Hälsa för unga

Ett hälsoprojekt i samarbete mellan Idrott- och hälsovetenskap på Högskolan Dalarna och Åvestadalskolan i Avesta kommun höstterminen 2019.

Ett projekt på Åvestadalskolan om

  • Logga Åvestadalskolanrörelse
  • kropp
  • mat
  • sömn
  • relationer
  • meningsfull tillvaro

I samarbete med Idrotts- och hälsovetenskap på Högskolan Dalarna.

23 september – Kick-off

Under den första hälsodagen/kick-off får eleverna ta del av projektets upplägg och de får en inblick i vad de kommer att vara med om under hösten. De får också träffa sina hälsocoacher och lär känna dem lite under dagen. Eleverna får också delta i hälsoinspirerande övningar tillsammans med sina hälsocoacher och de försöker formulera individuella hälsomål.

9 oktober – Hälsocoachande samtal student – elev

Under projektet kommer varje elev tillsammans med en hälsocoach (student) från Högskolan Dalarna formulera ett eller flera individuella hälsomål att sträva mot under terminen. Målen ska handla om någon del av elevens hälsa och vara tydliga så att det att bedöma om de uppnåtts i slutet av terminen. Målen utvärderas utifrån elevens självupplevda hälsa. Vid detta första samtal pratar eleven med sin hälsocoach om de individuella målen och hur det går att nå dessa.

23 oktober – Praktisk hälsodag om mat, kropp, sömn och relationer

Eleverna får här ta del av kunskap om betydelsen av ett hälsosamt förhållande till mat, till sin egen och andras kroppar, till sömn och till sociala relationer. Särskild uppmärksamhet ägnas åt relationen mellan hälsa och att uppleva meningsfullhet i tillvaron. Hälsodagen leds av hälsocoacherna och sker i grupp.

30 november – Hälsocoachande samtal student – elev

Vid det andra hälsocoachande samtalet följs elevens arbete med att nå hälsomålen upp.

6 november – Praktisk hälsodag om rörelse, motion och idrott

Eleverna får här ta del av kunskap om betydelsen av rörelse, motion och idrott men också om olika sätt att träna samt olika sätt att tänka kring sin egen och andras rörelse. Hälsodagen leds av hälsocoacherna och sker i grupp.

27 december – Avslutning

Avslutningen av projektet kommer att ägnas åt väva samman de olika delar av hälsa som presenterats och bearbetats under projektets gång. Ett tredje och avslutande hälsocoachande samtal sker under avslutningen. För de elever som fått vårdnadshavares tillstånd kommer detta tredje samtal att spelas in som intervju för att användas i rapporteringen av projektet. På eftermiddagen kommer eleverna att få ge synpunkter på projektet, såväl i diskussioner som genom utvärderande enkät. Dagen kommer att avslutas med hälsoinspirerande aktiviteter som leds av hälsocoacherna.

Återkoppling av projektets utvärdering till personal

Under vår- och hösttermin 2020 kommer projektet att utvärderas och rapporteras till Åvestadalskolans personal och elevers föräldrar.

Andreas.jpg
Andreas

Jakob.jpg
Jakob

Jens.jpg
Jens

Jonathan.jpg
Jonathan

Josefin.jpg
Josefin

Li.jpg
Li

Markus.jpg
Markus

Niklas.jpg
Niklas

Olivia.jpg
Olivia

 

En kunskapsöversikt om hälsa och hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa

Olika synsätt på hälsa (Antonowsky, Quennerstedt)

Antonovsky (2005) skriver i boken Hälsans mysterium om det salutogena och det patogena perspektivet. Salutogena perspektivet fokuserar på att hålla människor friska och förhindra att de blir sjuka. Patogena fokuserar istället på att behandla de människor som är sjuka. Antonovsky (2005) skriver om att se dimensioner av hälsa-ohälsa (att hälsa-ohälsa hänger ihop på en linje). Antonovsky menar att ur det salutogena perspektivet så fokuseras det på vad individen vid en viss tidpunkt befinner sig på linjen och sedan ansvarar kliniker för att individen ska röra sig mot den friska sidan. Han skriver vidare att det salutogena perspektivet inte ger några garantier att det går att lösa problemen i människors liv men Antonovsky påpekar att detta perspektiv leder till djupare kunskap och förståelse som i sin tur är en förutsättning för att man ska kunna skapa en riktning mot det friska (Antonovsky 2005).

