N4-2009

NYTTA 3-2009 - Ordning och Reda en enkel och handfast metod som ger resultat

Oordning skapar ofta vantrivsel och ineffektivitet på en arbetsplats. När det saknas gemensamma regler för, till exempel, hur material  och utrustning ska placeras, hur information ska hanteras eller hur förhållningssättet gentemot en kund ska vara uppstår ofta onödig irritation. Det leder i sin tur lätt till arbetsmiljöproblem.

N3-2009

NYTTA 2-2009 - Tänka varumärke när man skall anställa?

Skall man tänka på varumärket om man vill behålla och locka personal till en verksamhet? Svaret är troligen ja – men att bygga ett varumärke är inget hastverk. Syftet med ett varumärke är att skapa en relation, lojalitet mellan producent och konsument/arbetsgivare och arbetskraft, vilket är en långsiktig process.

N2-2009

NYTTA 1-2009 - Balanserad kommunikation för Effektiva Team

Arbetsgruppers effektivitet har i forskning visat sig vara beroende av att kommunikationen är balanserad – dvs att alla bidrar till samtalet, att det ställs frågor så att alla förstår eller hjälper andra att utveckla sina tankar, att uttrycka vad man själv eller gruppen tycker, hur man förstår saker och ting, och att man tar hänsyn till t ex kunder, genom att ta in deras synsätt och behov.

N1-2009

Övriga publikationer

Prao-handboken del1
Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten.

Prao-handboken del2
Den här handboken vänder sig till er på skolan som är inblandade i PRAO-verksamheten.

Prao-handboken

Senast granskad: