De kunskaper som är aktuella ligger inom det arbetsvetenskapliga området med fokus på följande punkter:

  • utveckling av arbetsplatser som upplevs som attraktiva för anställda och arbetssökande
  • ökad säkerhet inom arbetslivet

Projekten har sin utgångspunkt i behov som identifierats inom arbetslivet och kan innefatta såväl mindre satsningar till enskilda företag eller organisationer som fleråriga FoU-projekt i samverkan med andra högskolor och forskningsinstitutioner.

Stoffenmanager

Implementering av internationellt etablerad metod för minskade kemiska risker på svenska arbetsplatser

Den grundläggande iden för projektet är att lära från och ta tillvara det arbete som gjorts internationellt framförallt i Holland men också i Finland med målet att förbättra riskbedömningar för kemiska arbetsmiljörisker genom att utveckla och använda teoretiska modeller för ändamålet. Stoffenmanager som utvecklats med stöd från Dutch Ministry of Social Affairs and Employment är en av de mer etablerade vilken nu används i flera länder i Europa. Stoffenmanager baseras på resultaten från ett omfattande och långvarigt internationellt forskningsarbete som presenterats i ett flertal vetenskapliga artiklar.

I en kunskapsöversikt från arbetsmiljöverket konstateras att betydligt fler insjuknar och dör i cancer, hjärt-kärl och lungsjukdomar än vad som återfinns i statistiken över godkända arbetssjukdomar. En betydande del av detta kan härledas till exponering för kemiska riskfaktorer i arbetet. På pappret är det svenska regelverket starkt för att skydda mot negativa hälsoeffekter på grund av exponering för kemiska hälsorisker men i praktiken syns dock effekterna av kraven på exponeringsbedömningar i mycket begränsad omfattning särskilt i små och medelstora företag.

Syftet är att samla in erfarenheter från implementering i andra länder, informera och diskutera med viktiga aktörer i Sverige samt i samverkan låta några mindre och medelstora företag genomföra riskbedömningar med Stoffenmanager. Resultatet blir ett förslag till hur en implementering kan ske i det svenska arbetsmiljöarbetet.

Ökad effektivitet av arbetsmiljöförbättrande åtgärder

Varje år görs betydande investeringar med syftet att skapa bra arbetsmiljö för att minska riskerna i arbetet. Storleken på investeringarna är svårbedömda då de oftast görs med flera syften. Oavsett huvudorsaken till att en investering görs är det självfallet så att den förväntade positiva effekten av investeringen skall uppnås i så hög grad som möjligt och detta gäller naturligtvis inte minst arbetsmiljöeffekten.

Det finns en betydande mängd forskning med syften att studera om investeringar för bättre arbetsmiljö är lönsamma för företag och organisationer. Forskning kring i vad mån den potentiella effekten av investeringen faktiskt nås är betydligt mer sällsynt.

Det är ofta lätt att hitta exempel där man inte lyckats optimalt. Arbetsplatsventilation köps in utan att undersöka om den avsedda effekten nås. Investeringar i lyfthjälpmedel och ergonomiska stolar får inte alltid den bästa effekten eftersom berörda personer inte använder möjligheterna effektivt. Bristande motivation eller kunskaper kan vara en förklaring. Investerar vi av välvilja i en mängd åtgärder – utan att ta tillvara möjligheten investeringen ger?

Syftet med projektet är att genom ett antal detaljerade fallstudier följa och utvärdera gjorda investeringar för att visa på vilken potential som finns för att höja effektiviteten samt för att identifiera hinder och möjligheter på vägen dit.

Projektet läggs upp som tio fallstudier i samverkan med arbetsgivar- och fackliga organisationer i flera branscher. Projektet finansieras med bidrag från AFA Försäkring.

Bildspel "Kloka arbetsmiljöinvesteringar" (Powerpoint)

Broschyr "Kloka arbetsmijöinvesteringar" (pdf)

2015-2016

Inledningsvis skapades en arbetsgrupp med representanter för arbetsgivar- och fackliga organisationer som medverkar i projektet. Gruppen har haft två möten vid vilka projektets prioriteringar, urval av arbetsmiljöinvesteringar, arbetsplatser och framåtskridanden diskuterats. En etikansökan genomfördes under våren.

Fältarbetet har inletts med tre fallstudier där exponering för svetsrök, trädamm och lösningsmedel har utvärderats efter införda arbetsmiljöinvesteringar för att minska exponeringen. Studierna har kompletterats med intervjuer och enkäter. Utvärderingen visar att de studerade arbetsmiljöinvesteringar går att optimera så att exponeringen för luftföroreningar minskar med upp till ca 90 %.

Ett stort antal företag och organisationer har kontaktats för att diskutera arbetsmiljöåtgärder de satsat på under de senaste åren.

Bilden av gruvarbete

Bilden av hur arbetet i gruvan går till stämmer inte överens med den högteknologiska arbetsplats det är idag. När gruvnäringen utvecklades hängde allmänhetens uppfattning inte med. Detta gör det svårt att locka till utbildningar och jobb. Genom att lyfta fram bilden av gruvarbetet som det är idag med högteknologiska lösningar och en arbetsmiljö som utvecklats till något positivt kan yrkenas attraktivitet öka. Attraktiva yrken bör innebära att det blir lättare för företagen att attrahera kompetens. Att kunna locka duktiga yrkesutövare är av godo både för gruvan i sig men också för lokalsamhället.

Syftet med projektet är att lyfta fram en med verkligheten mer överensstämmande bild av gruvyrket och sedan beskriva hur den förändras över fysiskt- såväl som socialt avstånd. Projektet finansieras av Sveriges geologiska undersökning (SGU) och genomförs av Högskolan Dalarna i nära samarbete med aktuella arbetsgivar- och fackliga organisationer.

Röster på stan

Ett antal intervjuer har genomförts med syfte att lyssna till olika personers bild av gruvarbete.

Philip Hannah Jesper Matilda
Intervju 1    Intervju 2   Intervju 3  Intervju 4
                            

                            

 

Senast granskad: