Välkommen till vår nya webbplats!
Välkommen!
Om webbplatsen
  • Nyblivna professorer vid högskolan installeras
  • Gästprofessorer och adjungerade professorer hälsas välkomna
  • Hedersdoktorer och doktorer efter avlagda prov promoveras
  • Docenter, doktorer, excellenta och meriterade lärare samt lektorer befordrade på konstnärlig grund uppmärksammas

Högskolan delar ut ett samverkanspris samt alumnpris och Dalarnas Studentkår delar ut ett pedagogiskt pris.

Ceremonin inramas av tal och musik, följt av middag med dans för inbjudna gäster.

Installationsföreläsningar

Datum: Fredag 17 mars
Plats:  Högskolan Dalarnas bibliotek, Falun

Den akademiska högtidsdagen inleds med våra nya professorers installationsföreläsningar. Föreläsningarna är öppna för alla intresserade och kräver ingen föranmälan.

Streaming: Föreläsningarna kommer även att streamas från videochat-portalen: http://videochat.du.se/  

Tid: Fredag 17 mars, 09.00-12.00

Plats: Högskolan Dalarnas bibliotek, Falun

Mats Lundgren, Professor i pedagogik: Forskning med och om i skolans vardagspraktik. 

Tid: 09.00-09.20

Sedan mitten av 1990-talet har lärosäten som bedriver lärarutbildning uppdraget att utveckla samverkan medskolor, den så kallade tredje uppgiften. Inom Högskolan Dalarnasbedrivs detta genom Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD).

En del av denna verksamhet rör forskning kopplad till skolutvecklingsinsatser. Vad som intresserat mig har bland annat varit att tillsammans med rektorer och lärare utforska den lokala praktiken i forskningscirklar och learning study-grupper, men även att undersöka om dessa aktiviteter påverkar verksamheten. Detta är också temat för min föreläsning.

Marie Klingberg-Allvin, Professor i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa: Tillgång till säker abort och preventivmedel är en mänsklig rättighet 

Tid: 09.20-09.40

Kvinnors tillgång till säker abort och preventivmedel begränsas av lagar, inställning i samhället och denpolitiska viljan att satsa på kvinnors hälsa vid graviditet. Abort är en direkt följd av oplanerade graviditeter som kan förebyggas om det finns tillgängliga preventivmedeloch rådgivning. Forskningen visar att satsar man på att utbilda och involvera barnmorskor i abortvård och preventivmedelsrådgivning så ökar man tillgängligheten för kvinnor och därmed kan riskerna för mödradödlighet minska.

Föreläsningen sammanfattar ny kunskap som påvisar vad som krävs för att öka antalet vårdgivare som tillhandahåller säker och effektiv vård vid abort och preventivmedelsrådgivning ur ett globalt perspektiv.

Jonas Stier, Professor i interkulturella studier: Kulturmötets och (o)likheternas socialpsykologi

Tid: 09.40-10.00

I en vardagsvärld präglad av globalisering och ”supermångfald” blir konstruerade skillnader och likheter mellan människor föremål för såväl intensiv politisk debatt som vetenskaplig diskussion. I denna föreläsning diskuteras vad som kan kallas kulturmötets och(o)likheternas socialpsykologi. I fokus står det sociala samspelets anatomi, konstruktionen av annorlundaskap och gemenskap, föreställda likheter och olikheter, sociala gränsdragningar och gränsöverskridanden, språk, stereotypier, fördomar, etnocentrism, kulturbegreppet och ”vi-och-dom-tänkandets” upphov och konsekvenser.

Maria Olson, Professor i pedagogiskt arbete: Högsta betyg i demokrati? Skolans medborgardanande roll idag

Tid: 10.20-10.40

Vi lever i en tid där demokrati på en och samma gång ses som självklar och något som människor dör för. Vare sig vi närmar oss demokrati som styrskick eller som ett sätt att leva våra liv är den undfallande och svårfångad. Skolan är, med sin demokratidanande uppgift, en plats där denna motsägelsefulla spänning framträder på ett tydligt sätt. I denna föreläsning lyfts frågan om skolans roll idag. Finns det andra sätt att närma sig dess demokratidanande uppdrag än de som gjorts i modern efterkrigstid?

Chris Bales, Professor i Energiteknik: Hur väl fungerar (sol)värmesystem?

Tid: 10.40-11.00

Solen strålar mycket mer energi över vårt land än vi behöver. Men hur ska man kunna nyttja det på ett effektivt och ekonomiskt sätt och hur kan man veta vilka system som gör det bäst? Det har Chris Bales forskat på i många år, med fokus på system som levererar värme till våra byggnader. Föreläsningen handlar om de nyckelegenskaper som ett bra system måste ha och hur man kan testa systemen på kort tid för att ta reda på om de verkligen har dessa egenskaper.

Sara Irisdotter Aldenmyr, Professor i pedagogiskt arbete: Värdefulla, meningsfulla lärare

Tid: 11.00-11.20

Läraryrket är ett av våra viktigaste yrken. I barn- och ungdomsskolan möter lärare våra yngsta samhällsmedlemmar; de undervisar, fostrar och vägleder.De hanterar samhällsproblem i undervisning såväl som unga elevers personliga angelägenheter. Lärares uppdrag är minst sagt meningsfulla och deras insatser minst sagt värdefulla. Men hur skapas mening i lärarpraktiken? Och vilka etiska värden fylls praktiken med? Denna föreläsning utgår från forskning om vad som påverkar och influerar lärare och hur de själva navigerar inom ett spänningsfält mellan givna professionella uppdrag och personliga värderingar.

Magnus Jegermalm, Professor i socialt arbete: Det svenska omsorgspanoramat: äldre som givare och mottagare av omsorg i civilsamhället

Tid: 11.20-11.40

Denna föreläsning fokuserar på att diskutera civilsamhällets betydelse som omsorgsgivare för hjälpbehövande personer. Forskningsresultat pekar mot att äldre är långt ifrån bara skröpliga mottagare av vård och omsorg utan de bidrar i högsta grad som utförare av insatser. Är det så att välfärdsstatens åtagande är en förutsättning för engagemang i civilsamhället, det vill säga att stora grupper bland våra äldsta medborgare antagligen inte skulle kunna utföra insatser av den omfattning som forskningen visar utan den offentliga välfärdens stöd och insatser

Susanna Heldt Cassel, Professor i kulturgeografi: Turism som social förändring – skapande av platsers kultur och identitet

Tid: 11.40-12.00

Genom marknadsföring och beskrivningen av platser skapas människors uppfattning om vad det innebär att besöka dessa platser eller att bo där och vad som är typiskt för deras kultur, traditioner etc. Inte bara företag och turismproducenter styr hur besöksmål uppfattas och upplevs. Även konsumenterna är medskapare av upplevelsens innehåll och de föreställningar som sprids, genom sociala medier där bilder och berättelser bildar en verklighetsbeskrivning som påverkar våra sätt att förstå och tolka platsers kvaliteter och attraktivitet.Det kan ge förutsättningar för positiv utveckling och social förändring som bygger hållbara sociala strukturer, men också sprida stereotyper som orsakar spänningar, konflikter och ojämlikhet. Dessa aspekter kommer att belysas i föreläsningen.

Docentföreläsningar

Tid: Torsdag 16 mars, kl. 13.10-16.00

Plats: Högskolan Dalarnas bibliotek, Falun

Juvas Marianne Liljas, Docent i musikpedagogik: Informella utbildningsmiljöer med semiformella perspektiv: tre historiska nedslag

Tid: 13.10-13.30

Med nedslag i den borgerliga 1800-talssalongen tar forskningen sin utgångspunkt i den påverkan småskaliga hemundervisningsmodeller haft på moderna utbildningssystem. Den Munktellska salongen belyser landsortsalongens betydelse som läroplats under 1800-talet. Andra nedslag är Björlingskolans informella operautbildning och Siljanskolan som exempel på alternativ pedagogik i 1900-talets reformanda. Metodteoretiskt har Ricoeurs minneshierarkiska reservglömska haft en viktig betydelse. Ur ett historiehermeneutiskt perspektiv vilar sambanden mellan informella utbildningsmiljöer och formella utbildningssystem på tesen att det som det kollektiva minnet raderat har det individuella minnet bevarat.

Tarja Alatalo, Docent i pedagogiskt arbete: Skolans läsundervisning ska gynna alla elevers lärande

Tid: 13.30-13.50

I en formativt inriktad läs- och skrivundervisning identifierar läraren elevernas skriftspråkliga utveckling och planerar, genomför och utvärderar verksamheten utifrån tanken att varje elev behöver stimuleras och utmanas i sin proximala utvecklingszon. Utöver pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper behöver läraren ha goda insikter om hur elever utvecklar förmågor och färdigheter i läsning och skrivning för att ha möjlighet att stötta och undervisa alla elevers skriftspråksutveckling. Samma princip är aktuell i förskolans och förskoleklassens lekbaserade skriftspråksstimulerande verksamhet.

Gunilla Lindqvist, Docent i pedagogik: Vad är tanken med alla pedagogiska yrkesgrupper i det svenska skolsystemet? Och hur kan det förstås utifrån visionen om inkludering?

