Skolforskning (Skolforskningsfonden)

5 min läsning
Samverkan med skolor och förskolor i regionen är en viktig del i arbetet med att stärka forskningen i anslutning till lärarutbildningen på Högskolan Dalarna. Skolforskningsfonden inrättades 2009 som en följd av vår vision och övergripande mål.

Bakgrund och syfte

Fonden för samfinansierad forskning och utveckling inom förskola, skola och lärarutbildning – nedan kallad Skolforskningsfonden – inrättades 2009 som en följd av Högskolan Dalarnas Vision och övergripande mål 2010-2015. Visionen bygger vidare på den partnerskapstanke som präglar lärarutbildningen vid Högskolan och som legat till grund för de samverkansavtal som Högskolan tecknat med kommunerna i PUD-regionen. I Högskolans senast formulerade vision "Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle" stärks ambitionen om samverkan genom att ge begreppet samskapande en central roll:

"Vi ska driva utbildning och forskning i nära samverkan med vår omvärld. Relationen mellan studenter och personal och samverkan med företag och organisationer bygger på att vi är medaktörer, inte bara producent och konsument eller uppdragsgivare och uppdragstagare. Vi syns i samhället och skapar aktivt möten för att gemensamt identifiera och formulera behov och lösningar. Vi gör mer än samverkar, vi samskapar".

I Högskolans Forskningsstrategi för 2012-15 betonas dessutom att "forskningen i anslutning till lärarutbildningen ska stärkas och ges en tydligare plats och ska spänna från förskolan till gymnasieskolan. Samverkan med skolor och förskolor i regionen är en viktig del." Fonden är därför en integrerad del i det partnerskapsavtal som Högskolan tecknar med partnerområden i PUD-regionen och innebär att skola och högskola tar ett gemensamt ansvar för att samskapa ny kunskap som bidrar till att utveckla förskolans, skolans och lärarutbildningens vetenskapliga grund. På så vis syftar Skolforskningsfonden till att utveckla såväl det kollektiva som det lokala lärandet om lärarprofessionen och förskolans/skolans verksamhet.

Skolforskningsfonden är inrättad av PUD-rådet, som är det samverkansorgan som består av representanter för skolhuvudmännen i regionen. Inkomna ansökningar bereds av en beredningsgrupp tillsatt av PUD-rådet bestående av verksamhetsledaren för PUD, forskningsledaren för forskningsprofilen Utbildning och lärande, utvecklingsledaren för lärarprogrammen samt ytterligare två personer med vetenskaplig kompetens från regionens skolhuvudmän. Skolhuvudmännens representanter utses av PUD-rådet. Vid behov kan beredningsgruppen inkalla sakkunniga.

Vilken forskning/utveckling kan Skolforskningsfonden stödja?

Skolforskningsfonden stödjer praktiknära forskning (på förskolans och skolans arena) av direkt relevans för förskolans eller skolans utveckling och som ingår i såväl skolhuvudmannens som lärarutbildningens/rektorsprogrammens strategiska utvecklingssträvanden. Skolforskningsfondens fokus är på gemensam kunskapsproduktion för verksamhetsutveckling. Forskningen ska dessutom vara av sådan art att den kan bidra till kunskapsutveckling inom hela PUD-regionen och på så vis komma alla samverkanspartners till del. Traditionell kompetensutveckling finansieras ej av Skolforskningsfonden.

Vilken typ av bidrag beviljar Skolforskningsfonden?

Skolforskningsfonden beviljar i första hand projektmedel för ett- till tvååriga forsknings- och utvecklingsprojekt, men även s.k. planeringsmedel kan beviljas för färdigutveckling av nytt forskningsprojekt.

  Maxbelopp att söka  Sista ansökningsdag     Beslut meddelas senast
Planeringsmedel     Arbetstid: 40klt
Expenser: 5000 kr        
15 november 15 december
Projektmedel Arbetstid: 850 klt
Expenser: 30 000 kr    
28 februari 30 april

Vilka kan ansöka till Skolforskningsfonden?

Skolhuvudmän inom PUD-regionen och disputerade forskare anställda vid HDa (till en omfattning av lägst 50 %) kan gemensamt ansöka om medel från Skolforskningsfonden. Forskningsprojekten ska vara del i ett skolans utvecklingsarbete och gagna såväl forskning som utveckling. Den ska inte vara enkelriktad. Forskningen ska alltså ske med skolan, inte skolan. Ansökan sker på särskild blankett och lämnas gemensamt till Skolforskningsfonden. Den ska vara underskriven av skolchef eller motsvarande och berörda forskare.

Vad betalar Skolforskningsfonden?

Skolforskningsfonden bekostar Högskolans medverkan i projekten i form av främst lönekostnader och vissa projektrelaterade driftskostnader såsom resor och litteraturbidrag enligt HDa:s praxis. Endast disputerade forskare anställda vid Högskolan Dalarna kan erhålla forskningsmedel från Skolforskningsfonden.

Vad betalar skolhuvudmännen?

Skolhuvudmännen svarar för de kostnader som uppstår inom partnerområdet till följd av projektet. De kan gälla lönekostnader för utvecklingsledare/projektledare, doktorander/licentiander eller magistrander som deltar i projektet, samt investeringar och driftskostnader. Partnerområdet upplåter sin verksamhet som forskningsfält för Högskolans forskare.

Redovisning av projekt och spridning av resultat

Det är av stor vikt att PUD-regionen och övriga intressenter kan följa varje projekt från start till slut. För detta ändamål finns en särskild avdelning på PUD:s hemsida.

När ett projekt beviljats medel

Ett abstract/sammanfattning på max 150 ord samt en populärvetenskaplig beskrivning på 300- 400 ord publiceras på PUD:s hemsida. Texter hämtas från ansökan.

Under projektets gång

Om större avvikelser eller förändringar sker ska beskrivningen uppdateras. Texter tillhandahålls projektadministratör Filippa Bergqvist, fli@du.se.

När projektet avslutats

Projektredovisning ska göras i Högskolan Dalarnas rapportserie Kultur och lärande och publiceras i forskningsdatabasen DiVA. En länk till rapporten publiceras på PUD:s hemsida. Övrig spridning av forskningsresultat sker dels genom årlig avrapportering vid de skolforskningsdagar (Ex Dala Skolforum) som anordnas av PUD för regionens skolhuvudmän, dels genom presentationer på det högre seminariet för utbildningsvetenskap vid HDa. För att stärka den utbildningsvetenskapliga miljön vid HDa eftersträvas internationell publicering i peerreviewgranskade tidskrifter.

Ansökan

Ansökningsformulär med ytterligare instruktioner finns att hämta på Skolforskningsfondens Learnsida (projektsida). Ansökan läggs in elektroniskt av högskolans forskare i Learn under inlämningsmapp och ska förutom ifyllt formulär innehålla ett forskningsprogram på max. 6 sidor samt en ekonomisk projektkalkyl (särskilt exelformulär finns på Learnsidan).

Skolforskningsfondens ekonomi

Årlig finansiering av PUD-kommunerna
890.000 kr, PUD-bidrag och VFU-rabatten

Årlig finansiering av Högskolan
1.000.000 kr, Högskolans forskningsanslag, Lärande och socialiseringsprocesser

3.000.000 kr, från PUD:s uppdragsutbildning, VAL, Lärarlyftet, Förskolelyftet, Rektorsprogrammet.

Koppling till Lärarlyftet och Rektorsprogrammet

Till forskningsprojekten kan kompetensutveckling för lärare och skolledare organiseras, genom exempelvis Lärarlyftet, Förskolelyftet och Rektorsprogrammet, såväl som genom skräddarsydd uppdragsutbildning.

Styrgrupp tillika PUD-Au

  • Inga-Lena Spansk, Mora kommun (för Siljanskommunerna och VästerDalarna)
  • Stefan Grybb, (för Södra Dalarna och Västerbergslagen)
  • Andreas Lundholm, VBU-Ludvika, (för Södra Dalarna och Västerbergslagen)
  • Mikael Fältsjö, Borlänge kommun
  • Johan Svedmark, Falu kommun
  • Inger Norman, Sandvikens kommun (för PUD-kommunerna utanför Dalarna)
  • Lars Kratz, Rättviks kommun (för Siljanskommunerna och VästerDalarna)
  • Håkan Elfving, Gagnefs kommun (för Siljanskommunerna och VästerDalarna)

Interna ledamöter

  • Mats Tegmark, Utvecklingsledare lärarutbildningen
  • Sara Irisdotter Aldenmyr, HDa:s forskningsområde Utbildning och lärande, professor pedagogiskt arbete
Ansvarig  Projektnamn Samarbetskommun Start-slut:

Monika Vinterek / Gunilla Lindqvist

Utveckla lärares ledarskap - Ledarskap i en mångkulturell kontext

Sandviken

vt 2014 planeringsbidrag
ht 2014-2018 projektmedel

Åsa Wedin

Modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskolan - undervisningens praktik, villkor och pedagogik

Borlänge

ht 2015 - 2017

Juvas Marianne Liljas, Jenny Isberg

Musikalisk interaktion i förskolan

Leksand

vt-2016-2018

Annie-Maj Johansson

Naturvetenskap och teknik i förskolan

Smedjebacken

vt-2016-2019

Johanne Maad

Arbetssätt och uppgifter i naturvetenskap- och teknikundervisningen som intresserar och utmanar elever i åk 4-6

Borlänge Framtidsmuseet

vt-2016-2017

Farhanna Borg

Hållbar utveckling i förskolan: En fallstudie om förskolans resa med Grön flagg

Mora

vt 2017- 2019

Berit Lundgren

Språk- och ämnesutvecklande arbetssätt i samhällsorienterande ämnen i asymmetriska flerspråkiga klassrum i årskurs F-3.

Avesta

vt-2017 -  2018

Maria Olsson

Undervisning i förskolan

Falun

vt-2017 -  2018

Annie-Maj Johansson

Meningsskapande sammanhang eller kontextfri undervisning i NO och teknik.

Smedjebacken

vt-2017 - 2019

Anna Teledahl

Lärande som lyckas med ämnesintegrering

Borlänge

vt-2017-2019

Anders Persson  Lärares bedömningspraktik i två olika so-ämnen. Erfarenheter, möjligheter och utmaningar  VBU  2018-2020
Hanna Hadocs Skolsamlingar som resurs i historieundervisning vid gymnasiet - en pilotstudie Falun 2018-2020
Eva-Lena Erixon Hållbart lärande i naturvetenskap och matemayik genom formativ bedömning Avesta 2018-2020
Christine Cox Eriksson Ordförråd hos flerspråkiga elever i åk 2 och åk 5 Borlänge 2018-2019
Ansvarig Projektnamn Samarbetskommun Start-slut:

Gun-Marie Wetso

En- till en projekt Sandviken/Österfärnebo 2010-2014

Mats Lundgren/
Ina von Schantz Lundgren 

En- till en följeforskning Sandviken/Österfärnebo 2010-2014

Mats Lundgren/
Ina von Schantz Lundgren 

En utvecklande lärmiljö för alla elever Hofors 2010-2014

Gun-Marie Wetso

Elever i behov av särskilt stöd Falun 2010-2013

Gun-Marie Wetso

Forskningsverkstad - Lärares ledarskap Borlänge 2011-2014

Mats Lundgren/
Ina von Schantz Lundgren

Följeforskning till Forskningsverkstad - Lärares ledarskap Borlänge 2011- 2013

Mats Lundgren

VFU-projektet

PUD-Rådet 2011

Mats Lundgren

Vad gör skillnad?

Borlänge 2011-2013

Inavon Schantz Lundgren/ Mats Lundgren/ Ulf Nytell

Vad gör skillnad 2.0 Borlänge 2011-2015

Eva Hultin/ Mats Lundgren/ Ina von Schantz Lundgren

Att skriva sig till läsning med dator - utan penna 

Sandviken

 vt-2011förstudie

ht 2011 - 2013 projektmedel 

Eva Hultin/ Åsa Bartholdsson/ Johanna Gustavsson-Lundberg

Social och emotionell träning - SET 

Leksand, Gävle, Hedemora, Sandviken, Avesta 2011 förstudie

vt 2012 - 2014 projektmedel

Jenny Isberg

På jakt efter förmågor i idrott och hälsa

Falun 2011-2012
Maria Bjärneby Häll

Förskolor i utveckling

Söderbaumska skolan 2011 - 
Eva-Taflin/Helena Danielsson

Bedömning av matematisk kompetens MUBEMA

Falun, Vansbro 2011 planeringsbidrag

2012-2014 projektmedel

Mats Lundgren

LEGO education center Säter 2012-2013

Désirée von Ahlefeld Nisser

Stärkt läs- och skrivdidaktisk kometens Ludvika ht 2013-2016

Eva Hultin

Villkor för skrivutveckling i det digitala klassrummet Sandviken ht 2013-2016

Anna-Sofia Hedberg/Åsa Bartholdsson

Uppdrag för kulturell identitet Hedemora ht 2013-2015

Annie-maj Johansson

Undervisning i naturorienterade ämnen i grundskolans tidigare årskurser Smedjebacken

vt 2014 planeringsbidrag
ht 2014 - 2015 projektmedel

Johanne Maad

Skolgård FSK Falun

vt 2014 planeringmedel
ht 2014 - 2015 projektmedel

Monika Vinterek/ Gunilla Lindqvist

Utveckla lärares ledarskap - Ledarskap i en mångkulturell kontext Sandviken

vt 2014 planeringsbidrag
ht 2014-2018 projektmedel

Åsa Wedin/Jenny Rosén

På tröskeln till förskolan Borlänge ht 2015 - 2016

Eva Hultin/Sören Högberg

Nätsmarthet på schemat - skolans värdegrundsuppdrag i den digitala tidsåldern Sandviken

vt 2015 planeringsbidrag

projektmedel 2015 - 

Åsa Wedin

Modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskolan - undervisningens praktik, villkor och pedagogik Borlänge ht 2015 - 2017

Juvas Marianne Liljas, Jenny Isberg

Musikalisk interaktion i förskolan Leksand Vt 2016 - 2018

Farhana Borg

Hållbar utveckling i förskolan: En fallstudie om förskolans resa med grön flagg Mora vt-2017 - 2019

Berit Lundgren

Språk- och ämnesutvecklande arbetssätt i samhällsorienterande ämnen i asymmetriska flerspråkiga klassrum i årskurs F-3 Avesta vt-2017 - 2018

Maria Olsson

Undervisning i förskolan Falun vt-2017 - 2018

Annie-Maj Johansson

Meningsskapande sammanhang eller kontextfri undervisning i NO och teknik Smedjebacken vt-2017 - 2019

Anna Teledahl

Lärande som lyckas med ämnesintegrering Borlänge vt-17 -  2019

Anders Persson

Lärares bedömningspraktik i två olika so-ämnen. Erfarenheter, möjligheter och utmaningar VBU 2018-2020
Hanna Hadocs    Skolsamlingar som resurs i historieundervisning vid gymnasiet - en pilotstudie Falun 2018-2020
Eva-Lena Erixon   Hållbart lärande i naturvetenskap och matemayik genom formativ bedömning Avesta 2018-2020
Christine Cox Eriksson    Ordförråd hos flerspråkiga elever i åk 2 och åk 5 Borlänge 2018-2019

Att skriva sig till läsning med dator - utan penna!

Eva Hultin, Mats Lundgren, Ina von Schantz Lundgren

Studien syftar till att beskriva, diskutera och problematisera villkoren för läs- och skrivlärandet när metoden Skriva sig till läsning med dator - utan penna! implementerades i år 1 i en kommuns grundskolor samt att bidra till den nationella och internationella didaktiska diskussionen om villkoren för implementering av IKT-baserade metoder i den tidigare läs- och skrivundervisningen. På kommunnivå förväntas studien utgöra ett underlag för en fortsatt didaktisk diskussion bland framförallt lärare hur läs- och skrivundervisningen i allmänhet och metod i synnerhet kan utvecklas.


Studien har såväl ett elev- som lärarperspektiv med fokus på undersökandet av dessa akörers erfarenheter av att använda metoden. Lärares och elevers erfarenheter av metoden kommer att analyseras utifrån det specifika undervisningssammanhang de ingår i, det vill säga utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv där frågor om ämnestraditioner aktualiseras. projektet genomförs metodologiskt dels genom forskningscirklar dels genom fältstudier med deltagande observationer och intervjuer.
______________________________________________________________________________

Social och emotionell träning - SET

Eva Hultin, Åsa Bartholdsson, Johanna Gustavsson-Lundberg

Socioemotionell träning är idag vanlig i förskola/skola och motiveras ofta med hänvisning till larm om barns och ungas ökande psykiska ohälsa och som redskap för värdegrundsarbete. Syftet med föreliggande projekt är att undersöka hur gränser mellan det privata respektive det offentliga konstrueras och förhandlas i verksamheter där socioemotionella program används och vilka konsekvenser dessa gränsdragningar innebär för relationen mellan hem/familj och skola. I projektet studeras hur arbete med känslomässiga och sociala relationer förstås, förhandlas och fungerar meningsskapande för barn/elever, föräldrar och olika ykesgrupper inom skolan. Följande forskningsfrågor fokuseras:

1. Hur kan lärares, föräldrars och elevers/barn erfarenheter av socioemontionella program i skola och förskola förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv där kategorierna genus, etnicitet, ålder och socioekonomisk tillhörighet analyseras?
2. Vilka föreställningar har aktörerna om hemmets respktive skolans ansvar för den socioemotionella socialisationen?
3. Hur konstrueras gränser mellan privat och offentligt i socioemotionella program?
4. Hur påverkas skolans normativa uppdrag genom bruket av socioemontionella program?

Studien bidrar till en fördjupad förståelse av socioemontionella programs inverkan på relationen mellan privat och offentliggt samt individ och samhälle förhandlas och förändras samtidigt som studien också bidrar till den utbildningspolitiska diskussionen om skolans normativa uppdrag.

______________________________________________________________________________

Förskolor i utveckling

Maria Bjeneby Häll, Hed Kerstin Larsson

Förskolan står inför ett omfattande utvecklingsarbete när förändringarna i den revideradeläroplanen (Lpfö98, Reviderad 2010) ska implementeras. barns matematiska utveckling samt naturvetenskap och teknik är två av de områden där förtydliganden och kompletteringar av mål och innehåll är betydande. 

Ett nätverk bestående av förskolor i olika kommuner med intresse för utveckling och samverkan bildas med stöd av högskolans forskare och digitala verktyg. Syftet med projektet är dels att bidra till att erfarenheteroch goda initiativ vad avser barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik diskuteras, förankras i forskning och teorier om barns lärande, och sprids inom nätverket (deltagande förskolor), dels att genomföra ett forskningsprojekt om hur ett nätverk med stöd av digitala verktyg kan utvecklas för att implementera mål i den reviderade läroplanen. 

______________________________________________________________________________

Bedömning av matematisk kompetens i kreativa och estetiska lärprocesser, MUBEMA

Eva Taflin, Helena Danielsson

Denna studie utgår från flera teorier, dels den om kollaborativt lärande - ett lärande där lärare samarbetar i syfte
att skapa ny kunskap, i detta fall bedömningsmatriser, dels den designteoretiska ansatsen – där visuell etnografi
och en utvecklad semiotisk syn problematiserar "teckenvärldar" (images/modes). Matriserna som skapas ska
anpassas till en genomförd lektion med en multimodal uppgift, en uppgift där inte enbart det talade eller skrivna
ordet är av betydelse, utan också aktiviteter och samspel med hjälp av handlingar, blickar och gester. Den
multimodala uppgiften erbjuder många olika arbetsformer - det kan vara laborativt med olika material, det kan
vara bilder och det kan vara berättelser. Genom att formulera multimodala uppgifter antar vi att fler elever kan
delta i undervisningen men även att multimodala uppgifter bidrar till ett mer kvalificerat lärande där det handlar
om att eleverna får utveckla sina egna förklaringar, lösa problem med olika strategier, argumentera och redovisa
matematiska resonemang, diskutera och jämföra lösningar som redovisas med olika representationsformer. De
matriser som skapas ska anpassas till såväl lärare som elever.

I den genomförda pilotstudien har fyra olika lektioner videoinspelats, två klasser åk 5 och två klasser åk 9.
Därefter har lärarna videoinspelats då de tillsammans med forskarna granskat lektionerna dels med kolleger på sin
skola dels tillsammans alla fyra lärare. Lärarna har kommenterat lektionerna och de videoinspelade analystillfällena
och är nu i en fas där matriser för bedömning ska skapas. Dessa matriser ska konstrueras utifrån Skolverkets
bedömningskriterier och betygsnivåer men anpassas till den multimodala uppgiften i den aktuella klassen på den
aktuella lektionen. Två typer av matriser ska konstrueras, dels en för eleverna och dels en för lärarna. Vid
utprövningen av matrisen tänker vi oss ett cykliskt förlopp av succesivt prövande och reviderande av såväl uppgift
som matris. Dessa utprövningar vill vi göra i blandade typer av klasser och med olika lärare för att resultatet ska
bli så generellt och användbart som möjlig. Inför denna studie har vi kompletterat gruppen med ytterligare två
kommuner som kan tillföra nya variationer av skolkontexter. Vid dessa nya utprövningar vill vi nyttja videon för
att parallellt studera hur de kollaborativa miljöerna fungerar och vilket kunskapande som sker. Dels den kollektiva
mediereception som uppstår i samband med lärarnas bedömningssamtal utifrån det inspelade videomaterialet är
ett fokus, dels elevernas klassrumsarbete där de själva använder videon som verktyg.

_______________________________________________________________________________

På jakt efter förmågor i undervisningen i ämnet idrott och hälsa

Jenny Isberg

 Idrott och hälsa är ett skolämne som enligt forskning visar sig ha ett otydligt lärobjekt och det finns ingen konsensus vad gäller ämnets kärna och dess innehåll (Ekberg, 2009; Redelius, Fagrell & Larsson, 2009 & Larsson et al, 2010). Den kommande kursplanen i idrott och hälsa i Lgr 11 lyfter fram fyra förmågor som undervisningen i ämnet ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas. De är utvecklingen av dessa förmågor som ska genomsyra undervisningen och ligga till grund för uppnåendet av kunskapskraven (Skolverket, 2011).

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares uppfattningar om hur det centrala innehållet kan omsättas i undervisningen, så att eleverna kan erbjudas möjligheter att använda sig av och utveckla dessa förmågor samt bli medvetna om och förstå betydelsen av dessa förmågor. Syftet är också att undersöka elevers uppfattningar om vilka förmågor de får möjlighet att utveckla genom undervisningen. För att skapa en nyanserad bild av hur lärandesituationer kan skapas och hur elever och lärare uppfattar dessa kommer observationer av undervisningssituationer samt intervjuer med lärare och elever att genomföras. Detta pilotprojekt kommer att genomföras i en kommun och kommer att följa det implementeringsarbete med Lgr-11 som kommunen genomför med ansvar av nyckelpersonerna i ämnet. Detta innebär att samtliga undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa, i den utvalda kommunen, kommer att medverka i projektet.

_________________________________________________________________________________

Vad gör skillnad, 2.0? Skolinspektion och rektorsutbildning som verktyg för att utveckla skolans pedagogiska verksamhet. Ett aktionsinriktat forskningsprojekt i Borlänge kommun.

Mats Lundgren, Ina von Schantz Lundgren

Projektet "Vad gör skillnad, 2.0?" är en vidareutveckling av det nu pågående projektet "Vad gör skillnad?" som startade i januari 2011 och kommer att pågå till utgången av 2015. Konkret innebär det att det nu pågående projektet omvandlas till ett nytt och utvidgat projekt. Det omvandlade projektet tar fortfarande sin utgångspunkt i den skolinspektion som genomfördes i Borlänge kommun under hösten 2010. Det övergripande syftet är att bidra till att åtgärda och avhjälpa de brister som Skolinspektionen fäst uppmärksamheten på och samtidigt studera hur detta genomförs och vad det resulterar i.

Projektet är ett aktionsinriktat forskningsprojekt. Projektets genomförande tar sin utgångspunkt i den nationella nivån som kopplas till den lokala nivån som kan betraktas som en modellkommun. Genom ett sådant angreppssätt sätts fokus på de olika nivåernas agerande och betydelse för att kunna svara upp mot de krav som staten, genom Skolinspektionen, ställer gentemot kommunnivån och ytterst mot vad som sker i den enskilda undervisningssituationen. Den stora skillnaden från det tidigare projektet är, med utgångspunkt i rapporter från Skolinspektionen, Skolverket, SKL, m.fl. där rektors nyckelroll för genomförandet av det nationella utbildningsuppdraget lyfts fram, att stor vikt kommer att läggas på rektors arbete och det pedagogiska ledarskapet.

Ett operativt mål är att studera hur rektorer som deltar i Rektorsprogrammet och i det kommande "Rektorslyftet" kan använda utbildningen för att utveckla sitt pedagogiska ledarskap och hur detta påverkar den dagliga pedagogiska verksamheten. Projektet "Vad gör skillnad 2.0?" kan därmed också direkt kopplas till projektet Forskningsverkstaden, där lärares ledarskap i klassrummet är i fokus, som pågår parallellt. Syftet avgränsas och preciseras sedan i projektbeskrivningens olika steg.

________________________________________________________________________________

LEGO Education center

Mats Lundgren, Ina von Schantz Lundgren

Forskningsplanen avser genomförandet av en pilotstudie med syfte att undersöka förutsåttningarna för att implementera ett så kallat Lego Education Center (LEC) för att utveckla samverkan mellan grundskola och gymnasieskola i Säters kommun, där IT och modern teknik används för att utveckla ett innovativt lärande och högre måluppfyllelse. En viktig del av pilotstudien kommer att vara att genomföra en översikt av den forskning som finns om att använda Lego som ett pedagogiskt angreppssätt och vilka teoretiska verktyg och praktiska erfarenheter det finns som kan stödja implementeringen av ett LEC.

Lego Education beskrivs som att lärande, utifrån ett teknikperspektiv, handlar om att: "Visa eleverna att matematik, teknik, mekanik och fysik kan användas till något iverkligheten" och att man med IT och robotar, energi och mekanik kan koppla ett naturvetenskapligt lärande till vardagsnära problemlösning". Genom att använda LEGO ilärandet skapas en elevaktiv lärprocess genom experiment och problemlösning. Dahlandergymnasiet och Klockarskolan i Säters kommun avser att starta en samverkan, där gymnasieskolan blir en fortsättning och fördjupning på Klockarskolans teknikprofil i form av ett LEC. Genom program- och/eller ämnesintegration, exempelvis inom teknik, matematik, dator- och kommunikationsteknik skulle synergieffekter kunna uppnås, som ökar möjligheterna för elever att utveckla ett innovativt och aktivt lärande och då i en lärmiljö som ger förutsättningar för ett autentiskt och problemlösande lärande i relation till såväl vardags- som arbetsliv. Inriktningen informations- och medieteknik på teknikprogrammet, har i första i hand en koppling till det samhällsvetenskapliga programmets medie- informations-kommunikationsinriktning, men sambandet till det ovan beskrivna är tydligt och där programfördjupningen mot medie- film och tv-produktion ger stora möjligheter att utifrån flera intentioner, använda IT och mediateknik i och för lärande och kunskapsutveckling också med syfte att nå längre vad avser måluppfyllelse enligt gällande styrdokument Gy2011.

IT och annan modern teknik kan bidra till utveckling av ett innovativt och aktivt lärande för ökad samverkan och tvärvetenskaplighet. Detta kan gälla såväl för elevers som lärares/pedagogisk personals lärande och utveckling. De kunskaper och erfarenheter man drar utifrån projektet kan bidra till lärarutbildningen, dels vad gäller att utveckla
pedagogiska/didaktiska kunskaper och dels rent "IT-tekniska" kunskaper, båda i relation till Projektet. I relation till projektet kan även digitala lärmiljöer utvecklas och olika tekniska verktyg med koppling till NGL, Next Generation Learnin. Här ses tydliga noder för samverkan, lärande och verksamhetsutveckling även inom ramen för pertnerområdet. 

________________________________________________________________________________

Nyanlända immigranter och lärande

Åsa Wedin 

I denna projektplanering ska ett samarbetsprojekt utvecklas mellan Borlänge kommun och HDa med fokus på mottagande av nyanlända immigranter med somaliskt ursprung. Dessutom kommer en första pilotstudie att genomföras med projektplaneringen som bas. Under 2013 kommer mottagandet av ett större antal nyanlända somalier att planeras och delvis genomföras parallellt med planering av ett forskningsprojekt med fokus på processer som är kritiska för att
skapa förutsättningar för de nyanlända. Forskningsprojektets fokus kommer att vara på att studera relationer mellan policybeslut på nationell nivå, kommunala strukturer och de erbjudanden de enskilda nyanlända upplever när det gäller inflytande över frågor som är av betydelse för den egna framtiden. En central fråga kommer att vara vilka processer som är kritiska för olika resultat. 

När undervisningsplanering för nyanlända studeras ur den enskilda immigrantens perspektiv, blir det centrala att studera hur de resurser kommer till användning, som den nyanlända har med sig i form av kunskaper och erfarenheter, inte minst språkliga, men samtidigt blir det även intressant att studera hur de resurser som finns i den mottagande kommunen används. Dessa resurser är både mänskliga och materiella.

I denna prijektplanering kommer utgångspunkten att vara en syn på människan, såväl vuxen som barn, som en social agent som gör giltiga antagande om världen och om sin plats i den. När det gäller mottagandet av nyanlända immigranter, som i detta fall en större grupp immigranter med somalisk bakgrund, blir utbildning i form av SFI för vuxna, och föeskola, grundskola och gymnasieskola för barn och ungdomar, centrala platser för att studera de enskilda möjligheter till utveckling av tillhörighet och förändring. Genom teorier om kritisk pedagogik (critical pedagogy), varav en relevant inriktning ät teorin om platsbaserad pedagogik (place-based pedagogy), kan kunskap skapas om möjligheter för nyanländas röst. I denna process är skrift betydelsefullt och därför blir även teorier om kritisk literacy (critical literacy) naturliga att använda. Dessa teorier innebär att man utgår från en syn på den nyanlände som agent i konstruktionen av sitt eget liv i Sverige, en kompetent individ som konstruerar sin utvidgade språkliga reportoar bland annat genom sina svenskstudier. 

_________________________________________________________________________________

Elevers möten med religiösa och politiska företrädare

David Lifmark, Torsten Blomkvist

I den undervisning som bedrivs i skolan förekommer att elever får möta religiösa och politiskaföreträdare. I relation till detta finns en problematik som berör den påverkan dessa möten kan innebära för elever samt hur eventuella ståndpunkter som kommer i konflikt med skolans värdegrund kan eller bör hanteras. Detta har medfört vissa skolor helt har förbjudit vissa eller alla partier från att besöka skolor, och till att Skolverket under senare år upprepade gånger dels har förtydligat de juridiska ramarna för denna slags undervisning, dels har gett skolor råd om hur man bör förhålla sig till partier som brukar benämnas främlingsftentliga eller rasistiska. Skolverket har på liknande vis försökt klargöra hur skolor
bör förhålla sig vid besök i kyrkor och andra religiösa lokaler, juridiska anvisningar och pedagogiska råd som behöver problematiseras ur vetenskapliga perspektiv. Hur ska dessa anvisningar och råd tolkas av lärare? Hur påverkas eleverna av mötena? Är externa aktörer verkan och medverkan i undervisningen gynnsamt för värdegrundsarbetet i skolan? Detta är frågor som tidigare inte berörts speciellt mycket inom skolforskningen.

Mot bakgrund av detta syftar detta projekt till att undersöka elevers möten med religiösa och politiska företrädare utifrån etiska och samhälleliga perspektiv, genom att (1) kartlägga förekomsten av och skälen för att anordna möten mellan elever och religiösa och politiska företrädare och att (2) genom fallstudier undersöka etiska och samhälleliga aspekter av undervisning där möten mellan elever och dessa externa aktörer äger rum.

I fallstudierna kommer fyra huvudfrågor att vara vägledande: (A) Vilka värden förmedlas i möten mellan religiösa och politiska företrädare och elever? (B) Vilka former av värdegemenskap konstrueras? (C) Vilka värdekonflikter uppstår i mötena? (D) På vilka sätt bidrar mötena till, eller motverkar, skolors arbete för ömsesidig integration mellanmänniskor med olika bakgrunder? Kartläggningen sker genom enkäter riktade tilllärare i samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Dalarna.

Fallstudierna genomförs vid Erikslundsgymnasiet i Borlänge och är indelade i 1) en förståelsefas, inriktad mot elevers förförståelse av aktuella politiska partier och religioner, 2) en pågåendefas där själva mötena observeras och 3) en uppföljningsfas inriktad mot elevers upplevelser och erfarenheter av mötena.

Resultatet analyseras utifrån Marta Nussbaums teori om emotioner och kognitiva värdeomdömen och Henri Lefebvres teori om sociala rum.

_________________________________________________________________________________

Stärkt läs- och skrivdidaktisk kompetens för ett breddat synsätt kring inkludering

Désirée von Ahlefeld Nisser, Tarja Alatalo

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka effekter av kunskapshöjande insatser inom läs- och skrivområdet hos samtalsledare (speciallärare och specialpedagoger) och lärare i förskoleklass och årskurs 1 i en kommun.

Deltagare

Samtliga lärare i förskoleklass och årskurs 1 (ca 40 stycken) och ett urval av specialpedagoger och speciallärare (12-16 st) i en kommun deltar i undersökningen. Specialpedagogerna och speciallärarna fungerar som samtalsledare i projektet.

Genomförande

Skolutvecklingsprojekt:
Föreläsningar om läs- och skrivutveckling ges till lärare och samtalsledare. Efter varje föreläsning genomför lärarna uppdrag som knyter an till föreläsningens teoretiska innehåll. Samtalsledare leder samtal om erfarenheterna från föreläsning och praktisk tillämpning med grupper av lärare. Samtalen genomförs två gånger efter varje föreläsning för att "synliggöra effekterna av föreläsning och genomfört uppdrag. I anslutning till föreläsningar, genomförda

uppdrag och samtal skriver varje deltagare reflektioner i form av en dubbellogg.

Forskningsprojekt:

För att ha möjlighet att studera förändringar och effekter av de kunskapshöjande insatserna inleds projektet med en enkätundersökning till samtliga medverkande lärare och samtalsledare. I enkäten ställs frågor om lärares tankar och förhållningssätt om barns läs- och skrivutveckling samt frågor som synliggör deras kunskap i grundläggande läs- och skrivundervisning. Kontinuerliga samtal förs mellan forskare Désirée och samtalsledare i syfte att synliggöra
förändringar i talet om den praktiska yrkesteorin. Samtalen genomförs i anslutning till samtal som genomförts mellan samtalsledare och lärare. Forskare Tarja observerar samtalen mellan Désirée och samtalsledare för att belysa samtalsledares lärande och kunskapsutveckling inom läs- och skrivområdet. loggböcker analyseras löpande i syfte att upptäcka förändringar i lärarnas lärande och kunskapsutveckling. 

För att fördjupa kunskaperna om lärarnas och samtalsledarnas lärande och kunskapsutveckling inom läs och skriv genomför forskare Tarja intervjuer med två samtalsledare och fyra lärare i slutfasen av studien. I syfte att undersöka betydelsen av samtal som verktyg för förändring intervjuar forskare Désirée två samtalsledare och fyra lärare i slutfasen av studien. 

Projektets betydelse 

1. För partnerområdet: Projektet möjliggör ökad förmåga hos lärare att bedöma elevers läs- och skrivutveckling och att göra insatser för att hjälpa elever till god läs- och skrivförmåga. Genom att lärare har kunskap om elevers läs- och skrivutvecklingsprocesser och ges möjlighet att tala om sin kunskap ökar möjligheterna till ökad måluppfyllelse.

2. Lärarutbildningen: Genom projektet erhålls kunskaper och erfarenheter som är centrala för lärarutbildningen. Dessa kunskaper och erfarenheter kan både användas praktiskt och spridas i föreläsningar och semiarier.

3. Forslmingsområdet: Målsättningen är att öka kunskapen om hur lärares ämneskompetens påverkas av föreläsningar, praktisk tillämpning av föreläsningsinnehåll och av kunskapandc samtal. Resultatet sprids med hjälp av forskningsartiklar och konferensbidrag.

_________________________________________________________________________________

Vilkor för skrivutveckling i det digitala klassrummet

Eva Hultin

Under de senaste decennierna har samhället genomgått en genomgripande digital revolution; endast ett ytterst fåtal offentliga och privata sammanhang står utanför denna förändring. Skolan utgör inget undantag. Över 200 kommuner i Sverige har satsat på, eller planerar att satsa på, att utrusta varje elev med bärbar dator eller en surfplatta. Vilka
bestående effekter denna digitalisering kommer att få på skolans verksamhet är ännu oklart. Sandviken kommun, som undersöks i denna studie, genomför under åren 2012-2015 så kallad en-till-ensatsning. Fokus i studien är digitaliseringens konsekvenser för skolans f skrivumiervisning, eller närmare bestämt är syftet att undersöka literacypraktiker i år 3-5 där eleverna tidigare har lärt sig läsa och skriva med metoden ASL. Detta syfte rör tre i
övergripande områden: Lärarnas skrivdidaktiska strategier, genrer och texttyper och praktikens demokratiska potential. Inom ramen för studien undersöks också hur kommunens språkutvecklingsplau implementeras i skrivundervisningen. 

I studien genomförs dels klassrumsobservationer i två klasser, en vecka per termin under år tre till fem, dels genomförs fokusgruppsintervjuer med åtta till tio lärare två gånger per termin. Dessa fokusgruppsträffar fungerar också som didaktiska mötesplatser där lärarna får i möjlighet till reflektion, diskussion och erfarenhetsutbyte.

Studien tar sin teoretiska utgångspunkt dels i skärningspunkten mellan två närliggande literacyfält, nämligen New Literacy Studies (NLS) och Critical Literacy (CL). Utifrån New Literacy Studies kan vi betona att skriftspråkskultturer och skriftbruk är heterogena och pluralistiska fenomen och att skriftspråkskulturer och skriftbruk alltid är socialt, kulturellt
och historiskt situerade (Street, 1984; Barton 2001). Forskningsfåltet Critical Literacy påminner oss om att inga literacypraktiker är neutrala i relation till maktstrukturer, inte heller de digitaliserade klassrum med skrivundervisning som är i fokus i denna studie. För i att nyanserat kunna analysera elevtexter, så vänder vi oss till gem'eteorier, där vi använder tidigare beskrivningar av skolgenrer som en utgångspunkt i analysen av elevtexterna. Som ett komplement till gem'eteorierna, använder vi även ett multimodalt perspektiv för att belysa användningen av bilder, rörliga bilder, ljud, etc. vid textproduktion som digitaliseringen möjliggör.

Studien bidrar med ny kunskap inom literacyfältet och det skrivdidaktiska fältet genom att fokusera skolans inom forskningen "glömda mellanår" och dess skrivundervisning - både den som bedrivs och den som är möjlig. Dessutom bidrar studien till kunskap om digitaliseringens effekter och konsekvenser för skrivundervisningen i ällmänhet och ASL i synnerhet. På kommunnivå bidrar studien till kunskap om på vilka sätt kommunala satsningar (en- till-en-satsning, språkutvecklingsarbete, etc) får genomslagskraft i verksamheten, dels bidrar studien med en ny didaktisk kunskap om såväl skrivundervisningen som om digital kompetens (kopplad till skrivundervisning).

_________________________________________________________________________________

Uppdrag kulturell identitet. En studie av processer för realiserande av skolans uppdrag i relation till undervisning för och om nationella minoriteter i en kommun

Anna Sofia Hedberg, Åsa Bartholdsson

I skolans värdegrund och uppdrag ingår att ingen elev ska diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet och att skolan ska stärka elevernas förmåga att leva med och inse de värden som liggeri en kulturell mångfald samt utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Därtill har skolan i uppdrag att till eleverna överföra och utveckla ett kulturarv. Gentemot elever som tillhör någon av Sveriges fem nationella minoriteter (samer, sverigefinnar, judar, romer och tornedalingar) har förskolor och skolor dessutom särskilt ansvar att främja de nationella minoritetsspråken samt att stödja berörda elevers utveckling av sin kulturella identitet och användning av det egna nationella minoritetsspråket.
Därtill är kommuner och skolan ansvariga för att varje elev efter genomgången svensk grundskola har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. 

I förhållande till dessa uppdrag aktualiserar forskningsprojektet, som även utgör ett samarbetsprojekt för verksamhetsutveckling i Hedemora kommun, frågor kring förståelse och utförande av desamma, d.v.s. hur uppdrag avseende nationella minoriteter omsätts i praktik. Här landar uppdrageti en kommunal kontext, och det är mot detta sammanhang som föreliggande studie riktar sig. Hur uppfattar företrädare för kommuner och skolor dessa uppdrag? Hur upplever man sina möjligheter att leva upp till det ansvar som läggs på skolan i dessa frågor? Och inte minst; vad görs och hur görs det? 

Syftet med studien är att undersöka hur man i en kommun förstår och söker vägar för ett realiserande av de nationella policymålen avseende undervisningen för och om nationella minoriteter. Frågorna behandlar ömsom omsättningen av uppdragen på pragmatisk nivå och ömsom rör de sig på ett plan där kulturella föreställningar artikuleras. Fältet sträcker sig därmed från policynivå, via kommunens utbildningsledning, skolans ledning och skolans lärare till elever och föräldrar. Genom deltagande observation i verksamheten och intervjuer med berörd personal avser projektet att fånga upp tolkningear, erfarenheter och förutsättningar som ramar in arbetet med elever från minoritetsgrupper, för att därigenom belysa hur policymål avseende nationella minoriteter omsätts i prakrike och vilka eventuella hinder och möjligheter som går att identifiera.

I förlängningen kan projektet bidra med verktyg för att problematisera det uppdrag kommuner och skolan har ocg de förutsättningar som återfinns i den lokala kontexten för att realisera detta. Därtill är studien av utbildningsvetenskaplig relevans, såtillvida att dagens lärarutbildningar måste förbereda lärarstudenterna för undervisning om våra nationella minoriteter, förstärka deras kunskapsbas i mötet med dessa, samt tillhandahålla redskap för att problematiseras såväl egna som majoritetssamhällets förhållningssätt till de aktuella grupperna. 

_________________________________________________________________________________

Undervisning i naturorienterade ämnen i grundskolans tidigare årskurser

Annie-Maj Johansson, Susanne Römsing, Lena Skoglund

Detta projekt är ett samarbete m ellan Högskolan Dalarna och Vinsboskolan i Smedjebackens kommun som har verksamhet från förskoleklass till årskurs 6 (F6). Projektet handklr om att utveckla fördjupad förståelse för undervisningi naturorienterande ämnen (NO) i grundskolans tidigare är och därigenom utveckla verksamheten. l projektet planerar vi att arbeta aktionsforskningsinriktat. Aktionsforskning kan ses som ett sätt att få kunskap om den egna verksamheten och därigenom förutsättningar för att kunna utveckla och förbättra denna. Genom kollektiva diskussioner identifieras områden i verksamheten som kan utvecklas, diskussionerna leder fram till en aktion (medveten
i förändring) och utfallet. av denna förändring analyseras sedan gemensamt inom gruppen.

l projektet planerar vi att arbeta med en fokusgrupp bestående av undertecknade tre lärare från Högskolan Dalarna och lärare som undervisar i årskurs F-(i på Vinsboskolan. Vid sju fokusträffar på ca 2 timmar vardera diskuteras hur NO-undervisningen ser ut idag på denna skola och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. I projektet ingår även att videoinspela NO-lektioner på skolan, vilka sedan analyseras och diskuteras i fokusgruppen. Videoinspelningarna
användas som utgångspunkt i aktionsforskningsprocessen för att identifiera områden för utveckling och för utvärdering av genomförda aktioner. Genom aktionsforskning som val av metod sker utvecklingen av undervisningen i den skolförlagda verksamheten och kommer därmed direkt deltagande skola och lärare till gagn. 

Vi högskolelärare kommer att ha en samordnande funktion i projektet samt fungera som deltagare och samtalspartners vid fokusträffarna där vi gemensamt med verksamma NO-lärare på Vinsboskolan identifierar områden för utveckling inom N O-undervisningen. Vi högskolelärare kommer även att ansvara för att analysera och dokumentera utfallet av
aktionsforskningsprocessen. Projektets innehåll bör kunna få betydelse för hur aktionsforskning kan bidra till skolutveckling inom naturvetenskap i grundskolans tidigare årskurser. Projektet syftar till att skapa kunskap om vilka kunskaper och färdigheter inom det naturorienterade ämnesområdena, för årskurs F-6, som synliggörs genom de processer och undervisningsformer som existerar idag. Det kan till exempel handla om vilken kunskap och vad elever erbjuds att ta del av inom någon av de förmågor som kursplanen beskriver. Vidare syftar projektet till att skapa kunskap om pedagogiska lärandeverktyg som lärare använder för att stödja elever i deras arbete. Projektet syftar också till att utveckla och synliggöra de verktyg som lärare använder. Med verktyg menar vi till exempel hur lärare planerar och genomför samtal med elever eller skapar kontinuitet mellan elevernas görande och undervisningens syfte.

_________________________________________________________________________________

Utveckling av skolgården som läranderum

Johanne Maad

Det här projektet har som mål att öka kunskap om skolgården (förskolegården och grundskolegården) som miljö för lärande. Hur ser skolgårdar ut och hur används de i förskolan och grundskolan? Vad anser pedagoger är viktigt för att skolgården ska användas för lärande? Hur kan skolgårdar förbättras för ett ökat lärande och därmed ökad måluppfyllelse?

Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande för alla barn. Leken är viktig för barns lärande och utveckling, vilket särskilt betonas i förskolans läroplan. Förskolans och skolans miljö, både den inre och den yttre, har stor betydelse för barns lärande enligt forskning. Skolgården kan erbjuda lärande inom många kunskaps- och färdighetsområden. Skolgården ses även som viktig för barns fysiska aktivitet under den tid barnet är i skolan eller förskolan. Hur skolgården utformas påverkar vilka aktiviteter som sker. För att skolgården ska användas som läranderum är det dessutom viktigt att pedagoger har lust att använda den - gården ska alltså tilltala även de vuxna. Ett nationellt intresse finns att få kunskap om hur vi kan stimulera barnens lärande och förbättra skolgårdar och därmed skapa en ökad måluppfyllelse i skolan.

Projektet sker i samarbete mellan Högskolan Dalarna och Falu kommun. Vi kommer att göra observationer på förskolegårdar och grundskolegårdar för att ta reda på hur miljön används för lärare. Vi kommer även att intervjua förskollärare, fritidspedagoger och lärare, m.fl., om vad de anser är viktigt för förskolegården som läranderum. Förväntade resultat är att bidra med kunskap om skolgården som lärmiljö till forskningsområdet. Resultaten förväntas även vara värdefulla i verksamhetsutveckling av skolgårdar. Återkoppling kommer att ske muntligt och skriftligt till förskolor och skolor, och förvaltning inom Falu kommun. Vi kommer även att redovisa resultaten i sammanhang som
Skolforskningsfondens dag/Dala-skolforum och andra nationella forum genom skriftliga rapporter och artiklar. Vi vill i förlängningen att denna kunskap ska kunna användas för att utarbeta vetenskapligt underbyggda riktlinjer för skolgårdar.

________________________________________________________________________________

Utveckla lärares ledarskap - ledarskap i en mångkulturell kontext

Monika Vinterek, Gunilla Lindqvist

Ett kollegialt förändringsarbete utgör grund för projektet, där en grupp lärare arbetar tillsammans med en projektledare från kommunen och med forskare från Högskolan Dalarna. Projektet baseras på kunskap om att läraren utgör den enskilt viktigaste faktorn för elevers skolframgång. Utgångspunkten för genomförandet är en teoretisk modell, som pekar ut vad som spelar en central roll för att en stödjande lärmiljö skall kunna komma till stånd, vilken kombineras med lärarnas egna erfarenheter av vad som främjar undervisningen. Teoretiska inflöden hämtas även från relationell pedagogik (Aspelin, 2010 a; 2010 b). Ett flertal undersökningsmetoder kommer att användas för att samla in empirisk data.

Utvecklingsprojektet intresserar sig för hur en undervisningsmiljö kan utvecklas som tar vara på lärarens kompetens så att alla elever får stöd i sin utveckling. En sådan kunskap antas kunna påverka att många elever i högre grad än nu når skolans alla mål. Syftet med projektet är att den förändrade praktiken skall bidra till en ökad tillfredsställelse med skolarbetet hos elever och berörda lärare och ett förstärkt samarbete mellan viktiga aktörer i elevernas utbildning.

Forskningsdelen i projektet handlar om att skapa kunskap om vilka möjligheter och utmaningar ledarskap ställs inför i en mångkulturell kontext. Ledarskap i studien förstås som såväl lärares ledarskap som rektorers, skolchefers och skolpolitikers ledande funktioner. Vår ambition är att synliggöra den komplexa situation som påverkar lärares arbete i skolvardagen samtidigt som vi vill visa på de möjligheter som tas tillvara och hur lärare och ledning trots svårigheter bemästrar en krävande undervisningssituation.

_________________________________________________________________________________

Läsa eller inte läsa: Elevers läsning under skoltid i grundskolans samtliga ämnen.

Monika Vinterek, Mats Tegmark, Iris Ridder, Katherina Dodou

Projektet syftar till att ge en tydlig bild av hur elever i regionens grundskolor möter texter och hur de tar sig an sådana i undervisningen. Kunskap om elevers Iäspraktiker i skolan är nödvändig för att skapa en förståelse för vilka lärmiljöer regionens elever möter och vilka Iäskulturer som råder och hur sådana kan utvecklas. Vi vill peka på att det är läsandet just i skolan som vi som forskare, lärarutbildare och lärare primärt kan påverka. Vi vet att svenska elevers läsförmåga är alltmer sammankopplad med elevers skiftande hemmiljöer, vilket gör att skolans kompensatoriska uppdrag att ge alla elever en likvärdig läsundervisning är viktigare än någonsin, inte minst ur ett demokratiskt medborgarperspektiv. Slutsatsen vi kan dra från tidigare forskning är att skolan inte har den kompensatoriska roll lagen kräver, dvs att alla elever ska ges samma förutsättningar att utvecklas till läsande och kritiska samhällsmedborgare (Skollagen, 20101800).

Vi söker därför planeringsbidrag för en studie där vi i första hand vill designa en kartläggningsundersökning i hela regionen som skall fördjupa kunskapen om hur elever i årskurs 4 och 8 möter såväl sakprosatexter som skönlitterära texter inom olika skolämnen. Vidare vill vi sedan undersöka hur elever tar sig an texter och uppmuntras att ta sig an dessa i ett par eller några skolämnen. En viktig aspekt är vad som styr elevers emotioner i förhållande till läsning samt attityder till läsning och till de läsvanor som de har i skolan. Vår ambition är att vi sedan med hjälp av den
tänkta undersökningen skall kunna öka förståelsen för vad som påverkar elevers läsande av texter under lektionstid. 

Då projektet i sin tänkta form kommer att involvera en majoritet av regionens lärare kommer det att kunna erbjuda en rik källa till reflektion över den undervisningspraktik som råder för skolans personal i och involverade lärarutbildare. ! anslutning till projektet skulle det kunna genomföras en rad olika insatser för att förändra skolpraktiken i en riktning som stärker elevers läsande i skolan. Det skulle kunna öka kvaliteten på den lästräning/undervisning som bedrivs när läsning sker i vardagen ifall där man tidigare kanske inte varit medveten om eller tagit tillfället i akt att arbeta med elevers språk- och läsutveckling. Vi ser att projektet har stor potential att kunna bidra till skolutveckling och till ökad måluppfyllelse. Den kunskap som kan genereras i det här projektet kan också blir en viktig del i Iärarstudenternas utbildning om läs- och skrivutveckling.

_________________________________________________________________________________

Huvudman - rektor - förstelärare och skolans resultatutveckling

Ulf Nytell

Syftet är att undersöka och utveckla förstelärares förutsättningar att utifrån vetenskaplig grund bidra till skolors ökade måluppfyllelse. Frågeområden som preliminärt kommer att undersökas för att belysa syftet är:

Steg 1: Forskningsöversikt
Vad bör förstelärares verksamhet arbete inriktas mot för ökad måluppfyllelse och vilken blir förstelärarens ideala funktion utifrån detta perspektiv?

Steg 2: Formell styrning
Statens intentioner med förstelärarere
Huvudmannens syfte med förstelärare

Steg 3: Relevanta aktörer
Rektorers och lärares förväntningar på förstelärare
Förstelärares egna förväntningar, egna kompetens och upplevda möjligheter

Steg 4: Slutsatser ideal-verklighet och utveckling
Hur kan förstelärares förutsättningar utvecklas för att bidra till skolors ökade måluppfyllelse?Hp; 

Inledningsvis genomförs en internationell forskningsövagikt som syftar till att kartlägga den aktuella forskningsfronten kring lärares yrkesutveckling, lärares relation till kolleger och andra aktörer samt lärares arbetsformer och utvecklingsarbete av betydelse för elevers ökade lärande och måluppfyllelse. Forskningsöversikten ska
tillsammans med undersökningar om statens intentioner och huvudmannens syfte med förstelärare ge underlag för fortsatta studier och utveckling av förstelärare. De förstnämda studierna ger en bild av "ideal", dvs en vetenskaplig bas för den fortsatta verksamheten och de politiska ambitionerna. Genom att undersöka relevanta aktörers uppfattningar och förväntningar inklusive förstelärares egna förväntningar, möjligheter och kompetens ges en systematiserad bild av den aktuella situationen ("verkligheten").

En kompetensutveckling av förstelärare sker parallellt med de planerade studierna genom att seminarier och forskningscirklar genomförs med relevanta förstelärare och vid lämpliga tillfällen rektorer. Formen för dessa utvecklingsaktiviteter kommer att variera från fysiska träffar på skolor, digitala möten till aktivt deltagande i studierna.

Det betyder att en successiv utveckling av förstelärare kommer att ske parallellt med studiens fortskridande och projektet får därmed karaktär av aktionforskning på vetenskaplig grund. I praktiken kan det innebära t ex: 

  • seminarium-"affar- undcr studieprocessen kring studiens prelinära resultat
  • deltagande ivissa undersökningar inklusive forskningsöversikten
  • seminarier kring forskning som studien visar är relevant 1
  • genomförande av relevanta aktiviteter som studien visar vara möjliga och lämpliga för verksamhetsutveckling

Resultatet av studien kommer då kontinuerligt förstelärare och ofta även rektorer tillgodo då de i hög grad aktivt deltar i processen. En ytterligare intention med detta förfaringssätt är att ge en introduktion i- och stimulans att arbeta med ett vetenskapligt förhållningssätt.

Ny kunskap kommer successivt att produceras som kommer såväl skolpraktiker somlärar- och rektorsutbildning tillgodo. Tänkarbara nya kunskaper är:

  • relevant forskning inom området elevers lärande, lärares undervisning, ledning av lärare
  • implementering av förstelärarreformen i kommuner och skolor
  • eventuell effekt av förstelärarreformen på undevisningsprocessen och skolresultat
  • det inbördes förhållandet huvudman-rektor-förstelärare-lärare- elever
  • förstelärares funktion när det gäller ledning av pedagogisk verksamhet
  • förstelärare och VFU

Resultatenär relevant för Rektorsprogrammet, Rektorslyftet och ett flertal kurser inom lärarprogrammet. Särskilt kursen Utvärdering och utvecklingsarbete i förskoleklass och grundskolans åk F-3 kommer att få nytta av studien. Studiens resultat kommer även att kunna användas vid PUDs introduktionsutbildning för blivande skolledare och utbildning för förstelärare.

Såväl resultat som process blir viktig kunskap för huvudmän, rektorer och förstelärare i utveckling av förstelärarnas funktion. Intentionen är att även utvidga projektet till en eller flera kommuner i syfte att jämföra data och bidra till forskningsbaserat utbyte. 

________________________________________________________________________________

Nätsmarthet på schemat - skolans värdegrundsuppdrag i den digitala tidsåldern.

Eva Hultin, Sören Högberg

På en skola (förskoleklass-årskurs 6) i en kommun i Mellansverige pågår sedan tre år tillbaka ett projekt med namnet "Nätsmarta". Projektet kan förstås som ett sätt att söka nya former för att realisera skolans demokratiuppdrag utifrån de förändrade livsvillkor som digitaliseringen medfört. Projektet syftar till att eleverna ska utveckla en hållbar handlingsberedskap (en nätsmarthet) i det digitaliserade samhället genom att öka deras kunskaper och erfarenheter av tre teman, angelägna utifrån vad vi vet om elevers internetvanor: l) Bilder och fimer, 2) Säkerhet på nätet och 3) Social
kommunikation. I projektet har en hemsida skapats, där information om projektet finns och lärarhandledning för förskoleklassen tili årskurs sex. Projektet år nischad som ett sätt att realisera skolans demokratiuppdrag, där såväl värden (i relation till nätet) behandlas, som implikationerna av konstruerandet av en nätidentitet, som källkritisk hållning, säkerhets och integritetsfrågor, det senaste inte minst i relation till nätpublicering.

Detta forskningsprojekt, Nätsmarthet på schemat - skolans värdegrundsuppdrag i den digitala tidsåldern, har ett tvådelat syfte. Dels syftar projektet till att bidra med ny kunskap om skolans demokratiuppdrag kopplat till digitalisering och digital kompetens. Dels syftar projektet till att utveckla skolprojektet "Nätsmarta," genom" samverkan mellan forskare  och olika aktörer i skolan.  (projektledare, lärare och eventuellt elever). Syftet genererar följande forskningsfrågor:

5) Vilka erfarenheter har lärare gjort under genomförandet projektet "Nätsmarta" i sina
klasser?
6) Vilka erfarenheter har elever gjort av att deltai verksamheten och vilka kunskaper anser de
att de fått?
7) Hur svarar klassrnmsaktiviteterna och kunskaperna, kopplat till Nätsmarthet mot elevernas
upplevda behov av digitalkompetens kopplat till värdegrnndsarbete, mot elevernas behov
uttryckta irelation till deras samlade näterfarenhet?
8) Vilka uttolkningar av demokratiuppdraget kan Skönj as i elevernas och lärarnas utsagor om
de nämnda erfarenheterna?

Projektets teoretiska utgångspunkter för skolans demokratiuppdrag tas i den deliberativa demokratitraditionen, som betonar att skolans värden behöver prövas, diskuteras och övervägas i gemensam kommunikation mellan elever och lärare. Under projektet genomförs interjuver med elever och lärare och klassrumsobsevationer. Utifrån resultatet av intervjuerna och klassrumsobservationerna arbetar forskare och lärare fram ett modifierat arbetssätt kring "Nätsmarthet" som sedan prövas igen i praktiken. 

________________________________________________________________________________

Modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskolan - undervisningens praktik, villkor och pedagogik.

