Hälsa för unga

Ett hälsoprojekt i samarbete mellan Idrott- och hälsovetenskap på Högskolan Dalarna och Åvestadalskolan i Avesta kommun.

Denna webbsida kommer att uppdateras kontinuerligt under höstterminen 2018 efterhand som projektet fortskrider.

Ett projekt på Åvestadalskolan om

  • Logga Åvestadalskolanrörelse
  • kropp
  • mat
  • sömn
  • relationer
  • meningsfull tillvaro

I samarbete med Idrotts- och hälsovetenskap på Högskolan Dalarna.

25 september, Kick-off

8 oktober Hälsocoachande samtal student – elev

Under projektet kommer varje elev tillsammans med en hälsocoach (student) från Högskolan Dalarna formulera ett eller flera individuella hälsomål att sträva mot under terminen. Målen ska handla om någon del av elevens hälsa och vara tydliga så att det att bedöma om de uppnåtts i slutet av terminen. Målen utvärderas utifrån elevens självupplevda hälsa. Vid detta första samtal pratar eleven med sin hälsocoach om de individuella målen och hur det går att nå dessa.

24 okt Praktisk hälsodag om mat, kropp, sömn och relationer

Eleverna får här ta del av kunskap om betydelsen av ett hälsosamt förhållande till mat, till sin egen och andras kroppar, till sömn och till sociala relationer. Särskild uppmärksamhet ägnas åt relationen mellan hälsa och att uppleva meningsfullhet i tillvaron. Hälsodagen leds av hälsocoacherna och sker i grupp .

8 november Hälsocoachande samtal student – elev

Vid  det andra hälsocoachande samtalet följs elevens arbete med att nå hälsomålen upp.

23 nov Praktisk hälsodag om rörelse, motion och idrott

Eleverna får här ta del av kunskap om betydelsen av rörelse, motion och idrott men också om olika sätt att träna samt olika sätt att tänka kring sin egen och andras rörelse. Hälsodagen leds av hälsocoacherna och sker i grupp.

17 december Avslutning

Avslutningen av projektet kommer att ägnas åt väva samman de olika delar av hälsa som presenterats och bearbetats under projektets gång. Ett tredje och avslutande hälsocoachande samtal sker på förmiddagen under avslutningen. För de elever som fått vårdnadshavares tillstånd kommer detta tredje samtal att spelas in som intervju för att användas i rapporteringen av projektet. På eftermiddagen kommer eleverna att få ge synpunkter på projektet, såväl i diskussioner som genom utvärderande enkät. Dagen kommer att avslutas med hälsoinspirerande aktiviteter som leds av hälsocoacherna.

Återkoppling av projektets utvärdering till personal

Under vårterminen 2019 kommer projektet att utvärderas och rapporteras till Åvestadalskolans personal och elevers föräldrar. 

En kunskapsöversikt om hälsa och hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa

Olika synsätt på hälsa

Aaron Antonovsky (2005) beskriver samt argumenterar för det salutogena hälsoperspektivet, i relation till det patogena. Författaren menar att vi alla ständigt befinner oss någonstans på skalan ”ohälsa-hälsa”. Trots vår ständiga åldringsprocess kan vi alltså så länge vi lever uppleva ett mått av hälsa, vilket skapar möjlighet för ett vitalt liv. Antonovsky (2005) förkastar inte det patogena hälsoperspektivet, men menar att det i kombination med det salutogena perspektivet kan synliggöra en helhet som skapar bättre förutsättningar för förståelse och problemhantering.