Tid: 13.50-14.10

Undervisning är förmodligen kärnan i läraryrket för de allra flesta. Dock har pedagogiska yrkesgrupper ökat i Sverige under de senaste decennierna. Här kan nämnas specialpedagoger, ”nya” speciallärare, förstelärare och resurslärare. Grupperna har mer eller mindre uttalade specialiseringar inom expertområden som ofta på olika sätt riktas bort från undervisning. Grupperna har bland annat uppstått och initierats genom reformer och utifrån verksamhetens upplevda behov. I föreläsningen diskuteras yrkegruppernas roll utifrån teorier om profession samt vilka möjliga konsekvenser floran av yrkesgrupper kan få för idén om en inkluderande skola.

Gunn Nyberg, Docent i idrotts- och hälsovetenskap inriktning pedagogik: Vad är rörelseförmåga inom idrott och hälsa?

Tid: 14.10-14.30

Ämnet idrott och hälsa ska bidra till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor. Men det är oklart vad rörelseförmåga innebär samtidigt som det verkar svårt att sätta ord på vilken slags kunskap eleverna förväntas utveckla. Om det är oklart vad eleverna ska kunna och därmed också vad lärarnas bedömning avser blir det också svårt att problematisera och kritiskt granska vad det är tänkt att eleverna ska lära sig. Nybergs forskning handlar om vad rörelseförmåga kan innebära, hur lärare uppfattar rörelseförmåga, varför många lärare undviker att systematiskt planera för elevers lärande i rörelseförmåga, hur elevers rörelsekunnande kan uttryckas och beskrivas samt hur undervisningen iidrott och hälsa kan utvecklas för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin rörelseförmåga. Ett syfte är också att utmana den rådande synen på idrott och hälsa som ett ämne där eleverna ska få prova en mängd olika idrotter för att hitta något som är ’roligt’ samt utmana outtalade ’standards of excellence’ som följer med de idrotter som undervisningen till stor del utgörs av i nuläget och sedan lång tid tillbaka.

Herbert Jonsson, Docent i japanska: Poetiska improvisationer från 1700-talets Japan

Tid: 14.40-15.00

Japansk haikai-poesi utgörs av långa kedjor av verser, sammanlänkade av subtila associationer. Att skriva haikai var alltid ett kollektivt företag; man turades om att lägga nya verser till dikten, och samspelet mellan deltagarna var avgörande för ett lyckosamt slutresultat. I min föreläsning kommer jag att titta närmare på hur detta samspel fungerade. Med exempel ur ett antal dikter från sent sjuttonhundratal kommer jag att belysa begreppet “doft”, centralt för förståelsen av dessa svårbegripliga verk.

Carl Olsmats, Docent i industriell ekonomi: Nya affärsmodeller inom sista kilometerns logistik

Tid: 15.00-15.20

Den sista delen av distributionskedjan, dvs. till slutkund från butik, paketutlämningsställe eller distributionscentral, utgör bara en liten del av de totala transporterna, men svarar samtidigt för en betydande andel av distributionens totala kostnader och miljöbelastning. Fordonen är mindre, fyllnadsgraden är lägre, det är mer manuell hantering, och mängden förpackningsmaterial är ofta högre, i jämförelse med tidigare led i värdekedjan. I dagens samhälle där näthandeln nu växer snabbt är det angeläget att utveckla nya hållbara och kostnadseffektiva affärsmodeller för den sista kilometerns logistik, för att bidra till och möjliggöra en hållbar samhällsutveckling.

Maria Forsner, Docent i omvårdnad: Att ge röst åt barnen – narrativets möjligheter i omvårdnadsforskning

Tid: 15.20-15.40

Omvårdnad grundar sig i människors upplevelser av hälsa och ohälsa och är nära sammanlänkat med mänskliga rättigheter, där värdighet och respekt för den enskilde betonas. Forskning i ämnet bedrivs i skärningspunkten mellan human-, samhälls- och naturvetenskap med en särskild förpliktelse gentemot sårbara grupper som sällan hörs. Genom att kombinera egenskattningar med narrativt data kan barns egna upplevelser av sjukdom och sjukvård synliggöras och insatser som kan främja hälsa och förebygga onödigt lidande utvärderas. De slutsatser som dras kan då grundas i barnens egna uttryck och omgivande vuxnas reflektioner.

