Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
Utöver de mål som anges i Högskoleförordningen (1993:100) ska den studerande efter fullgjord utbildning:
-visa förmåga att problematisera motiv till utbildning i förskola och skola utifrån utbildningsfilosofiska ställningstaganden,
-visa fördjupad kunskap om utbildningsvetenskapens olika teoretiska strömningar och på vilket sätt dessa förhåller sig till olika vetenskapsteoretiska perspektiv,
- visa förmåga att reflektera över och problematisera utbildning i förskola och skola i förhållande till aktuell forskning inom utbildningsvetenskap,
-visa förmåga att reflektera över etiska aspekter av pedagogiska praktiker, så som jämställdhetsfrågor och frågor om hållbar utveckling,
-visa fördjupad kunskap om metodologiska överväganden relevanta för forskning i pedagogiskt arbete,
-visa förmåga att inringa ett utbildningsvetenskapligt forskningsområde och kritiskt granska forskningsresultat, och
-visa förmåga att självständigt genomföra samt skriftligt och muntligt presentera ett vetenskapligt arbete med relevans för pedagogisk praktik.
I utbildningsprogrammet erbjuds redskap för att kritiskt och självständigt reflektera kring förskolan och skolan som pedagogiska praktiker. Redskap för detta återfinns inom utbildningsvetenskaplig forskning och utbildningsfilosofi. De teoretiska utgångspunkterna görs relevanta genom att frågor kontinuerligt ställs i relation till aktuella pedagogiska praktiker. Programmet erbjuder på så sätt en progression i det att teoretiska redskap successivt bidrar till nya sätt att förstå och problematisera pedagogiska praktiker och dess syften.
Programmet utgår från utbildningsvetenskaplig filosofi och teoribildning. Där återfinns teorier om makt, identitet, kommunikation samt utbildningsfilosofisk argumentation. Programmets teoretiska utblickar hämtas från olika traditioner samt från olika internationella perspektiv och erbjuder förståelse för olika förhållningssätt till och etiska perspektiv på skola och utbildning. På så vis bidrar programmet successivt till att de studerande fördjupar sin förståelse för komplexiteten inom pedagogiska praktiker och inom huvudområdet pedagogiskt arbete.
I den inledande kursen Utbildningsfilosofiska perspektiv, 7,5 hp, behandlas hur olika utbildningsfilosofiska traditioner argumenterar för vad utbildning kan och bör vara. Kursen Utbildningsvetenskapliga teorier, 7,5 hp, behandlar ansatser inom samhällsvetenskaplig teoribildning av relevans för pedagogiskt arbete. Inom ramen för denna kurs formulerar de studerande en första vetenskapsteoretisk positionering och intresseinriktning inför examensarbetet.
I kursen Perspektiv på pedagogiska praktiker, 7,5 hp, behandlas och diskuteras olika typer av forskning med fokus på undervisning, lärande, fostran och omsorg i förskola och skola.
Kursen Tematisk fördjupning, 7,5 hp, erbjuder de studerande möjligheter till valbar fördjupning inom mer specifika områden inom pedagogiskt arbete. Kursens inledande ansats behandlar frågor om hur ett forskningsområde tar form och hur man som forskare eller kritisk forskningskonsument söker forskningslitteratur och ringar in ett område. Därefter väljer de studerande ett område som har relevans för det egna tänkta examensarbetet och påbörjar formulerandet av sitt eget forskningsproblem. De forskningsområden inom huvudområdet som är valbara är:
- Förskolepedagogik
- Pedagogiskt ledarskap och pedagogiska miljöer
- De samhällsorienterande ämnenas didaktik
- Naturvetenskapernas, matematikens och teknikens didaktik
- Svenskämnesdidaktik och literacyforskning
- Språkdidaktik
- Utbildningshistoria
- Kritiska utbildningsstudier
Dessa områden finns också som aktiva forskningssammanhang vid Högskolan Dalarna, vars verksamhet studenterna erbjuds att delta i under sina magisterstudier. Inom kursen ges handledning av forskare inom det område som den studerande valt.
Kursen Utbildningsvetenskapliga ansatser – teoretisk och metodologisk fördjupning, 7,5 hp, knyter an metodologiska resonemang till utbildningsvetenskaplig teori. Här presenteras och diskuteras såväl kvantitativa och kvalitativa metoder och de studerande argumenterar inom ramen för kursen för lämpliga metoder givet valda teoretiska och innehållsliga frågeställningar.
Programmets näst sista kurs är Examensarbetet, 15 hp, som genomförs inom ramen för det forskningsområde i vilket den studerande fördjupat sig under tidigare kurs och kännetecknas av praktiknära forskningsansatser.
Den sista kursen Att kritiskt granska utbildningsvetenskaplig forskning 7,5 hp syftar till att de studerande utvecklar förmåga att kritiskt granska forskningsresultat och slutsatser i förhållande till de metoder och teorier som använts, för att på så sätt kunna bedöma studiernas tillförlitlighet och relevans för pedagogisk praktik. Kursen behandlar ämnet läraren som kritisk forskningskonsument.
Samtliga av programmets nedanstående kurser ingår i huvudområdet pedagogiskt arbete.
Utbildningsvetenskapliga teorier, 7,5 hp
Utbildningsfilosofiska perspektiv, 7,5 hp
Perspektiv på pedagogisk praktik, 7,5 hp
Tematisk fördjupning, 7,5 hp
Utbildningsvetenskapliga ansatser - teoretisk och metodologisk fördjupning, 7,5 hp
Examensarbete för magisterexamen i pedagogiskt arbete, 15 hp
Att kritiskt granska utbildningsvetenskaplig forskning, 7,5 hp
Filosofie magisterexamen, huvudområde: Pedagogiskt arbete [Degree of Master of Science (60 credits), Main Field of Study: Educational Work]
On completion of the programme the student will be able to
- analyse and discuss motives for education from various perspectives within educational philosophy,
- demonstrate advanced knowledge of theoretical approaches within the field of educational research as well as the ways in which these relate to various epistemological perspectives,
- reflect upon and discuss teaching in preschool and school by relating to current educational research,
- reflect upon ethical aspects of education such as equality and sustainable development
- demonstrate advanced knowledge of methodological considerations relevant to research in educational work,
- demonstrate the ability to cover an area of educational research and do a critical review of the research within the chosen area, and
- show ability to independently conduct a scientific study of relevance for educational work and to present it in the form of a thesis, orally and in writing.