Antonovsky fokuserar alltså inte på sjukdom och vad som eventuellt utlöser den, utan istället på människors möjliga resurser att hantera den spänning som uppstår i mötet med stressorer. Vad är det egentligen som avgör huruvida vi klarar av att leva ett liv i hälsans tecken, trots livets påfrestningar? Varför blir en del människor sjuka medan andra tycks stärkas av livets hårda skola? Författaren presenterar och beskriver begreppet KASAM som viktigt vid hälsofrämjande arbete. Begreppet betyder ”Känsla Av SAMmanhang”. Efter att Antonovsky till viss del myntat begreppet KASAM ville han vidare studera och bekräfta sina upptäckter. Han valde att intervjua individer som upplevt svåra trauman och som samtidigt tyckts ha klarat av att hantera dem väl. Antonovsky kunde genom denna studie finna tre återkommande teman i samtalen med de individer som upplevde ett starkt KASAM, trots sina traumatiska öden. Dessa teman kom att beskrivas som de tre viktiga huvudkomponenterna i begreppet KASAM: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Enligt Quennerstedt (2007) domineras skolämnet idrott och hälsa av ett starkt patogent perspektiv, i Sverige som internationellt. Idrott och hälsan lyfter i dagsläget hälsa som en strävan efter att eleverna ska få ”goda vanor avseende fysik aktivitet och kost” samt att undervisa eleverna i skadeförebyggande syfte. Detta menar Quennerstedt ger aktiviteter som innehåller träning i form av rörlighet, styrka och kondition förtur som hälsofrämjande aktiviteter. Medan andra aktiviteter med fokus på kroppsideal, psykisk välmående och möten med naturen väljs bort. Vidare beskriver Quennerstedt hur ämnet idrott och hälsa genom tiderna främst präglats av två olika sätt att förhålla sig till hälsa, ett moraliskt normativt och ett vetenskapligt normativt förhållningssätt. Ett moraliskt normativt förhållningssätt påverkas av samhällets syn på hälsa, vilket kan handla om ideal, hur man ska bete sig, vad som är normal kroppsvikt eller kroppsform. Ett vetenskapligt normativt förhållningssätt handlar då främst om det medicinska, sjukdom eller frånvaro av sjukdom, och att detta också avgör vad som anses vara hälsa.

Hälsa i ämnet idrott och hälsa utifrån ett internationellt perspektiv

Tinning (2014) betonar att skolan just därför har en stor roll i hur samhället ser på hälsa. Det centrala innehållet i detta kapitel är just svårheten i att vara idrottslärare och dennes stora utmaning i att undervisa kring hälsa i ett samhälle där sociala medier och idealbilder har en oerhört stor betydelse, på gott och ont. I vissa länder står ämnet ”Hälsoutbildning” för sig själv, men här i Sverige, till exempel, står det bredvid idrott och bildar skolämnet ”idrott och hälsa”.

I dagens samhälle blir unga människor ständigt informerade om vad som är bra och dåligt för deras hälsa och kroppar. Detta menar Tinning skapar ett stort ansvar hos idrottslärarna, då de därför uppmanas undervisa eleverna i hälsosam levnadssyn samt vara kritisk mot de samhällsvärderingar eftersom de då kan leda till ohälsosamt beteende. De menar även att kroppen anses vara en individs fysiska kapital där normativa kroppar värderas högre än andra kroppar. Med normativa kroppar menas de kroppar som stämmer överens med den mediala idealbilden av hur en kropp ska se ut.

Hälsa i ämnet idrott och hälsa i Sverige

Larsson (2016) beskriver att efter andravärldskrigets slut började en syn på hälsa växa fram, där god kondition kom att bli synonymt med god hälsa. Detta genomsyrade också idrottsundervisningen i skolan. Framförallt pojkars undervisning bestod av ”konditionstränande aktiviteter 3 gånger i veckan”. Flickornas undervisning innehöll fortsatt i huvudsak gymnastiken, men fokus på mjukhet och rytm. Vidare beskriver han att en marknad där allt fler aktörer erbjuder ”hälsa på burk” växer fram under 1900-talet, vilket ställer högre krav på befolkningen att kritiskt kunna sålla ut vad som är bra och vad som är mindre bra.

Vidare skriver Larsson (2016) att inför skolreformen för grundskolan och gymnasiet år 1994 lades orden ”och hälsa” ihop med ”idrott” vilket skapade ett nytänkande i ämnet vilket bildade ämnet idrott och hälsa. Namnbytet hade som tanke att tydliggöra syftet med ämnet, där benämningen ”hälsa” sågs som en komplettering till idrotten. Detta skedde i samband med att ämnet var ifrågasatt speciellt på gymnasienivå samt att ungdomarna generellt började att röra på sig i mindre utsträckning. Införandet av ”idrott och hälsa” sågs som ett sätt att aktivera till mer rörelse av ungdomarna samtidigt som att hela skolreformen 1994 lade till en större kunskapssyn i alla ämnen, vilket ledde till en dualism mellan att aktivera eller utbilda eleverna.

Brolin (2014) har i sin forskning påvisat att elever har en salutogen beskrivning av hälsa och att de lyfter fram en bred syn om hälsa. Eleverna i studien talade mycket om gemensamma upplevelser som fått dem att må bra och om vikten av att stärka självkänslan. Brolin menar att genom att ha en bredare definition av hälsa så bör hälsoarbeten även genomföras utifrån ett bredare synsätt. Målet bör vara att eleverna skall få känna sig hälsosamma. Ett hälsoarbete skall bygga på social samvaro, samtal, möten, relationskapital och värdegrund. Detta kan ses som resurser för att bidra till en positiv hälsoutveckling. Vidare visar Brolins studie att lärarkollegor tänker väldigt lika kring ämnet hälsa. En utav de absolut viktigaste delarna i att kunna coacha eleverna i hälsa är att ha ett stort relationskapital.

Hälsa och etnicitet i ämnet idrott och hälsa

Huitfeldt (2015) beskriver hur ökningen av nyanlända har fått sina konsekvenser i den svenska skolan. I sin studie har Huitfeldt undersökt sex ungdomars uppväxtvillkor och familjens syn som påverkar deras möte med idrottsundervisningen. Något som dessa ungdomar hade gemensamt är att ekonomin har begränsat deras deltagande för en längre skolgång i sitt hemland. Pojkarna har under sin uppväxt haft en roll där de ska lätta bördan för sina föräldrar och hjälpa till ekonomisk. Sedan har pojkarna haft en större frihet att göra vad de vill när tillfälle erbjudits. Flickorna har krav där de ska hjälpa till hemma med hushållssysslor. Detta gör att begränsningar ökar och möjligheten till att erfara olika aktiviteter minskas. Förutom de som har begränsat dessa elever så tycker ungdomarna att ämnet idrott och hälsa är väldigt kul och lärorikt. Ungdomarna nämner att de hjälper dom att sköta hälsan, lära sig nya färdigheter och få träffas under lättsamma former. Det nämner även att det svenska språket förbättras under dessa lektioner vilket gör att de kan få ett betyg för att kunna söka vidare med sina studier.

Referenser

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Brolin, M. (2014) Hälsoarbete i skolan – mer än motion, morötter och moral? Örebro universitet. Lic. avhandling.

Huitfeldt, Å. (2015) Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning. Örebro universitet. Lic. avhandling

Larsson, H. (2016) Idrott och hälsa – igår, idag och imorgon. Stockholm: Liber AB.

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket, Stockholm

Tinning, R. (2014) Getting which message across? The (H)PE teacher as health educator. I: Fitzpatrick K & Tinning, R (red) Health Education. Critical perspectives.

Quennerstedt, M. (2007). Hälsa eller inte hälsa - är det frågan? Utbildning & Demokrati, 16(2)


Porträttbild Antonia Gröndahl

Antonia Gröndahl


Porträttbild Douglas Rink

Douglas Rink


Porträttbild Ellen Jansson

Ellen Jansson


Porträttbild Ida Gisslén

Ida Gisslén


Porträttbild Jenny Eriksson

Jenny Eriksson


Porträttbild Josefine Olsson

Josefine Olsson


Porträttbild Madeleine Åhlenius

Madeleine Åhlenius


Porträttbild Oskar Lundqvist

Oskar Lundqvist


Porträttbild Roni Ali

Roni Ali


Porträttbild Victor Svensson

Victor Svensson

Senast granskad: