Skolnära 2

Den andra omgången Skolnära (Skolnära II), som startade år 2016, med fem antagna doktorander bedrivs under samma villkor som Skolnära I, men med Umeå universitet, institutionen för Idé- och samhällsstudier som samverkanspartner. Det är också där doktoranderna är antagna till utbildning på forskarnivå i ämnet pedagogiskt arbete. Skolnära II har en mer preciserad inriktning än Skolnära I, med värdegrund, mångfald och religion som samlande tematik. Alla doktorander har en handledare från Umeå universtitet och en från Högskolan Dalarna.

Doktorander i Skolnära II, syns i bilden nedan. Från vänster: Therese Friberg, Mari Hysing, Liselott Söder (ej aktiv), Carola Gustafsson (ej aktiv) och Monika Hoffmann

Forskningsprojekt i Skolnära 2

Therese Friberg

Talet om den svaga eleven

– Tolkning utifrån teorin om sociala representationer

Syfte:

Studien syftar till att utveckla kunskap kring hur användningen av talet om den svaga eleven ser ut och hur detta användande gestaltar föreställningar om normalitet och avvikande. Vidare syftar studien till att etablera en fördjupad förståelse av rådande vetenskapliga föreställningar kring normalitet och avvikande samt att undersöka hur talet om den svaga eleven har använts i utbildningspolitiken under det senaste seklet.

Metod:

Datainsamlingen sker genom fokusgruppssamtal, inspelningar av överlämningssamtal samt en idéanalys. De två förstnämnda genomförs med lärare inom grundskolan. Underlaget till idéanalysen består av statliga offentliga utredningar (SOU) med utbildningspolitiskt innehåll där "svag elev" eller synonymer såsom "svag lärjunge" förekommer.

Teoretisk inramning:

Studien tar sitt avstamp i teorin om sociala representationer, vilket ger ett verktyg för att se på hur vi talar om elever som en typ av vardagsvetande som kollektivt förhandlas fram. Utifrån den teoretiska ingången undersöks hur talet om den "svaga eleven" används av lärare i grundskolan samt hur det här talet har förändrats under 1900-talet fram till idag. Teorin är således ett verktyg för att beskriva representationens nuvarande former samt dess historiska förändring.

Relevans för pedagogiskt arbete:

Förhoppningen är att studien kan leda till reflektion och diskussion kring användandet av "svag elev". Studien berör lärares yrkesspråk, konstruktion och kategorisering av elever och skulle kunna ge ett bidrag till skolans självförståelse och reflektion över den egna praktiken.

Mari Hysing

Visuella möten i klassrummet

- Etiska dimensioner i bildundervisning på gymnasiet

Syfte:

Forskningsprojektet handlar om visuella möten i klassrummet på gymnasiet mellan bildlärare och elever då bilder används som didaktiska inslag i bildundervisning. Det handlar om visuell kommunikation med fokus på vad som sägs genom bilder och på vilka sätt det sägs. När bilder används som visuell kommunikation har det betydelser för vilka vi ser oss som och vilka vi formas till. Syftet är därför att undersöka det visuella mötet i klassrummet med fokus på de normer och värderingar som kommer till uttryck i bildundervisning. Forsknings­frågorna är fokuserade på det visuella mötet mellan bildlärare och elever med tanke på hur bildlärare använder bilder som didaktiska inslag i bildundervisning, samt vilka betydelser bildlärare och elever upplever i dessa bilder.

Metod:

Metoder för produktion av data är visuell etnografi, intervjuer och klassrumsobservationer. I forskningsprojektet följs två bildlärare med varsin klass under ett antal lektioner vardera. Under hand genomförs också uppföljande intervjuer med bildlärare och elever för att samtala om de betydelser som de upplever i bilderna som används i det visuella mötet.

Teoretisk inramning:

Projektet har utgångspunkt i multimodal kritisk diskursanalys med ett socialsemiotiskt perspektiv på visuell kommunikation, vilket kombineras med ett diskursetiskt och existentiellt etiskt perspektiv för att belysa det visuella mötet med tanke på både visuella och etiska dimensioner.

Relevans för pedagogiskt arbete:

Förhoppningen är att projektet kan leda till reflektion och diskussion kring hur bilder väljs och används i klassrummet. Projektet berör lärares val av didaktiskt material och identitetsskapande processer i skolan och skulle kunna ge ett bidrag till skolans utveckling inom området visual literacy.

Monika Hoffmann

De relationella dimensionerna i lärares arbete

- När relationer mellan lärare och elever upplevs som svåra

Syfte:

Ett övergripande syfte med studien är att skapa en djupare förståelse av de relationella dimensionerna av lärares arbete i mötet med eleven främst då relationen till elever blir svår. Viktiga utgångspunkter för studien är lärares relationella kompetens och etiska ansvar. Andra viktiga begrepp som berör lärares etiska ansvar är skolans värdegrund, yrkesetik och förhållningssätt.

Metod:

Studiens empiri bygger på kvalitativa data genom intervjuer med lärare och elever utifrån "critical incident" metoden, vars fokus är att fånga personliga upplevelser av specifika kritiska händelser. Studien kommer att beskriva och utforska lärare och elevers erfarenheter och upplevelser av händelser då relationen mellan lärare och elever varit svår. En drivande fråga är den etiska aspekten i relationen mellan lärare elev, där utgångpunkten är kritiska situationer som uppstått då relationen upplevts som svår av såväl lärare som elever. Med kritiska situationer menas i denna undersökning allt från olika kritiska situationer i vardagen, besvikelser, missförstånd eller kränkningar, där lärare eller elever upplevt att relationen blivit svår eller komplicerad.

Teoretisk inramning:

Livsvärldsfenomenologin utgör studiens övergripande teoretiska ansats. Inom fenomenologisk forskning studeras fenomen så som de framträder för individen. Analysen tar sin utgångspunkt i den etiska tolkningen av de upplevda mellanmänskliga relationerna och situationerna med stöd av ett urval av aspekter från närhetsetiker såsom Lévinas och Løgstrup.

Relevans för pedagogiskt arbete:

Att synliggöra kritiska händelser och aspekter i relationen mellan lärare och elever, inte minst ur ett etiskt perspektiv, kan bidra till diskussion och reflektion över det relationella och yrkesetiska perspektivet i lärares arbete. Dessa händelser kan även utveckla den professionella förmågan till handlingsberedskap inför situationer som kan uppstå i skolans vardag. Den kunskap som genereras inom studien skulle kunna bli ett stöd för att förstå de relationella dimensionerna mellan lärare och elev på ett fördjupat sätt.

Senast granskad: