Forskningsprojektet Jag & familj drivs i samarbete mellan Högskolan Dalarna och Region Gävleborg sedan hösten 2017.   Högskolan Dalarna står som projektägare.  Syftet är att utvärdera ett familjebaserat öppenvårdsprogram i familjer med missbruk. Programmet, kallat Jag & min familj, är ett nytt sätt att möta dessa familjer och deras behov. Kortfattat består interventionen av 8 träffar där föräldrar och barn tillsammans på ett sakligt, avdramatiserat, icke-dömande sätt kommunicerar om missbruket och problemen i familjen.

Programmet syftar till att i första hand avlasta barn från skuld och ansvar och att tydliggöra deras behov av en fungerande familjerelation. Målsättningen är vidare att interventionen ska leda till en förbättrad psykisk hälsa och samvaro i familjen samt att föräldrars motivation till förändrade alkohol- och drogvanor stärks. Arbetssättet bygger på idén om barns delaktighet och att samverkan mellan professionella med olika specialkunskaper har bättre förutsättningar att möta familjers komplexa behov.  

Programmet Jag och min familj arbetades fram i Sandvikens kommun mellan åren 2013-2017 som en del i ett projekt med medel från Socialstyrelsen (Alexandersson & Jess 2015). Fr. o m. november 2013 till maj 2017 genomgick tio familjer i Sandvikens kommun programmet. I uppföljningen rapporterade både barn och föräldrar positiva effekter, framför allt barnen, vilket styrktes av samtalsledarnas iakttagelser. 

Forskningsprojektet Jag och min familj erhöll 2018 medel från Folkhälsomyndigheten för en treårig effektstudie enligt en experimentell design där deltagarfamiljer randomiserats till antingen undersökningsfamiljer eller väntelista. Alla deltagare, både vuxna och barn, följs före programstart, efter programslut samt 3 mån, 6 mån och 1 år efter programslut med hjälp av vedertagna och validerade mätinstrument som mäter missbruk, hälsa och familjeklimat. Ett urval av vuxna och barn intervjuas kring erfarenheter av att delta i programmet och vilka effekter det gett.

Hittills har 42 familjer tackat ja till att delta i programmet varav 35 familjer valt att vara med i forskningsprojektet. För att projektet ska kunna dra robusta slutsatser om effekter är det mycket angeläget att rekryteringen och uppföljningen av familjer fortsätter även under 2021 och 2022. Ambitionen är att minimum 50 familjer ska ha genomgått hela programmet och även följts ett år efter avslutat program. Parallellt med effektmätningar via uppföljningsverktygen sker också individuella intervjuer med vuxna och barn. Intervjuer som hittills gjorts tyder på att både barn och föräldrar i stor utsträckning har tagit starka intryck av programmet. Framför allt har man uppskattat möjligheten att komma samman som en familj och prata om svåra saker under ledning. Flera barn har också uttryckt att samtalen har hjälpt dem att minska deras skuldbörda inför förälderns problem.

Kunskap om äldre personers levnadsvillkor är en avgörande förutsättning för utvecklingen av äldreomsorgsinsatser och hälso- och sjukvårdsverksamheter riktade till denna målgrupp. SWEOLD-D kommer att ta fram sådan kunskap för äldre personer i Dalarna. Detta är möjligt genom att den utförs inom ramen av en nationell studie, Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor (SWEOLD). SWEOLD har genomförts regelbundet sedan 1992 och har hög representativitet för äldre personer i Sverige. SWEOLD genomförs med hjälp av enkätbaserade intervjuer och har ett brett fokus på levnadsvillkor med frågor om till exempel fysisk och psykisk hälsa, funktionsförmåga, hälso-/sjukvård, äldreomsorg, hälsobeteenden, ekonomiska resurser, boende, politiska- och fritidsaktiviteter, sociala relationer och subjektiva värderingar såsom livstillfredsställelse och ensamhet. Anpassningar av enkäten kan göras för att inrymma frågor som är särskilt angelägna i Dalarna. Högskolan Dalarna har avsatt medel för datainsamlingen som kommer att ske under 2020-2021.  

Det här projektet avser att: 

1)     säkerställa samverkan mellan SWEOLD-D och Dalarnas socialtjänster, Region Dalarna och pensionärsorganisationer i Dalarna; 

2)     datahantering; samt 

3)     analysera frågor som är angelägna för aktörerna i Dalarna. 

Genomförandet av projektet utgörs av tre aktiviteter:

1) Referensgrupp. En referensgrupp kommer att inrättas bestående av representanter för socialtjänsterna i Dalarna, Region Dalarna och pensionärsorganisationer. Syftet är att se till att den kunskap som erhålls genom studien blir relevant och angelägen för regionens intressenter och användbar för verksamhetsutveckling. Referensgruppen kommer att ge synpunkter på vilka frågeområden som bör ingå i SWEOLD-D; i samråd med projektledaren och forskarna bestämma vilka frågor som ska analyseras inom ramen för projektet; samt vara behjälplig vid tolkning av resultat.

2) Datahantering. Högskolan Dalarna kommer att få ett i det närmaste färdigt dataset, men viss kvalitetskontroll och omkodning av variabler kommer ändå behövas, särskilt för de extra frågor som enbart rör Dalarna. För att data ska kunna vara tillgängligt för flera forskare och studenter krävs också att någon är ansvarig för att sätta samman specifika dataset med efterfrågade variabler och se till att data hanteras på rätt sätt. 

3) Analys och forskningsrapport. Data för SWEOLD-D kommer att analyseras och presenteras i form av en skriftlig forskningsrapport som kommer att utges i Högskolan Dalarnas rapportserie. Rapporten kommer att presentera olika aspekter av äldre personers levnadsvillkor i Dalarna och jämföra dem med motsvarande villkor i riket. Vilka aspekter som ska stå i fokus för rapporten avgörs av referensgruppen enligt ovan.

Organisationen för verksamhetsförlagd utbildning i de sociala verksamheterna är indelad i olika kretsar. Inom kretsarna finns VFU-samordnare som agerar som länkar mellan de olika kretsarna och högskolan, och Verksamhetsförlagda utbildare ("VF-utibildare").

Samordnare fungerar även som stöd för VF-utbildaren. VF-utbildaren är den som arbetar närmast studenten och är en socialarbetare med akademisk examen (företrädesvis socionomexamen eller socialomsorgsexamen), med minst treårs yrkeserfarenhet och ett intresse för att arbeta med att utbilda nya socialarbetare. För att bli VF-utbildare behöver man genomgå grundkursen för verksamhetsförlagda utbildare.

VF-utbildaren följer studenten under hela studentens utbildning. I uppdraget ingår utvecklingssamtal, att hjälpa studenten i planeringen med dennes fältstudieveckor, och att dela med sig av sina egna erfarenheter som socialarbeterare.

Arbetet med VFU-studenten omfattar fältkontakter, fältuppgifter och fältstudier:

Fältkontakter är kontakter studenten har med sin VF-utbildare utifrån studentens önskan.

Fältuppgifter är uppgifter i campusförlagda kurser där studenten inhämtar kunskaper och erfarenheter från verksamheten som kan integreras med teoretiska kunskaper.

Fältstudier är de veckor som studenten har sin utbildning förlagd på olika verksamheter inom socialt arbete och socialomsorg - Dessa veckor är fördelade på 3 veckor i termin 2, 7 veckor i termin 3 och 10 veckor i termin 6.