Åsa Wedin, Jenny Rosén, Boglárka Straszer

Andelen flerspråkiga elever i grundskolan ökar och 2012 hade var femte elev i grundskolan grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska (Skolverket 2013). Tidigare forskning har visat att lärandet av ett andraspråk är en lång process, där eleverna behöver 5-7 år för att utveckla ett adekvat språk för att kunna följa skolans ämnesundervisning (se t.ex. Cummins 2000, Thomas & Collier 1997). Viktiga faktorer för att elever med ett annat modersmål än det dominerande skolspråket ska lyckas i skolan är tillgången på modersmålslärare, adekvat andraspråksundervisning och studiehandledning (Cummins 2000, 2001, 2005, Garcia & Wei 2014; Thomas & Collier 1997). För att eleverna ska ges möjlighet till lärande och deltagande i skolans alla ämnen behöver de ges möjlighet att utveckla och använda sitt/sina modersmål eller bästa språk, eftersom det är genom det/dem som eleven skapar mening och utvecklar nya
ämneskunskaper. Trots detta studerar de flesta elever i Sverige, oavsett modersmål, i skolor där svenska utgör det dominerande undervisningsspråket.

Modersmålsundervisning och studiehandledning är två fenomen som har stor betydelse för skolframgång för flerspråkiga elever. Samtidigt är just dessa fenomen underbeforskade och lärare och skolledare trevar sig fram för att hitta fungerande former för detta. En studie av Skolverket (2008) visade att elever som deltog i modersmålsundervisningen hade ett högre meritvärde i slutet av årskurs 9 än elever som inte deltagit. Samtidit beskrivs i Skolinspektionens (2014) senaste rapport om nyanlända elevers skolsituation att det finns stora variationer mellan skolor vad gäller deras förmåga att organisera undervisning som utgår ifrån nyanlända elevers behov och tidigare erfarenheter.

Syftet med projektet är att skapa kunskap om modersmålsundervisning och studiehandledning som pedagogiska praktiker för flerspråkiga och nyanlända elevers skolframgång i svensk grundskola. Studien riktar fokus på i) modersmålslärares och studiehandledares uppdrag och yrkesroll i skolan samt på ii) modersmålsundervisningens och studiehandledningens innehåll. Genom en multidimentionenell analys där modersmålsundervisning och studiehandledning studeras ur olika aktörers perspektiv skapas en större förståelse för dessa praktiker i skolan.
Projektets teoretiska utgångspunkter återfinns i etnografi, sociokulturell teori och ett språkekologiskt perspektiv, från vilka vi arbetar med de centrala teoretiska begreppen ttranslangauging och continua of biliteracy. 

Studien förväntas generera ny kunskap som kan ligga till grund för att organisera samarbetet med modersmålslärare och studiehandledningen på sätt som främjar eleverna skolframgång.

_________________________________________________________________________________

Spontansång och flytande amorf. Musikens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan.

Juvas Marianne Liljas, Sara Irisdotter Aldenmyr, Jenny Isberg

Musikens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan

Barn börjar dansa innan de kan gå och sjunga innan de kan prata. Musiken för förskolebarnet är ett verktyg för utveckling och inlärning mera än som underhållning. Den har en funktion. Att sjunga, leka med ljud och dansa hjälper barnet att orientera sig i tillvaron. I leken finner barn sammanhang, organiserar sin värld och utvecklar fantasin. Den samlade forskningen pekar på betydelsen av musik som stöd för barnets språkutveckling, motorik och sociala färdigheter. Inte minst visar aktuell forskning att musik är viktigt för formandet av barnets identitet. Musik tycks ha ett privilegierat tillträde till de processer som bidrar till att forma vår självuppfattning. Studier visar också entydig
korrelation mellan musikalisk förmåga och empati - förmågan att leva sig in i andra människors känslor. Frågan är hur denna kunskap i förlängningen når våra barn?

Tidigare forskningsresultat visar att den musikpedagogik som forskarna förespråkar, didaktiskt sett är på väg att försvinna. Bl.a. pekar en systematisk nedprioritering av musikutbildning i förskollärarutbildningen på att den varierade musikundervisning som genom forskning och beprövad erfarenhet ger goda resultat, inte förmår upprätthållas. Anledningen är att kunskap ärvs inom praxis och att aktiviteter snabbt blir normerande, vilket innebär att det som är enkelt att åstadkomma och som finns tillgängligt, också blir det som erbjuds barnen. På sikt innebär dessa omständigheter ett allt snävare synsätt på vad musik på förskolan är.

Projektet undersöker hur musik som ett medel för att bidra till en gynnsam utveckling av barns lärande kan skapa en medveten utveckling av förskolornas musikaktiva miljöer.

Syftet är att stimulera och utveckla samverkansområdet genom att uppmärksamma och fördjupa kunskapen om musik som resurs i den pedagogiska miljön.

Genom observationer kartläggs förekomsten av musikaliska uttryck som analyseras i dialog med personalen och kring forskning om barns musikaliska utveckling.

Samverkansområdets personal får med stöd av forskarna prova utvalda moment som inte tidigare varit representerade i verksamheten. Förskolepersonalen får även ta del av teori som tar barnets utveckling och musiska aktivitet i beaktande. Med hjälp av bloggar dokumenterar personalen sina iakttagelser. Detta instrument skapar utrymme för reflektioner kring musiken som resurs i förskolans pedagogiska planering samt reflektioner över personalens egna tankar kring denna verksamhet. Dessa narrativ analyseras sedan av forskare och utgör en metanivå till den observationsdata som skapats i projektets inledande fas. 

_________________________________________________________________________________

Ordförråd hos flerspråkiga barn

Christine Cox Eriksson

Målet med det tänkta projektet är att kombinera forskning kring flerspråkiga barns ordförråd och utveckling av lärares kompetens att arbeta med språkstimulerande metoder. Först kartläggs ordförråd och ordkunskap hos barn i åldrarna 7-14 år (se nedan). Sedan utformar projektets forskare tillsammans med lärare forskningsbaserade praktiska metoder som utgår från den enskilda skolans behov. Detta sker genom ett antal workshops där lärare och andra intressenter, såsom rektorer, läser och diskuterar relevant forskningslitteratur. Utifrån litteraturen reflekterar gruppen över kartläggningens resultat och elevernas behov, och utarbetar insatser som siktar på att stärka barnens ordförråd. Lärarstudenter och lärarutbildare kommer att ta del av projektets arbetsgång och resultat, som innebär en fördjupning av vetenskapligt grundade kunskaper om flerspråkiga barns ordförrådsutveckling och riktade metoder för att stärka densamma. Alltså
strävar projekt efter en fruktbar växelverkan mellan högskolans forskningsvärld och skolans praktik.

Bakgrund

Tidig talspråklig utveckling, ordförråd, samt ett barns kunskaper om världen är faktorer av största vikt för läsutvecklingen (Dickinson, Golinkoff & Hirsh-Pasek, 2010). Ett av den svenska skolans övergripande mål är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna "använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt" (Lgrl 1, s. 13). Det är viktigt för dagens lärare att ha kunskap om hur de kan hjälpa alla barn, trots olika språkliga förutsättningar,
att nå detta mål. Tilltagande flyktingströmmar har under en period grundligt förändrat vissa skolors förutsättningar och villkor för undervisningen. En typisk svensk skolklass består idag av barn med flera olika modersmål och varierande kunskaper i det svenska språket. Lärare står inför en stor utmaning att lära ut på ett sätt som är anpassat till alla barns förmåga att uttrycka sig och ta in undervisningens innehåll. En grundläggande förutsättning är att undervisningen leder till att alla elevers ordförråd utökas. För att detta ska ske behöver lärare ha kunskap om hur stort ordförråd barnen har och hur det är organiserat, både på svenska och ett eventuellt annat
modersmål. Med den kunskapen kan sedan särskilda insatser ges för att barns ordförrådsinlärning ska accelerera.

Kartläggning

Ett första steg i projektet är att utföra en kartläggning av flerspråkiga barns ordförråd i utvalda skolor i kommunen. Målgruppen består av barn i åldrarna 7-14 år. Inklusionskriterier för projektet kommer att utvecklas, till exempel hur länge barnen ska ha varit i Sverige. Men det är viktigt att tänka på att många barn som är födda i Sverige ändå behöver särskilda språkliga satsningar för att utveckla ordförrådet. Det är tänkt att kartläggningen sker med hjälp av olika
tester som mäter både vardagsord och kunskapsord. För att få en samlad bild av hur den enskilda elevens ordförråd ser ut, bör både elevens benämningsförmåga och djupförståelse mätas. Ett ordförrådstest som kommer att användas är nu under utveckling. Testet normeras på enspråkiga svenska barn under ledning av logopeden Gertrud Edquist och finansieras från annat håll. Ytterligare mått kan vara ett test som består av eftersägning av nonsensord samt lärarens
skattning av ordförrådet. Dessutom måste barnens ordförråd på modersmålet testas med hjälp av modersmålslärare och studiehandledare i kommunen.

Planering

Projektets omfattning bestäms i samarbete med skolhuvudman, rektor(er) och berörda lärare och längden kan uppgå till mellan ett och två år, alltefter önskemål från berörda parter. Under det inledande planeringsskedet diskuteras dessa frågor. Förslagsvis kan forskarna och skolpersonal (lärare och rektorer) träffas under en dags workshop för att planera det kommande projektet.

___________________________________________________________________________________

Blåklädersmatte

Anna Teledahl, Anna Annerberg

I en av de moduler som Skolverket erbjuder i utvecklingssatsningen Mattelyftet presenterar Johanna Karlsson och Mats Bolinder hur de arbetar med matematik i yrkesprogrammen på Hushagsgymnasiet i Borlänge. Projektet kallas Blåklädersmatte och innebär en samverkan mellan yrkeslärare och matematiklärare. En av tre lektioner i veckan klär sig matematiklärare bokstavligt i blåkläder och träffar eleverna tillsammans med yrkeslärare i de miljöer som normalt förknippas med yrkeslärande. Lärarna förbereder tillsammans uppgifter med direkt anknytning till de aktiviteter som är aktuella för eleverna i yrkesämnet. Lärarna kallar detta för här-och-nu-uppgifter och syftet är att dels att uppmärksamma den matematik som är relevant för eleverna i yrket men också att motivera eleverna för matematik, något som enligt lärarna inte alltid har varit enkelt. Ett ytterligare syfte har varit att öka samverkan och samarbetet mellan ämneslärare och yrkeslärare.

På Hushagsgymnasiet har man arbetat med Blåklädesmatte sedan den nya läroplanen Gy11 infördes och man tycker sig se både bättre resultat och ett ökat intresse för matematik bland eleverna. Lärarna är också nöjda med det ökade samarbetet och ser det som en vinst att ha fått lämna det ensamma arbetet i klassrummet till förmån för samverkan med kollegor. Det skulle alltså kunna sägas att projektet är lyckat och att det gett både bättre måluppfyllelse och ökad trivsel bland lärarna. Idén om ett tätare samarbete mellan ämneslärare och yrkeslärare har också fått ringar på vattnet och intresserat även lärare i engelska och svenska på skolan. Verksamheten skulle kunna ses som ett exempel på "best practice" utifrån beprövad erfarenhet och de inblandade lärarna på Hushagsgymnasiet har fått ta emot ett flertal studiebesök samt rest runt och berättat om sitt projekt.

För en forskare är det ett intressant projekt utifrån flera perspektiv och det som intresserat oss är den övergripande frågan om vad det är som gjort att idén slagit så väl ut i just detta fall. Vilka är de faktorer som lärare och elever lyfter fram som avgörande? Många skolor har initierat projekt som syftat till att integrera yrkesämnen och teoretiska ämnen men det är relativt ovanligt att man lyckas i den utsträckning som man gjort på Hushagsgymnasiet. Det övergripande målet för forskning kring detta projekt är att ta vara på de erfarenheter och kunskaper om ämnesintegration som lärare och elever utvecklat på Hushagsgymnasiet. Syftet är således att bidra till att skapa kunskap om utvecklingsarbete gällande ämnesintegrering, vilket kan vara av stor betydelse för andra skolors verksamhetsutveckling.

Vilken inriktning projektet tar är den fråga vi söker medel till att utforska tillsammans med lärare och rektor på Hushagsgymnasiet. Utifrån de samtal vi hittills haft med lärare och rektorer på Hushagsgymnasiet har vi inledningsvis tre ingångar i diskussionen om projektets inriktning: 1) ett verksamhetsfokuserat perspektiv där vi fokuserar lika mycket på de tre grupperna, ämneslärare, yrkeslärare och elever, 2) ett ämneslärarperspektiv där vi tänker oss att vi använder insamlad empiri från yrkeslärare och elever som underlag i diskussioner med ämneslärare i matematik, 3) ett ämneslagsperspektiv där vi fokuserar på överföringen av idén om Blåklädersmatte till motsvarande integrering i engelska och svenska, det vill säga Blåklädersengelska och Blåkläderssvenska, ett arbete som just nu är i sin linda på Hushagsgymnasiet.

___________________________________________________________________________________

Hållbar utveckling i förskolan: En fallstudie om förskolans resa med Grön flagg

Farhana Borg

Vi lever i en tid av förändring som kräver nya kunskaper och förmågor för att hantera den vardagliga komplexiteten. Naturkatastrofer, konflikter, förbrukningen av naturresurser och klimatförändringarna är några av vår tids största utmaningar. Barn som framtida globala medborgare är de potentiella offren för dessa konsekvenser. Förskolan och föräldrar spelar en viktig roll i små barns lärande för hållbar utveckling.

Målet med projektet är att samskapa kunskap för att utveckla förskolans pedagogiska verksamhet kring hållbar utveckling. Projektet syftar till att undersöka förskolepedagogers arbete med lärande för hållbar utveckling och deras behov av ökade kunskap. Projektet syftar också till att utveckla och sprida kunskap om lärande för hållbar utveckling i förskolan.

En Grön Flagg-förskola och ett nätverk med pedagoger från elva förskolor i Mora medverkar i projektet. En forskare kommer att vara på Grön Flagg-förskolan en gång i månaden under ett år för att följa verksamheten. Under ledning av forskaren kommer pedagogerna få tillfälle att diskutera och reflektera över lärande för hållbar utveckling. Två föreläsningar om hållbar utveckling kommer att genomföras för Grön Flagg-förskolans pedagoger för att ge dem
möjlighet att fördjupa deras kunskaper om hållbar utveckling. De båda föreläsningarna kommer att följas av samtalsforum där deltagarna ges möjlighet att diskutera och reflektera över sina erfarenheter av arbete med frågor om hållbar utveckling. En workshop för nätverkets pedagoger kommer att hållas där kunskap och erfarenheter från projektet delas. Studiens ämnesdidaktiska inriktning ligger inom kunskapsområdet hållbar utveckling och behandlar förskolepedagogiska frågor.

Projektet kommer att bidra med ny kunskap om pedagogiskt arbete i lärande för hållbar utveckling i förskolan. Resultaten kommer att spridas genom publikationer och på konferenser nationellt och internationellt. 

Projektet ger förskolepedagoger möjlighet att få djupare kunskap om lärande för hållbar utveckling utifrån dess miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna. Det ger dem ökade möjligheter att reflektera över sin verksamhet på ett kritiskt sätt och bli mer medvetna om sin roll i barns lärande för hållbar utveckling. De får också tillfälle att lära sig och samtala om hur hållbar utveckling kan integreras i förskolans ämnesområden. Genom projektet erhålls kunskaper och erfarenheter som är värdefulla för att utveckla förskollärarutbildningen vid Högskolan Dalarna i enlighet med dess miljöpolicy.

___________________________________________________________________________________

Språk- och ämnesutvecklande arbetssätt i samhällsorienterande ämnen i asymmetriska flerspråkiga klassrum i årskurs F-3.

Berit Lundgren, Boglárka Straszer, Sara Irisdotter Aldenmyr

I varje skolklass finns idag elever med mycket varierande språk- och ämneskunskaper, olika skolbakgrund och olika erfarenheter och färdigheter att lära skolans ämne. I den pedagogiska praktiken upplever många lärare, framförallt i natur- och samhällsorienterande ämnen, att de inte har tillräckliga didaktiska verktyg och erfarenheter av att tillvarata elevers, i synnerhet flerspråkiga elevers, tidigare kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Som en följd av detta framkommer lärares behov av att utöka sina kunskaper om hur de ska kunna stötta alla sina elever så att såväl deras
språk och kunskaper utvecklas, att eleverna blir motiverade och når framgång i lärandet. Det planerade projektet är en interventionsstudie, som har sin grundläggande inriktning att utveckla den pedagogiska praktiken utifrån lärarnas behov i årskurs F-3 i en skola i Dalaregionen och att följa denna utveckling.

Projektet inleds med workshops där forskare och lärare samverkar för att pröva varianter av didaktiska/pedagogiska verktyg och följs av planering i interaktion mellan lärare och forskare samt lärarnas regelbundna samtal/kollegahandledning. Från ett forskningsperspektiv är syftet att dels studera lärarnas arbetssätt och elevernas
språkutveckling genom en multidimensionell analys av ett flertal metoder. Forskningsfrågor som besvaras genom projektet gäller synliggörandet av flerspråkighet och tillvaratagandet av elevernas språkliga resurser i undervisningen. Den flerspråkiga pedagogiska praktiken inom SO-ämnena studeras och analyseras utifrån tre rumsdimensioner; den fysiska, den sociala och den föreställda. Rumsdimensionerna är viktiga för att förstå hur exempelvis klassrummet ser ut, hur interaktion mellan lärare och elev sker och vad som antas om flerspråkig ämnesundervisning inom SO-ämnena.
Interventionerna består av olika planerade temaarbeten vilka utvecklats av lärare och forskare i samråd. Interventionerna ligger till grund för diskussioner och vidare utveckling av praktiken och ger forskare möjlighet att studera utvecklingen av flerspråkig ämnespraktik.

Projektet har betydelse för kvalitetsutveckling av klassrummets arenor samt för främjandet av elevernas utveckling av ämnesspråk och lärande inom SO-ämnena. Projektet bidrar till ökad måluppfyllelse både för lärarna och eleverna och det ökar även en språkmedvetenhet i ämnesundervisningen och ger verktyg till lärarna för att kunna tillvarata elevernas tidigare språkkunskaper och erfarenheter och kunna arbeta språk- och kunskapsutvecklande.

___________________________________________________________________________________

Undervisning i förskolan

Maria Olsson, Gunilla Lindqvist

Förskolan styrs av skollagen (SFS 2010:800) och förskolans läroplan (Lpfö 98 rev. 2016), och sedan slutet av 1990-talet är förskolan det första steget i det svenska utbildningssystemet. När skollagen trädde i kraft 2011 blev förskolan en egen
skolform och omfattas av samma bestämmelser och övergripande mål som andra skolformer. Detta innebär, enligt förarbetet till skollagen (Prop. 2009 / 1 6:165) att förskolans roll i utbildningssystemet förtydligats. Skollagens införande innebär också att begreppet undervisning relateras till förskolan. Dock talas det inte om undervisning i läroplanen för förskolan, och det saknas dokument som ger vägledning och stöd för hur undervisning ska tolkas och konkretiseras i förskolan. Emellertid förväntas förskollärare ta ansvar för att realisera det politiska uppdraget, det vill säga att bedriva undervisning i förskolan. Men Skolinspektionen (2016) menar att det på många av de förskolor som granskats, inte bedrivs en medveten undervisning, och att förskollärare ser undervisning som ett främmande begrepp.

Undervisning kan förstås som ett kontroversiellt begrepp för förskolan, och forskning visar både ambivalens och oro bland förskollärare om hur undervisning ska uppfattas och bedrivas (Hedefalk, 2014; Lindgren Eneflo, 2014; Sundberg
Ottander, 2013). Begreppet undervisning tycks skapa en förväntan är att förskollärare ska utföra traditionell undervisning, likt grundskolans, och mindre av lek, utforskande och omsorg. Emellertid menar forskare att begreppet undervisning är vittomfattande och har relevans för förskolan (se t.ex. Persson; 2015). Exempelvis framhålls på en och samma gång interaktion och samspel med barnen som väsentliga aspekter för undervisning, och vikten av att utmana lärandet i riktning mot läroplanens mål (Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson, 2013). Samtidigt relateras undervisning till ökad skoliflering, och forskare varnar för att vissa innehåll i förskolan kan hanteras i likhet med skolan, det vill säga som ämnesuppdelad undervisning (se t.ex. Broström, johansson Sandberg & Frökjaer, 2013; Larsson,
2013). Risker utmålas för att förskolans traditionella inriktning mot omsorg och lek kan gå förlorad.

Undervisning i förskolan är ett aktuth men tämligen svagt undersökt område, och därigenom angeläget att beforska. Syftet med projektet är att utveckla kunskap om hur förskollärare ger innebörder åt undervisning i förskolan. Projektet förväntas genom en deltagarorienterad ansats generera kunskap som kan ligga till grund för att utveckla verksamheten i förskolan så att barns utveckling och lärande gagnas. Därtill antas att projektet kan bidra till att deltagande förskollärare stärks i sin yrkesroll, och att kunskaper utvecklas om hur samarbete mellan forskare vid akademin och lektorer i
kommuner kan organiseras.

___________________________________________________________________________________

Meningsskapande sammanhang eller kontextfri undervisning i NO och teknik

Annie-Maj Johansson

Projekt är ett samarbete mellan forskare på Högskolan Dalarna och personal på Röda Berga skola som har verksamhet i årskurserna F-6. Projektet handlar om att belysa och beskriva på vilka sätt sammanhang och erfarenheter tar sig uttryck och har betydelse för elevers lärande i naturvetenskap och teknik (även digital teknik). 

Projektet är tänkt att genomföras med forskningscirklar som har intentionen att arbeta aktionsforskningsinriktat. Aktionsforskning kan ses som ett sätt att få kunskap om den egna verksamheten och därigenom förutsättningar for att kunna utveckla och förbättra denna. I projektet planeras ett gemensamt arbeta med fokusgrupper bestående av lärare från Högskolan Dalarna och lärare som undervisar i NO i årskurs F-6 på Rö da Berga skola. Vid totalt tio fokusträffar på ca 2 timmar vardera i form av forskningscirklar kommer undervisning i NO och teknik (även digital teknik) att diskuteras med fokus på hur sammanhang och erfarenheter kan synliggöras. Lärarna identifierar områden i den egna verksamheten där betydelsen av sammanhang kan synliggöras. Fokusgruppsamtalen leder fram till en aktion (medveten förändring) och utfallet av denna förändring analyseras därefter gemensamt inom gruppen. Deltagande lärare kommer att använda verktyg från aktionsforskningsområdet för reflektion. I detta sammanhang kommer forskningscirldarna att bidra med kunskap om hur undervisningen kan dokumenteras systematiskt och analyseras. Samtalen i forskningscirklarna kommer att ljudinspelas.

Genom val av metod lyfts innehåll som är aktuellt för de verksamma lärarna och kommer därmed direkt deltagande skola och lärare till gagn. Vidare kommer de verktyg för reflektion att vara användbara verktyg för deltagande lärare även efter proj ektets slut. Projektets innehåll bör kunna få betydelse för på vilka sätt sannnanhang och erfarenheter kan ta sig uttryck och har betydelse för elevers lärande i grundskolans tidigare årskurser (1 - 6). Genom deltagande i konferens er och publicering av vetenskaplig artikel kommer projektets resultat att spridas till verksamheter utanför aktuell skola. Deltagande högskolelärare kommer att ha en samordnande funktion i projektet samt fungera som deltagare och samtalspartners vid fokusträffarna. Deltagande högskolelärare kommer även att ansvara för att analysera och dokumentera utfallet av forskningsprocessen. 

___________________________________________________________________________________

Lärande som lyckas med ämnesintegrering

Anna Teledahl, Anna Annerberg

Ett utvecklingsprojekt kallat Bliklädersmatte på två gymnasieskolor i Borlänge har lett till en, enligt lärarna och skolledningen, lyckad integrering av ämnet matematik och ett antal yrkesämnen på fyra yrkesförberedande program. Vår forskningsstudie syftar till att med hjälp av skolornas matematiklärare, yrkeslärare och elever undersöka den ämnesintegrering som skolan utvecklat. Målet är att identifiera några av de faktorer som lett till det gynnsamma utfallet för detta ämneslntegreringsprojekt samt att med hjälp av dessa faktorer kunna presentera ett verktyg som stöd för lärare som står inför liknande utvecklingsprojekt som rör ämnesintegrerlng eller andra projekt som kräver samarbete, eftergifter och krav lärare emellan. Studien kommer att fokusera på sex gymnasielärare i matematik. Under månatliga träffar kommer vi att presentera material från bland annat aktuell forskning och våra egna möten med yrkeslärare och elever som deltagiti projektet. Projektets data kommer således att utgöras av matematiklärarnas reaktioner på, och samtal om, detta underlag.

På två gymnasieskolor i Borlänge har lärare i matematik och lärare i olika yrkesämnen, till exempel från Bygg- och
anläggningsprogrammet, samarbetat kring matematik i flera år. En av de ordinarie matematiklektionerna har varje vecka planerats gemensamt av lärare i matematik och yrkesämnet och dessa lärare har gemensamt hållit i lektionerna. På båda gymnasierna är man nöjda med projektet, man menar att eleverna lyckas bättre på nationella prov i matematik, att eleverna i större utsträckning väljer att läsa matematik ett år till samt att eleverna fått en större förståelse för kopplingen mellan den matematikkunskap som deras framtida yrke innehåller och den teoretiska matematik som ingår i skolämnet matematik.

I en forskningsstudien vill vi nu undersöka detta lyckade projekt. Vi vill förstå vad som har gjort att det har lyckats. Vi vet utifrån tidigare forskning att projekt som kräver samordning och samarbete mellan olika kategorier av lärare är svåra att ro iland även när alla inblandade är inställda på att samarbeta. En del av det vi undersöker i studien är hur lärare förhåller sig till varandra i ett lyckat ämnesintegrationsprojekt. Lärare i matematik och lärare i olika yrkesämnen har ofta olika bakgrund och utbildning och tidigare forskning visar också att de tenderar att se väldigt olika på ämnet matematik, vilket förstås får konsekvenser för hur de undervisar. Hur mycket matematik elever på gymnasiet ska läsa, och kanske framför allt vilken matematik de ska läsa, har skiftat mellan olika läroplaner.

Elever på studieförberedande eller yrkesförberedande program läser inte samma kurser i matematik i nuvarande läroplan. Matematiken på yrkesprogram är idag mer inriktad på att vara tillämpbar i yrket medan den matematik som läses på studieförberedande program är mer generell. Skillnaden mellan matematik som är direkt till nytta i ett yrke och mer generell matematik som inte är knuten till en bestämd verksamhet är ett exempel på hur olika man kan se på vad matematik är eller borde vara. Hur har lärarna på gymnasieskolorna i vårt projekt hanterat detta? Hur ser de på matematiken och hur har de hanterat eventuella motsättningar? En annan del av vad vi undersöker i studien är således lärares förståelse av matematikämnet i det lyckade ämnesintegrationsprojektet. 

Undersökningen bygger på enskilda intervjuer och gruppsamtal med sex matematiklärare som deltari projektet. Målet med vår studie är att beskriva varför det har gått bra på just dessa skolor och att använda det för att hjälpa andra skolor som står inför liknande projekt.

___________________________________________________________________________________

Lärares bedömningspraktik i två olika SO-ämnen
– erfarenheter, utmaningar och möjligheter

Mikael Berg, Västerbergslagens utbildningsförbund
Anders Persson, Högskolan Dalarna

 

Projektet "Lärares bedömningspraktik i två olika SO-ämnen – erfarenheter, utmaningar och möjligheter" har arbetats fram gemensamt av representanter från Västerbergslagens utbildnings-förbund och Högskolan Dalarna.

I tidigare ämnesdidaktisk forskning om bedömning i skolans SO-ämnen, märks en övervikt för de studier som till stor del handlat om att granska och utvärdera lärares arbete. Forskare har exempelvis konstaterat att lärare gör skilda bedömningar och att de sätter betyg på olikartade grunder. I det här projektet närmar vi emellertid oss frågan om bedömning utifrån ett delvis annat perspektiv. Vi tar avstamp i lärares egna berättelser om att arbeta med bedömning i SO på högstadiet och gymnasiet. Det är således vår förhoppning att de olika typer av kollegiala lärar-samtal som initieras inom ramen för detta projekt, skall bidra med att synliggöra hinder och möjligheter i lärares bedömningspraktik. Genom att ta utgångspunkt i lärares egna erfarenheter, önskar vi både skapa underlag för vidare professionsutveckling och bidra till en fördjupad förståelse av lärares bedömningsarbete i två specifika so-ämnen. Projektet har således både ett skolutvecklingsfrämjande och ett forskningsinriktat, ämnesdidaktiskt, motiv.

Genomförandet av projektet består av flera steg. Först kartlägger vi ett antal utmaningar som lärare erfarit i sin egen bedömningspraktik. Med dessa lärarberättelser som grund, formulerar vi sedan ett antal "case". I ett andra steg erbjuds lärare i kollegiala grupper att samtala om hur de själv hade hanterat dessa ämnesspecifika och bedömningsrelaterade dilemman. Slutligen försöker vi som forskare, utifrån båda dessa olika typer av berättelser, identifiera ett antal skilda lärarstrategier. I projektets avslutande fas hoppas vi därmed även kunna arbeta fram ett antal praktikgenererade analytiska tankeverktyg med praktisk bäring på lärares bedömningsarbete i SO. Vår förhoppning är att dessa tankeverktyg skall utgöra ett relevant stöd i såväl det fortsatta utvecklingsarbete vid VBU, som vid högskolans lärarutbildningar.

_________________________________________________________________________

Hållbart lärande i naturvetenskap och matematik genom formativ bedömning

Eva-Lena Erixon, Susanne Antell, Annie-Maj Johansson, Jörgen Dimenäs

Idén om formativ bedömning som arbetssätt har fått stort genomslag i den svenska skolan.
Det tycks råda (i det närmaste) internationell konsensus om att formativ bedömning behöver stödjas av processer där professionellt lärande ges utrymme. I dessa processer saknas oftast just det kollegiala lärande, som skulle kunna vara nyckeln till en framgångsrik skolutveckling.

Ett professionellt och kollegialt lärande kan ske genom aktionsforskning, vilket innebär en idé eller ansats med utgångspunkt i frågor som lärarna själva ställer kring sin praktik. Vår ambition är därför att genom aktionsforskning utveckla och undersöka hur elevers förståelse av centrala naturvetenskapliga och matematiska fenomen kan fördjupas genom formativ bedömning, i form av kollaborativ återkoppling i undervisningen.

Genom aktionsforskningen vill vi för det första producera kunskap och handlingar som är användbara för lärare och ska i detta sammanhang förstås som ett utvecklingsarbete. För det andra ger aktionsforskning möjlighet för lärare och forskare att få en djupare förståelse för det som studeras ur ett vetenskapligt perspektiv. Aktionsforskningen kan då underlätta mötet mellan forskningsbaserade och erfarenhetsbaserade perspektiv på ett problem och utveckla en ömsesidig kunskap.

Projektet Hållbart lärande i naturvetenskap och matematik genom formativ bedömning är ett samforsknings- och utvecklingsprojekt där verksamma lärare tillsammans med forskare från Högskolan Dalarna aktivt arbetar tillsammans och där verksamhetens frågor identifieras utifrån lärarnas utvecklingsbehov och önskemål kring formativ bedömning. Det innebär också att intresset är inriktat på såväl lärares som elevers handlingar utifrån identifikation, analys, systematik och reflektion. Projektet ska ses som långsiktigt kollektivt kontinuerligt kvalitetsinriktat utvecklingsarbete.

__________________________________________________________________________

Ordförråd hos flerspråkiga elever i åk 2 och åk 5

Christine Cox Eriksson

Projektet, som utförs på en mångkulturell skola i Borlänge kommun, syftar till att både beskriva och försöka förklara elevernas ordförrådsutveckling, och att stödja lärare i deras arbete att se till att alla elever får ett gott ordförråd. Alla elever i två årskurser inbjuds att delta i projektet. Övrig medverkande blir deras klasslärare och modersmålslärare/studiehandledare, projektledare och lärarstudenter från Högskolan Dalarna, samt en skollogoped från en annan Dalakommun. Ordkunskap är en mycket viktig förutsättning för att utveckla en god läs- och skrivförmåga. I projektet kommer elevernas ordkunskap att mätas på olika sätt. Fokus ligger på elevernas kunskaper i svenska språket, men en globalbedömning av kunskaper i elevernas eventuella andra modersmål kommer också att göras i inledningsskedet. Genom resultat från ordförrådstester och andra bedömningar ska variationen i elevernas ordförrådsutveckling i svenska beskrivas, både med tanke på storlek och förståelse av begrepp. Såväl vardagsord som skolord kommer att ingå i mätningarna. Utifrån resultatet på en första kartläggning av elevernas ordförråd och observationer i klassrummen, kommer ett antal workshops att hållas med lärare och annan skolpersonal. I workshops diskuteras litteratur kring arbetet med ordförrådet i klassrummet. Lärare och forskare utarbetar sedan tillsammans nya forskningsbaserade metoder för lärare att pröva med eleverna. Efter kontinuerligt ordförrådsstimulerande arbete i klassrummen kommer elevernas ordförrådsutveckling att följas upp ett år senare. Lärarstudenter kommer att utföra en del ordförrådstest tillsammans med projektets forskare och skriver kursuppsatser om projektet.


Projektet har en teoretisk utgångspunkt i ett fördjupat resonemang om begreppen bredd och djup vid ordinlärning, alltså antalet ord man kan och hur väl man känner till dessa ord. Genom associationstest kommer elevernas förmåga att göra hierarkiska associationer, till exempel med under-, över- eller sidoordning, att kunna beskrivas. Elevernas ordförrådsutveckling beskrivs också kvantitativt på gruppnivå samt med ett antal kvalitativa vinjetter om individuella elever. Flera jämförelser kommer att kunna göras, bland annat mellan elever i åk 2 och åk 5, och mellan resultaten från de båda bedömningstillfällena. Projektet bidrar med ny kunskap om elevers ordförrådsutveckling i ett svenskt skolsammanhang, där lärare strävar efter att höja alla elevers måluppfyllelse. Det växande antalet flerspråkiga elever i svenska skolor gör att lärare efterlyser både teoretisk kunskap och praktiska metoder för att stärka elevernas ordförrådsutveckling.

_____________________________________________________________________

Skolsamlingar som resurs i historieundervisning vid gymnasiet - en pilotstudie

Hanna Hadocs

Många har säkert hört talas om mumien på Kristinegymnasiets vind i Falun. Det finns flera andra och mindre spektakulära objekt och samlingar som vittnar om den roll som gymnasier och läroverk i det förgångna har spelat som kunskapscentrum. Skolor köpte herbarium, insektssamlingar, etnologiska objekt, tidskrifter och boksamlingar både inrikes och utrikes, de fick också ofta ta emot donationer av de egna lektorerna, lokala amatörer, av universitet och vetenskapsakademier, och från hemkomna långväga resenärer, missionärer och sjöfolk. Historiskt sett vittnar dessa samlingar om gymnasiers och läroverkskolors mångfacetterade roll som centrum för både produktion och konsumtion av kunskap under 1800- och det tidiga 1900-talet. De överlevande samlingarna erbjuder också möjligheter för dagens elever att utveckla historiska perspektiv och kunskap om det historiska hantverket, om hur man tolkar källor och objekt, och skriver historia med både lokala och globala perspektiv. De föreliggande projektet ställer några av Falukommuns rika skolsamlingar i centrum. Frågan som står i förgrunden i projektet är: på vilket sätt kom skolor att ingå i dåtidens kunskapscirkulation och hur kan de överlevande skolsamlingar användas i historieundervisningen. Hanna Hodacs, docent i historia vid Högskolan Dalarna, kommer tillsammans med historielärare vid Lugnetsgymnasium i Falun att utveckla material, frågor och metoder som kan användas för att inkorporera skolsamlingarna i historieundervisning på gymnasienivå bland regionens övriga skolor, men också, om intresse finns, i skolor över hela Sverige.

____________________________________________________________________________

Senast granskad: