David Lifmark vill bidra till samtalet om värdegrundsarbetet.
De långsiktiga fostransmålen diskuteras för litet i skolan. Det menar David Lifmark, som i sin nyligen framlagda doktorsavhandling lyfter fram värdegrundsfrågorna.
- Jag vill bidra till samtalet om värdegrundsarbetet, betonar David Lifmark. Det som mest märks i den dagsaktuella debatten är annat, exempelvis betygsfrågorna.
Syftet med hans avhandling har varit att beskriva och analysera dilemman som kan uppstå när lärare tolkar skolans uppdrag att arbeta med värdegrundsfrågorna främlingsfientlighet, religiositet och sexuell läggning. Avhandlingen har fått titeln Emotioner och värdegrundsarbete. Om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola.
Emotioner är ett centralt begrepp i David Lifmarks arbete. Han menar att de kan förstås som kognitiva värdeomdömen, men vad betyder det mer konkret?
- Emotioner består av tankar och värderingar. De kan vara förnuftiga eller oförnuftiga, men någon form av allvar är inblandat. De kan handla om vad man är rädd för eller vilka som man har medkänsla för. De rymmer framför allt föreställningar om gott och ont och berör människor på ett djupare sätt.
Värdegrundsarbetet innebär ett stort ansvar. Det kräver att lärare ägnar kraft åt att tolka vad de olika delarna i uppdraget går ut på, ett tolkningsarbete där konflikter kan uppstå. Främlingsfientlighet, intolerans mot sexuella minoriteter och politisk extremism är inga lätta frågor att närma sig, och de kräver kunskaper av olika slag. Arbetet innebär också ett ansvar för enskilda elevers välgång, vars rädslor, vrede och traumatiska upplevelser kan vara svåra att hantera.
Att som lärare ta sig an dessa utmaningar kan dock berika och då är det även viktigt att synliggöra goda exempel, att värdegrundsarbetet inte enbart fokuserar på orättvisor och kränkningar, utan också på människor och skeenden som tjänar gott.
David Lifmark, som har arbetat vid Högskolan Dalarna sedan 2003, har under sin tid som doktorand varit knuten till Nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete (NaPa) och är inskriven vid Umeå universitet. Han har sina rötter i Göteborg. Sedan 1993 är han bosatt i Falun.
Disputationen äger rum kl 10.15 fredagen den 17 december och är förlagd till Högskolan Dalarna. Lokal: Föreläsningssal 4, Falun.
Opponent är Bernt Gustavsson, professor i pedagogik med inriktning mot demokrati, Örebro universitet. Handledare har varit Karin Sporre, professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet (tidigare verksam vid Högskolan Dalarna), och Lars Petterson, professor i historia, Högskolan Dalarna.
Läs mer här - ladda ned avhandlingen i fulltext - read summary in English
Text och foto: Anna Hägglund