Skolforskning (Skolforskningsfonden)

Samverkan med skolor och förskolor i regionen är en viktig del i arbetet med att stärka forskningen i anslutning till lärarutbildningen på Högskolan Dalarna. Skolforskningsfonden inrättades 2009 som en följd av vår vision och övergripande mål.

Skolforskningsfonden

– regionens och PUD:s egen möjlighet att initiera och katalysera gemensamma FoU-projekt

Genom Skolforskningsfonden stöttar PUD forsknings- och utvecklingsprojekt i skola/förskola. Fonden inrättades av PUD-rådet utifrån en ambition att lärare/förskollärare/skolledare i regionen och forskare/lärarutbildare vid Högskolan ges förutsättningar att 1) samverka för att bidra till verksamhetsutveckling i skola, förskola och vid lärarutbildning och samtidigt identifiera eventuella nya kunskapsluckor i den processen, 2) i samverkan utforska identifierade kunskapsluckor och låta kunskaperna komma regionen och en större publik till del.

En ansats i lärosätets och skolans/förskolans samverkansarbete i regionen är att vi tillsammans i det aktiva ”görandet” lär av varandra. Lärarna/förskollärarna, lärarutbildarna, forskarna, studenterna är producenter och medaktörer i sin egen lärandeprocess och bidrar utifrån egna erfarenheter och kompetenser i projekten. Samtidigt uppmuntrar vi i alla typer av samverkanssammanhang att alla, oavsett profession eller roll, är lyhörda och intresserade kunskaperna i sin omgivning. Vi tror att det är ett förhållningssätt som har betydelse; i förlängningen syftar vår samverkan till att våra elever, barn, unga och andra studenter blir del i en så berikande kunskapsresa som möjligt. Miljöer där det aktiva lärandet och görandet står i fokus och där vi tillsammans i samverkan bidrar med våra olika kompetenser är god mylla för att utveckla förskolans, skolans och lärarutbildningens vetenskapliga grund. Mer specifika premisser för just de Skolforskningsfondsfinansierade projekten är följande fyra:

  1. Att det utvecklingsarbete eller den forskning som produceras inom ramen för fonden utgör stöd och/eller är ett verktyg för att vetenskapliggöra och förbättra utbildningen för elever inom förskola och skola eller studenter vid lärarutbildningen.
  2. Att aktuella praktikrelevanta frågor och utmaningar möter lärarutbildningens ämnes- och utbildningsvetenskapliga kurser.
  3. Att skolans och förskolans behov ska vara väsentligen vägledande i formuleringen av syftes och frågeställningar i aktuella utvecklings- och forskningssamarbeten.
  4. Att projektet utgår ifrån skolans systematiska kvalitetsarbete (SKA), och att detta ligger till grund för ev. nya utvecklings- och forskningsprojekt.

För att möta nya behov och förutsättningar vid skolor/förskolor och vid lärosätet har fonden successivt reviderats. Senast det skedde var år 2020 i samband med Högskolans medverkan i det statliga ULF-projektet (se ULFavtal.se). Förändringarna av Skolforskningsfonden syftade till att tydliggöra forskarens och lärarutbildarens roll i gemensamma utvecklingsprojekt med lärare/förskollärare/skolledare och att klargöra vad fonden konkret kan innebära för Högskolan Dalarnas respektive skolans/förskolans forsknings- och utvecklingssträvanden.

Skolforskningsfonden består av två delar. Ett utvecklingsfokus står i förgrund i den första delen. Här beprövar deltagarna sina erfarenheter med stöd av forskare/lärarutbildare. I den andra delen är det istället ett forskningsfokus som utgör förgrund. I den delen söker forskare och lärare/förskollärare/skolledare ny ( i bemärkelsen vetenskaplig) kunskap. Skolforskningsfondens två delar är sedan år 2020:

Del 1. Lokal praktikutveckling: Vad visar forskning? Vad erfar lärare?

Del 2. Forskning och utveckling: Ny kunskapsproduktion i samverkan

1. Lokal praktikutveckling: Vad visar forskning? Vad erfar lärare?

Här får en grupp lärare/förskollärare/skolledare möjlighet att bepröva sig egen praktik. En till två forskare/lärarutbildare från Högskolan Dalarna bistår deltagarna – som arbetar på en skola/förskola inom PUD-regionen - att systematiskt utveckla en förståelse för den utmaning eller det problem som identifierats av de verksamma som angeläget att vilja utveckla, ”lösa” eller helt enkelt vilja lära sig mer om.

I centrum står till exempel en fråga eller utmaning inom till exempel det ämnesspecifika eller allmändidaktiska fältet, eller inom något som rör skolans styrning och organisation. A och O är att det är skolans/förskolan utmaningar och frågor - identifierade inom till exempel ett arbetslag, eller i ett systematiskt kvalitetsarbete - som utgör utgångspunkten för att under den kommande processen bli belyst och perspektiverad. Deltagarnas egna erfarenheter och adekvat litteratur är utgångspunkten i den fortsatta processen.

Arrangemanget Lokal Praktikutveckling ger en struktur för deltagare och forskare/lärarutbildare att lära av varandra. En av målsättningarna med processen är att deltagarna sinsemellan utvecklar en gemensam bild och förståelse av de problem eller utmaningar som varit föremål för arbetet. Den enskilde ges också möjlighet att på ett systematiskt vis, tillsammans med sina kollegor, bepröva sina egna erfarenheter. Vi menar att deltagarna på detta vis ges förutsättningar att utveckla eller vidareutveckla sin forskningslitteracitet; det en kompetens vilken underlättar lärares/förskollärares arbete med att planera och genomföra sin undervisning/uppdrag utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. En annan målsättning gäller för forskarna/lärarutbildarna; de får möjlighet att läsa och diskutera forskning tillsammans med lärare/förskollärare/skolledare. Processen förväntas ge kunskaper både om skolans/förskolans villkor och hur forskningens möjligheter att träffa praktikens behov och förutsättningar ser ut. Vi menar att forskarens praktiklitteracitet ökar på detta sätt.

Lokal praktikutveckling äger rum under totalt fem tillfällen, ca 2 h per tillfälle. Samtalet är viktigt, processen sker i seminarieform och äger rum på den egna skolan/förskolan eller digitalt. En utsedd lagledare från skolan/förskolan ansvarar för gruppens och processens operativa frågor och är den som mellan sammankomsterna ansvarar för kontakten med forskarna/lärarutbildarna vid Högskolan. Lokal Praktikutveckling fodrar att skolan ger förutsättningar till deltagarna att medverka. Framför allt krävs tid till träffar samt möjligheter för deltagare att kunna förbereda sig inför dessa, till exempel genom inläsning av en begränsad mängd litteratur. Inga akademiska poäng följer med deltagandet. Skolan bekostar arbetstiden för sin medverkande personal.

Forskare från Högskolan Dalarna har under träffarna en processledarfunktion. Mer specifikt innebär detta att forskaren/lärarutbildaren kommer att 1) utifrån sin specifika kompetens bistå de verksamma med relevant forskningslitteratur för den fråga eller den utmaning som arbetet kretsar kring, 2)  utifrån generell vetenskaplig kompetens bidra till konstruktiva erfarenhetsutbyten i gruppen genom att till exempel perspektivera och kritiskt belysa olika förgivettaganden, och 3) i förekommande fall genom sin metodkompetens, stötta gruppens individer att utforska eller pröva nya arrangemang i den egna verksamheten.  Det kan till exempel handla om vägleda deltagarna till att göra egna dokumentanalyser, att samla empiri eller kanske testa en ny lärmetod, eller något motsvarande.

Redovisning av projekt: I slutet av processen redovisas de erfarenheter och slutsatser deltagarna erövrat. Det kan tex vara en skriftlig eller muntlig summering och reflektion, det kan också vara presentation av en kortare ministudie deltagarna har genomfört under processen. Skolledning elller motsvarande bjuds in till detta tillfälle. Deltagare och forskare/lärarutbildare bestämmer omfattning och innehåll, liksom vilka förutom skolledningen som ska bjudas in till det avslutande redovisningen.

Medverkande forskare/lärarutbildare skriver efter avslutad omgång en 1-2 sidig rapport där processen kortfattat beskrivs och sammanfattar vilka frågor/dilemman som blivit belyst och vilken litteratur/material som använts. Projektet kan också redovisas genom att innehåll eller lärdomar från den aktuella lokala praktikutvecklingsomgången synliggörs i en ansökan om forskningsmedel till valfri finansiär. Ansökan ska då skrivas senast ett år efter avslutad process på skola/förskola. Forskare/lärarutbildare ska vid begäran kunna redovisa projekt och slutsatser vid något PUD eller lärarutbildningsstyrt sammanhang, tex ett PUD-råd eller vid en lärarutbildningsdag.

Urval och process: Under år 2022 kommer tio Lokala Praktikutvecklingsprojekt finansieras inom ramen för Högskolan Dalarnas medverkan i det statliga ULF-projektet. Finansieringen täcker forskarens/forskarnas medverkan, inklusive deras resor till skolor/förskolor i regionen.

Rektor, el motsvarande vid skolan/förskolan, skickar in en enklare ansökan. Se här bredvid. Kontakta PUD om det finns frågetecken kring ansökan. Högskolan Dalarnas interna styrgrupp för ULF och chefen för PUD har uppdraget att diskutera inkomna önskningar med relevanta forskare/lärarutbildare samt deras avdelningschefer vid Högskolan Dalarna, och aktuell skola/förskola. Gruppen ansvarar för att ärendet presenteras PUD-AU. PUD-AU är beslutande instans. Ansökningar kan avslås. Löpande startdatum.

Intresseanmälan: Följ  länken Intresseanmälan lokal praktikutveckling till formuläret längst upp till höger på sidan. -Skolor ansöker!

Omfattning uppdrag för forskare/lärarutbildare: Den enskilde forskaren kontaktar PUD el avd.chef för mer information kring villkor.

2. Forskning och utvecklingsprojekt: ny kunskapsproduktion i samverkan

Skolforskningsprogrammet Forskning och utvecklingsprojekt: Ny kunskapsproduktion i samverkan (förkortat till FoU-projekt) tar vid där programmet Lokal praktikutveckling (se ovan) slutar. Det överordnade syftet med FoU-projektet är att forskare tillsammans med verksamma, utifrån de erfarenheter de verksamma och medverkande forskare tillskansat sig genom skolforskningsfondprogrammet Lokal praktikutveckling, utvecklar ny kunskap i ett forskningsperspektiv, med relevans för skolans verksamma. Det lokala verksamhetsperspektivet speglar ansats samt projektets syfte och frågeställningar, men processen är trogen forskningens logiker, arbetssätt och krav. Ansökan till detta Skolforskningsprogram följer snarlika villkor och bedömningsprocedur som också gällt tidigare, före det att skolforskningsfonden reformerandes.

Vilka kan ansöka: Meriterade för fonden är de forskare ( som har en anställning om minst 50 procent vid HDa) vid Högskolan Dalarna som söker tillsammans med skola/huvudman inom PUD-regionen i vilket samarbetet genom skolforskningsprogram 1 (se ovan) ägt rum.

Ansökan: Till ansökan bifogas en projektkalkyl framtagen i samarbete med ansvarig ekonom. Ladda ner underlag/mall till projektkalkyl. Följ sedan länken Ansökan Forskning och utvecklingsprojekt: ny kunskapsproduktion i samverkan till anmälningsformuläret längst upp till höger på sidan.

Beredningsgruppen föredrar  inkomna ansökningar för PUD-AU, som är beslutande instans. Beredningsgruppen utgörs av 1) 1-2 representanter från regionens skolor, förslagsvis de med kombinerat uppdrag eller motsvarande 2) Proprefekt utbildning vid ILU/HDa 3) Proprefekt forskning vid ILU/HDa 4) PUD-chef. Ärenden föredras av vetenskaplig ledare för samverkan, PUD.

Finansiering:
Skolforskningsfonden bekostar Högskolans medverkan i projekten i form av främst lönekostnader och vissa projektrelaterade driftskostnader såsom resor och litteraturbidrag enligt HDa:s praxis. Endast disputerade forskare anställda vid Högskolan Dalarna kan erhålla forskningsmedel från Skolforskningsfonden.

Skolhuvudmännen svarar för de kostnader som uppstår inom partnerområdet till följd av projektet. De kan gälla lönekostnader för utvecklingsledare/projektledare, doktorander/licentiander eller magistrander som deltar i projektet, samt investeringar och driftskostnader. Partnerområdet upplåter sin verksamhet som forskningsfält för Högskolans forskare.

Dokument

Senast granskad: