– Vi vill visa på det djup och den bredd som finns inom vår forskningsprofil. Vi är många som arbetar inom olika forskningsområden och detta är ett sätt att lära oss mer om varandras arbeten. På så sätt kan nya samarbetsformer bildas och nya idéer skapas, säger Jonas Stier som är ansvarig forskningsledare och professor i interkulturella studier vid Högskolan Dalarna.

Interkultur ska i detta fall tolkas i vid mening, där man inte bara avser olika länders kulturer utan även sociokulturella skillnader som yrkesområden, kön med mera.  

Kompakta presentationer

Schemat var pressat och hårt tidsstyrt av arrangörerna. Det var många arbeten som skulle presenteras och två minuter per forskare vad all tid som gavs. Varje talare klockades och fick signal när tiden började rinna ut. De flesta höll sina två minuter och det räckte för att man skulle få en inblick de olika forskningsfälten.

Bland annat fick åhörarna ta del av forskning rörande det italienska språkets födelse och utveckling av Allessandro Aresti; arabisk litteratur och kvinnliga syriska författare av Lovisa Berg; kulturellt entreprenörskap i kölvattnet av Hultsfredsfestivalen av Thomas Florén; och hur ryska tänkare har påverkat Rysslands identitet av Irina Karlsohn. Och det var bara en liten en liten del av alla forskarpresentationerna.

”Speed dating” för forskare

Resten av dagen ägnades åt samtal i mindre grupper forskarna emellan. Jonas Stier kallar det för en form av ”speed dating för forskare”. 

– Efter presentationerna får forskarna tillfälle att fördjupa sig i varandras arbete, mötas och ställa frågor om det var något som intresserade dem särskilt. Denna form av ”speed dating” ska utveckla samarbetet inom forskningsprofilen. Det kan föda nya idéer och nya spännande forskningsområden.

Text och bild: Henrik Sjögren