I delkursen introduceras olika förhållningssätt och didaktiska överväganden relevanta för studiet av jämförande religiös etik. Vidare studeras betydelsen av skilda tolkningstraditioner inom en religion för medlemmars syn på andra religiösa och sekulära livsåskådningstraditioner. Sambanden mellan etiska val och grundläggande värderingar studeras och analyseras med utgångspunkt i hur några centrala etiska problemområden såsom frågan om ett universellt människovärde diskuteras inom olika religiösa traditioner (särskilt kristendom och islam) och andra livsåskådningar. Övningarna i etisk analys, reflektion och dialog fördjupas mot bakgrund av ökad kunskap om olika traditioner som möts i ett pluralistiskt samhälle och en mångkulturell skola.

Delkurs 2a. Praktisk etik

I delkursen väljer studenten i samråd med examinator att fördjupa sig i etikstudier inom företrädesvis något av följande områden: a) pluralitet och värdegrund i skola och samhälle b) genus, sexualitet och samlevnad c) ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet eller d) religioner och etik. Om lärarresurser saknas kan något eller några av ovanstående alternativ utgå.

Delkurs 2b. Religionshistoria

I delkursen väljer studenten att fördjupa sig inom en av följande traditioner: judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism eller nya religiösa rörelser. Därvid studeras källtexter och dess tolkningar samt vetenskaplig litteratur om den valda traditionen. Om lärarresurser saknas kan något eller några av ovanstående alternativ utgå.

I delkursen ges en översikt över teoribildningar och metoder inom etik och religionshistoria mot bakgrund av den västerländska filosofiska idéhistorien. Den studerande får möjlighet att tränga djupare in i några teoribildningar genom att läsa litteratur av forskare som arbetar utifrån dessa teorier.

I delkursen skrivs en uppsats individuellt eller i par. Ämnesområde väljs i samråd med kursansvarig. Vid ett avslutande seminarium granskas och diskuteras uppsatsen av en medstuderande, och studenten ska i sin tur opponera på en medstuderandes uppsats.

• (1993) Det svårfångade människovärdet: en debattskrift. Etiska vägmärken 4. Stockholm: Statens medicinsk-etiska råd. (129 s).
• Cook, Michael A.. (2003) Forbidding wrong in Islam: an introduction. Cambridge: Cambridge University Press. (185 s).
• Grenholm, C.. (2003) Bortom humanismen: en studie i kristen etik. Stockholm: Verbum. (277 s).
  Läsanvisning: Läses i urval, sid. 66-132 (65 s/p).
• Lawton, Clive, Morgan, Peggy. (2007) Ethical issues in six religious traditions. 2 uppl. Edinburgh: Edinburgh University Press. (354 s).
  Läsanvisning: Läses i urval (ca 75 s/p).
• Sullivan, W. M., Kymlicka, W.. (2007) The globalization of ethics: religious and secular perspectives. Cambridge: Cambridge University Press. (280 s).
• Twiss, S. B., Grelle, B.. (2000) Explorations in global ethics: comparative religious ethics and interreligious dialogue. Boulder, Colo.: Westview. (350 s).
  Läsanvisning: Läses i urval (ca 130 s/p).

• Delkurs 3a Praktisk etik.
  Anmärkning: Litteratur till delkurs 3a Etik fastställs i samråd med examinator. Litteraturen skall omfatta ca 800 s/p och belysa det relevanta området utifrån olika för detta område relevanta etiska synsätt.
• Delkurs 3b. Religionshistoria.
  Anmärkning: Litteratur till delkurs 3b Religionshistoria väljs i samråd med examinator. Där ska ingå för traditionen relevanta källtexter med kommentar, samt litteratur om den valda traditionen omfattande ca 1000 s/p.

• Bergström, L.. (2004) Grundbok i värdeteori. 2 uppl. Stockholm: Thales. (129 s).
• Gilhus, I. S. och Mikaelsson, L.. (2003) Nya perspektiv på religion. Stockholm: Natur och kultur. (272 s).
• Nordin, S.. (2003) Filosofins historia: det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernismen. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (657 s).
  Läsanvisning: Läses i urval (ca 350 s/p).

• Schött, K m. fl. (2007) Studentens skrivhandbok. 2 uppl. Stockholm: Almkvist & Wiksell. (135 s).