Jan Florin, Docent i omvårdnad: Att vara professionell: kompetens och fackspråk

Tid: 15.40-16.00

En central del i utövandet av sjuksköterskans profession kännetecknas av att göra bedömningar av hälsotillstånd inom kunskapsområdet Omvårdnad, och omsätta detta i handling i syfte att påverka hälsa. Det behöver ske i en relation med patienten som präglas av ett personcentrerat förhållningssätt. Det är även viktigt att det finns ett språk med termer och begrepp för att kunna kommunicera omvårdnad, är de dessutom standardiserade ökar möjligheten att kunna använda utdata om omvårdnad från hälso- och sjukvårdens informationssystem som grund för planering, beslut, byggande av evidensbaserad kunskap, med mera. Presentationen kommer att diskutera dessa frågor med utgångspunkt i min egen forskning om kompetens och fackspråk.

Ceremoniprogram

Tid: Fredag 17 mars kl. 17.00

Plats: Magasinet Falun

 

Procession: Högskolan Dalarnas marsch, FaluFolkBand

Välkomsttal: Rektor Marita Hilliges

Musik: FaluFolkBand

Högtidstal: Generalsekreterare SUHF Anders Söderholm

Musik: FaluFolkBand

Promovering av hedersdoktorer: Promotor Dekan Lars Rönnegård

Promovering av doktorer: Promotor Dekan Lars Rönnegård

Hedersdoktorernas tal: Lena Willemark

Musik: FaluFolkBand

Doktorer diplomeras: Prodekan Sara Irisdotter Aldenmyr

Excellenta och meriterade lärare diplomeras: Prodekan Sara Irisdotter Aldenmyr

Docenter diplomeras: Prorektor Marie Klingberg-Allvin

Musik: FaluFolkBand

Installation av professorer: Rektor Marita Hilliges

Musik: FaluFolkBand

Studenternas tal: Ordförande i Dalarnas studentkår Tom Edoff

Utdelning av dalarnas studentkårs pedagogiska pris: Ordförande Tom Edoff, Vice ordförande Isak Andersson

Utdelning av högskolan dalarnas pris alumn 2017: Prorektor Marie Klingberg-Allvin

Utdelning av högskolan dalarnas samverkanspris: Landshövding Ylva Thörn, Rektor Marita Hilliges

Procession: Uttågsmusik Högskolan Dalarnas marsch, FaluFolkBand

Klädsel

För samtliga gäster till den akademiska högtiden gäller mörk kostym. För damer innebär mörk kostym att hon bär lagom lång klänning eller kjol och överdel. En finare byxa med separat överdel går också alldeles utmärkt.

Processionsdeltagare

För deltagare i procession gäller högtidsdräkt alternativt mörk kostym. Högtidsdräkt innebär frack för herrar. Till fracken har man vit väst och vit fluga, svarta strumpor och svarta skor. För damer är högtidsdräkt "frackklänning" det vill säga hellång klänning eller hellång kjol med separat överdel. Långbyxor ska vara alldeles extra fina om de ska passa till frack. Detta gäller samtliga som går i procession.

 

Förhinder

Om du får förhinder att delta, avanmäl dig till e-post hogtid@du.se så snart som möjligt.

Tidigare högtider

Akademisk högtid 2015

Vid Akademisk högtid 2015 promoverades Högskolan Dalarnas första egenutbildade doktor. Under cermonin hyllades även högskolan sina nya professorer, nya docenter och nya doktorer.

Vid Akademisk högtid 2015 utdelades också ett samverkanspris och ett pedagogiskt pris.

Akademisk högtid 2013

Vid Akademisk högtid 2013 hyllade Högskolan Dalarna sina nya professorer, nya docenter och nya doktorer. Sammanlagt firades sju professorer, fyra gästprofessorer, två adjungerade professorer tolv docenter och 28 doktorer.

Vid Akademisk högtid 2013 utdelades också ett Samverkanspris och ett pedagogiskt pris.

Akademisk högtid 2010

Högskolan Dalarnas nya rektor sedan den 1 juli 2010, Marita Hilliges, installerades på den största akademiska högtiden hittills. Sammanlagt firades åtta professorer, fem gästprofessorer, sex docenter och 22 doktorer.

Akademisk högtid 2008

Vid Akademisk högtid 2008 hyllade Högskolan Dalarna sina nya professorer, nya docenter och nya doktorer.

Akademisk högtid 2006

Vid Akademisk högtid 2006 hyllade Högskolan Dalarna sina nya professorer, nya docenter och nya doktorer. 2006 var det sex nya professorer, 11 nya docenter och 14 nya doktorer som uppmärksammades.

Akademisk högtid 2004

Vid Akademisk högtid 2004 installerades rektor Agneta Stark. Men främst hyllade Högskolan Dalarna sina tio nya professorer, fem nya docenter och 17 nya doktorer.

Kontakt

För mer information om Högskolans akademiska högtid kontakta:

Kerstin Göras
Tel: 023-77 83 33
E-post: hogtid@du.se

Senast uppdaterad: