Välkommen till vår nya webbplats!
Välkommen!
Om webbplatsen

- Min forskning visar att energirenovering i många fall kan minska såväl livscykelkostnad som miljöpåverkan, säger Marcus Gustafsson som nu disputerar med avhandlingen ”Energy Efficient Renovation Strategies for Swedish and Other European Residential and Office Buildings”.

Med målet att undersöka ekonomiska och miljömässiga aspekter av strategier för energirenovering av typiska bostads- och kontorsbyggnader i Sverige och i andra Europeiska regioner har Marcus Gustafsson skrivit sin avhandling på Högskolan Dalarna och KTH. Arbetet har haft två inriktningar: 

  • Renovering av svenska, fjärrvärmevärmda flerfamiljshus, inklusive livscykelkostnadsanalys och livscykelmiljöanalys samt påverkan på det lokala energisystemet;
  • Renovering av Europeiska bostads- och kontorsbyggnader, inklusive livscykelkostnadsanalys och livscykelmiljöanalys samt påverkan av klimatförutsättningar.

- Byggnadssektorn står för omkring 40 procent av den totala energianvändningen i EU,  mycket på grund av en stor andel gamla byggnader med dålig energiprestanda. Men det är ännu inte helt klarlagt vilka strategier som ska användas för att uppnå målen och hur det påverkar energisystemet, och i nuläget är renoveringstakten fortfarande väldigt låg, berättar Marcus Gustafsson.

Om du med en mening skulle beskriva vad resultatet har för betydelse för miljön – vad skulle det vara?

- Genom att inkludera energisparåtgärder i renovering av byggnader kan man nå en långsiktig minskning av byggnadernas miljöpåverkan, säger Marcus Gustafsson.

Resultaten av forskningen visar att energirenovering i många fall kan minska såväl livscykelkostnad som miljöpåverkan jämfört med renovering utan energieffektiviseringsåtgärder. För typiska Europeiska kontorsbyggnader lönar det sig mer att renovera ner till ett uppvärmningsbehov på 25 kWh/(m²∙år) än 45 kWh/(m²∙år), då den minskade energikostnaden väger upp den ökade kostnaden för isolering.

- För flerfamiljshus i södra Europa kan mer ambitiösa mål gällande värmebehov också vara lönsamma, medan en mer måttlig nivå är lämplig för småhus, säger Marcus Gustafsson.

Värmeåtervinning större effekt i kallare klimat 

Värmeåtervinning och lågtemperaturvärmesystem visade sig båda ha större inverkan i kallare klimat. Lågtemperaturvärmesystem förbättrar värmefaktorn för värmepumpar, i synnerhet när uppvärmningsbehovet är stort i förhållande till varmvattenbehovet. Ett sätt att nå en lägre framledningstemperatur i värmesystemet vid renovering är att konvertera befintliga radiatorer till tilluftsradiatorer, vilket även ger förvärmning av tilluften.

Frånluftsvärmepump kostnadseffektivt komplement

I Sverige kan frånluftsvärmepump vara ett kostnadseffektivt komplement till fjärrvärme, medan från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning är dyrare men mer sannolikt att ge en minskad primärenergianvändning. I ett systemperspektiv kan frånluftsventilation utan värmeåtervinning minska primärenergianvändningen i fjärrvärmeverket lika mycket som en frånluftsvärmepump, tack vare den lägre elanvändningen.

Solvärme för att minska byggnaders miljöpåverkan

Det har även visats att solvärme- eller solelsystem kan användas för att minska byggnaders miljöpåverkan. Utan subventioner eller inmatningstariff för överskottsel kan det bli svårt att få lönsamhet i dessa system för kontorsbyggnader i Nord- och Centraleuropa samt för småhus. 

- Men för flerfamiljshus kan solenergisystem sänka den totala livscykelkostnaden, såväl i södra som i norra Europa, säger Marcus Gustafsson.

Om forskningen 

Marcus Gustafssons forskning har till stor del genomförts inom ramen för EU-projektet iNSPiRe, som syftade till att utveckla kompletta renoveringslösningar med kort installationstid som kan minska den årliga primärenergianvändningen i en byggnad till 50 kWh/m². Modeller gjordes av byggnader typiska för respektive region och byggnadsperioden 1945-1970 och användes i simuleringar för att fastställa energibesparingspotentialen för olika renoveringsåtgärder i Europeiska klimat.