Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna

• reflektera över lek som fenomen och grundläggande villkor för barns lek
• diskutera och visa förståelse för betydelsen av leken, kreativiteten och det sociala samspelet för barnens möjligheter att lära och utvecklas i de yngre åldrarna
• reflektera över hur leken påverkas av olika samhällsfaktorer såsom genus, etnicitet och maktförhållanden
• jämföra och diskutera lekteorier och hur föreställningar om det lekande barnet har förändrats över tid.

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna

• jämföra olika pedagogiska miljöer och värdera deras betydelse för barns subjekt-skapande och möjligheter till lek och lärande
• diskutera hur olika synsätt på barn konstrueras i skilda pedagogiska miljöer
• diskutera och visa förståelse för betydelsen av vuxnas förhållningssätt och barns delaktighet i planering och utformning av miljön 
• reflektera över sambandet mellan lek och lärande.

I delkursen fokuseras leken som ett mänskligt fenomen och den centrala betydelse som leken har i barnens liv. Delkursen belyser olika faktorer som påverkar barns möjligheter till lek som lärares kunskaper och förhållningssätt samt olika samhällsfaktorer som genus, etnicitet och maktförhållanden. Dessutom behandlas lekteorier från olika tidpunkter med varierande synsätt på barn och barns behov. Vidare studeras relationen mellan lek, kreativitet, socialt samspel och barnens möjligheter att lära och utvecklas.

Delkursen belyser olika inomhus- och utomhusmiljöer och hur de varierar med avseende på pedagogiskt innehåll, material och organisation av tid och rum. I delkursen fokuseras pedagogisk miljö och hur vuxnas förhållningssätt samt barns möjligheter till inflytande erbjuder barn olika möjligheter till subjektskapande och lek och lärande. Dessutom belyser delkursen sambandet mellan lek och lärande samt lekens roll och möjligheter i skolan.

• Eidevald, Christian. (2009) Det finns inga tjejbestämmare - att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: Jönköping university, School of Education and Communication. (214 s). http://skolporten.com
  Anmärkning: Dissertation No 4.
  Läsanvisning: Även www.hj.se. Läggs ut som pdf.
• Folkman, Marie-Louise & Svedin, Eva. (2003) Barn som inte leker. Från ensamlek till social lek. Stockholm: Runa. (120 s).
• Huizinga, Johan. (2004) Den lekande människan. Stockholm: Natur och Kultur. (258 s).
  Läsanvisning: Kap. 1-2. Läggs ut som pdf.
• Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2003) I lekens värld. Stockholm: Liber. (143 s).
• Lenz Taguchi, Hillevi. (1997) Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS förlag. (79 s).
• Léon, Renee. (2002) På väg mot en diversifierad normalitet.
  Anmärkning: Artikel.
  Läsanvisning: Läggs ut som pdf.
• Lpfö 98/10. (1998) Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes förlag. (19 s). http://www.skolverket.se
• Lpo94/Lgr11. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes förlag. (19 s). http://www.skolverket.se
• Löfdahl, Annica. (2007) Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. Stockholm: Liber. (126 s).
• Lökken, Gunvor. (2008) Toddlarkultur: om ett- och tvååringars sociala umgänge i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (136 s).
• Tellgren, Britt. (2004) Förskolan som mötesplats. Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal. Örebro: Pedagogiska institutionen, Örebro universitet. (130 s).
  Läsanvisning: Läggs ut som pdf.
• Tyrell, Jenny. (2001) The Power of Fantasy in Early Learning. London: Routledge. (130 s).
• Welén, Therese. (2003) Kunskap kräver lek. Stockholm: Liber. (43 s). http://www.skolutveckling.se
  Läsanvisning: Läggs ut som pdf.
• Vygotskij, Lev S. (1995) Fantasi och kreativitet. Göteborg: Daidalos. (30 s).
• Åberg, Ann. & Lenz Taguchi, Hillevi. (2005) Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber. (150 s).

• Grut, Katarina (red). (2005) Exemplet Reggio Emilia: pedagogik för demokrati och lokal utveckling. Stockholm: Premiss Förlag. (120 s).
• Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2007) Att lära är nästan som att leka. Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber. (248 s).
• Lindqvist, Gunilla. (1996) Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (172 s).
  Övrigt: Alternativt: Lindqvist G, Lek i skolan.
• Lindqvist, Gunilla. (2002) Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur. (138 s).
  Övrigt: Alternativt: Lindqvist G, Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och skola.
• Lpfö 98. (1998) Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes förlag. (19 s). http://www.skolverket.se
• Lpo 94. (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes AB. (19 s). http://www.skolverket.se
• Nordin Hultman, Elisabeth. (2004) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber. (247 s).
• Persson, Annika & Wiklund, Lena. (2008) Hur långt är ett äppelskal?. Stockholm: Liber. (220 s).
• Rosenqvist, Mia Maria. (2006) Lek och skolämnen i en ny lärarroll - Temaarbete med 3-9-åringar. En aktionsforskningsstudie. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (208 s).
• Sandberg, Anette (red). (2008) Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur. (168 s).
• Åberg, Ann. & Lenz Taguchi, Hillevi. (2005) Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber. (150 s).