Antonovsky menar att känsla utav sammanhang, KASAM är ett sätt där vi kan studera och förstå hälsa ur ett salutogent perspektiv. Denna teori skapades av Antonovsky där begreppet KASAM står för tre beståndsdelar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky utvecklade ett formulär som mäter graden av KASAM. Höga värden innebär att personen har en stark känsla av sammanhang och då också en hög förmåga att hantera olika typer utav problem och svårigheter och låga värden innebär att personen har en låg känsla av sammanhang och då en låg förmåga till att hantera dessa svårigheter. Antonovsky menar att det är just individens känsla av sammanhang som avgör vilka konsekvenser som olika typer av händelser ger för denne och att vår motståndskraft beror på hur vi upplever vår tillvaro, det vill säga om vi upplever den som hanterbar, begriplig och meningsfull. Personer med en hög KASAM har en större förmåga att se lösningar på saker och ting trots att de utsätts för påfrestningar. Detta leder till att de inte upplever stress på samma sätt som personer med låg KASAM och därför lyckas de bibehålla en god hälsa. Antonovsky vill med det salutogena perpektivet flytta fokus från det sjuka till det friska och vad som gör att vi håller oss friska och har en god hälsa.

Quennerstedt (2007) redogör också över det patogena och salutogena synsättet. Han menar att hälsoundervisning och fysisk träning blir lika med att förebygga sjukdomar genom att fokusera på aktiviteter och beteende i det patogena synsättet. Man har i utbildningssyfte en agenda som uppmuntrar eleverna att engagera sig i fysiska aktiviteter vilket innebär lågt riskbeteende (Quennerstedt 2007, s. 4) Det salutogena synsättet menar han på att hälsa inte är något vi har eller inte har. Så länge det finns liv är vi alla friska. Det är absolut nödvändigt att främja hälsa och hälsofrämjande metoder vid fysisk utbildning (Quennerstedt 2007, s. 4 f). I utbildning inom hälsa måste man vara tydlig med vilken slags hälsa det gäller om man ska tala om för någon om det är bra eller dåligt (Quennerstedt 2007, s. 12) Risker som kan finnas är om man enbart använder sig utav ett synsätt. Det som kan uppkomma till exempel via salutogent synsätt är att människor ständigt behöver arbeta med att upprätthålla och utveckla sin hälsa bara lite mer. Vi flyttade fokus från människors ansvar (patogent synsätt) för att inte bli sjuka och därmed förbli friska till deras ansvar för att bli friskare (salutogent synsätt) på en oavbruten följd (Quennerstedt 2007, s. 9).

Hälsa i ämnet idrott och hälsa utifrån ett internationellt perspektiv (Tinning)

I Tinnings (2014) text beskrivs läraren i idrott och hälsa som den som ska undervisa om allt från sjukdomar och mat till näringslära och fysiska aktiviteter. Skolan ska gå i bräschen för samhällets hälsofrämjande arbete. Kroppen är ofta i fokus och eftersom jag är i min kropp upplevs det som att jag själv är i fokus och lektionerna kan bli en sårbar tillställning, det komplicerade blir relationen kropp kontra en hälsosam kropp (2014, s. 204 ff). Vidare ger författaren exempel på hur läraren i idrott och hälsa uppfattas av eleverna beroende på sin kroppsform. Läraren bör vara atletisk för att inge förtroende och inte vara gammal, homosexuell eller rörelsehindrad (2014, s. 210 f). När studenter börjar läsa till lärare i idrott och hälsa har de ofta med sig föreställningen att fysisk aktivitet är avgörande för hälsan och att vara i form är ett bevis på hälsa men Tinning menar att det synsättet inte längre är förenligt med samtidens läroplaner (2014, s.212). När det handlar om kroppsångest som övervikt kan undervisningen leda till målbilder som the cult of the body, och att lärares välmening leder till att eleverna istället skäms över sina kroppar. Det finns i skolan och samhället inte plats för egen reflektion över alternativa hälsoval och författaren menar att läroplanenen återigen bör ses över för att hänga med i tiden, för att undervisningen ska visa hur livsstilen blir hälsosam och ger energi istället för att fokusera på att motverka övervikt (2014, s. 214 ff).

Hälsa i ämnet idrott och hälsa i Sverige (Larsson, Brolin)

Larsson (2016, s. 164 ff) redogör för hur ämnet idrott och hälsa, sedan det blev ett obligatoriskt skolämne med namnet gymnastik, i mitten av 1800-talet speglat det aktuella samhället i Sverige. I nationalstaten Sverige rådde vid sekelskiftet 1900 en hierarkisk, patriarkal, ordning och Linggymnastiken blev grunden för undervisningen. Den var militäriskt genomsyrad med fostransinslag där läraren gav kommandon och eleverna utförde rörelserna uppställda i raka led, med avsikt att skydda individen mot ohälsa och sjukdom. Främst riktades undervisningen till pojkar. Under denna epok sker en förändring av synen på kroppen: från tempel till maskin/motor. En bit in på 1900-talet sker förändringar i samhället, välfärdsstaten formas och nu ser man mer till vad staten kan göra för individen istället för det omvända. Från de brittiska öarna kommer inspiration till idrott och lek som kommer att konkurrera med gymnastiken i ämnet. Idrott och fysik kopplas samman, det stärkte synen på kroppen som en maskin/motor och fokus flyttas från hållning till kondition (2016, s. 170 ff). I slutet av 1900-talet blir samhället mer individualiserat, möjlighet att välja skola införs och ansvaret för hälsan blir personligt. I skolan blir idrottsämnet också ett kunskapsämne, de idrotter och lekar som tidigare införts ifrågasätts. Lärare bör hjälpa elever att inta ett kritiskt förhållningssätt till hälsobudskapen som florerar (2016, s. 174 ff). Vidare förklarar Larsson patogen och salutogen syn på hälsa i skolan och förespråkar det senare. Han säger att det primära för läraren är att få eleverna att finna det meningsfulla med fysiska aktiviteter, att hälsa är en process och inget man har eller inte har. Elever har olika bakgrund och resurser som också påverkar möjligheterna till idrott och hälsa. KASAM (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) blir en viktig del i undervisningen, exempelvis inte att idrotter används i undervisningen utan hur idrotter används (2016, s. 177 ff).

Enligt Brolin (2014) ska hälsoarbete i skolan bygga på fyra byggstenar. Möte/samtal, relationskapital, coachning och demokrati. Dessa fyra byggstenar bidrar till en bättre hälsoutveckling hos eleverna samt läraren (Brolin 2014, s. 75–76). För att kunna coacha eleverna i hälsa kräver det att man har en bra relation till eleven. Utan förtroende från eleven är det svårt att få en ärlig diskussion och komma in djupare i samtalet. Genom använda sig av demokrati i samtalen visar det eleven att hen blir hörd och blir tagen på allvar vilket kan leda till bra samtal med eleven. Brolin använder sig av metaforer som exempelvis träd- och flodmetaforerna. Metaforernas budskap handlar om att våga, att inte ge upp och tänka positivt och stötta. Man ska finnas tillgänglig för eleven. (Brolin 2014, s.86).

Hälsa och etnicitet i ämnet idrott och hälsa (Huitfeldt)

I sin studie, Passar jag in? Nyanländas möte med idrottsundervisning (2015), utgår Åke Huitfeldt från intervjuer med sex stycken nyanlända ungdomar i åldrarna 17–19 år.  Syftet med studien, som titeln beskriver, var att undersöka hur idrottsundervisningen tas emot av dessa ungdomar.

Huitfeldt skriver att det är många faktorer som spelar in i mötet med idrottsundervisningen. Bland annat vilken religion man tillhör, om man är pojk eller flicka samt vilka uppväxtvillkor man haft. Synen på manligt och kvinnligt i kulturen man kommer ifrån kan vara till nackdel i idrottsundervisningen, särskilt för kvinnliga elever.

På frågan vilken mening ungdomarna skapar i deltagandet i idrottsundervisningen resonerar Huitfeldt att den inte bara fyller en funktion fysiskt utan fungerar även som avkoppling rent psykiskt. De får också en möjlighet till att träffa andra under lättsammare former där språket inte behöver vara ett hinder. Vidare, i ett större perspektiv, lär sig de nyanlända förstå positiva effekter med idrottsundervisningen samt att ett bra betyg i ämnet ger större möjlighet till vidare studier.

En positiv konsekvens med deras deltagande i idrottsundervisningen, menar Huitfeldt, kan vara att den fungerar som en brygga ut i föreningslivet som i sin tur kan underlätta integrationsprocessen. Men deltagandet stämmer inte alltid överens med de normer om vad exempelvis flickor “bör” tycka är roligt.

Referenser

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Brolin, M. (2014) Hälsoarbete i skolan – mer än motion, morötter och moral? Örebro universitet. Lic. avhandling.

Huitfeldt, Å. (2015) Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning. Örebro universitet. Lic. avhandling

Larsson, H. (2016) Idrott och hälsa – igår, idag och imorgon. Stockholm: Liber AB.

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket, Stockholm

Tinning, R. (2014) Getting which message across? The (H)PE teacher as health educator. I: Fitzpatrick K & Tinning, R (red) Health Education. Critical perspectives.

Quennerstedt, M. (2007). Hälsa eller inte hälsa - är det frågan? Utbildning & Demokrati, 16(2)

Kontakt

Erik Backman
ebk@du.se

Senast granskad: