Kursplan

Kursplan: Den lekande människan

Kurskod: PE1039
Poäng: 30 högskolepoäng
Nivå: Grundnivå 1
Akademi: Akademin Utbildning, hälsa och samhälle
Ämnestillhörighet: Pedagogik (PEA)
Ämnesgrupp: Pedagogik
Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området, 75%
Undervisningsområdet, 25%
Fastställd:
Fastställd i nämnden för Akademin Utbildning, hälsa och samhälle 2008-09-16.
Kursplanen gäller fr.o.m. 2009-08-24.
Reviderad:
Reviderad 2013-03-06.
Revideringen är giltig fr.o.m. 2014-04-01.

Förkunskapskrav: Visa information om behörighetskrav

Mål

Det övergripande målet med denna kurs är att de studerande efter avslutad kurs skall förstå den centrala betydelse som leken har för barns lärande och utveckling. Kursen består av två delkurser.

Delkurser

1.
Det lekande barnet - den lekande människan,  15 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna

  • reflektera över lek som fenomen och grundläggande villkor för barns lek
  • diskutera och visa förståelse för betydelsen av leken, kreativiteten och det sociala samspelet för barnens möjligheter att lära och utvecklas i de yngre åldrarna
  • reflektera över hur leken påverkas av olika samhällsfaktorer såsom genus, etnicitet och maktförhållanden
  • jämföra och diskutera lekteorier och hur föreställningar om det lekande barnet har förändrats över tid.

2.
Lek och lärande i olika pedagogiska miljöer,  15 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna

  • jämföra olika pedagogiska miljöer och värdera deras betydelse för barns subjekt-skapande och möjligheter till lek och lärande
  • diskutera hur olika synsätt på barn konstrueras i skilda pedagogiska miljöer
  • diskutera och visa förståelse för betydelsen av vuxnas förhållningssätt och barns delaktighet i planering och utformning av miljön 
  • reflektera över sambandet mellan lek och lärande.

Innehåll

Kursen innehåller två delkurser.

Delkurser

1.
Det lekande barnet - den lekande människan,  15 högskolepoäng

I delkursen fokuseras leken som ett mänskligt fenomen och den centrala betydelse som leken har i barnens liv. Delkursen belyser olika faktorer som påverkar barns möjligheter till lek som lärares kunskaper och förhållningssätt samt olika samhällsfaktorer som genus, etnicitet och maktförhållanden. Dessutom behandlas lekteorier från olika tidpunkter med varierande synsätt på barn och barns behov. Vidare studeras relationen mellan lek, kreativitet, socialt samspel och barnens möjligheter att lära och utvecklas.

2.
Lek och lärande i olika pedagogiska miljöer,  15 högskolepoäng

Delkursen belyser olika inomhus- och utomhusmiljöer och hur de varierar med avseende på pedagogiskt innehåll, material och organisation av tid och rum. I delkursen fokuseras pedagogisk miljö och hur vuxnas förhållningssätt samt barns möjligheter till inflytande erbjuder barn olika möjligheter till subjektskapande och lek och lärande. Dessutom belyser delkursen sambandet mellan lek och lärande samt lekens roll och möjligheter i skolan.

Examinationsformer

Examination sker genom muntliga och skriftliga redovisningar. Betyg rapporteras som två moment.

Arbetsformer

Arbetsformerna är i huvudsak seminarier, föreläsningar, fältstudier och dramaövningar.

Betyg

Som betygsskala används U - VG
För att erhålla väl godkänd på hela kursen krävs väl godkänd i båda delkurserna.

Förkunskapskrav Visa information om behörighetskrav

  • Grundläggande behörighet

Övrigt

Kursen utgör den andra av tre kurser inom inriktningen Språk, lek och lärande och utgör dessutom en valbar yrkesspecialisering inom lärarutbildningen mot förskola samt grundskolans tidigare år. Ersätter PE1026.

Kursen ingick i huvudområdet pedagogik till och med 2014-03-31.

Summary in English

Litteratur

    Delkurser

    1.
    Det lekande barnet - den lekande människan,  15 högskolepoäng

  • Eidevald, Christian. (2009) Det finns inga tjejbestämmare - att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: Jönköping university, School of Education and Communication. (214 s). http://skolporten.com
    Anmärkning: Dissertation No 4.
    Läsanvisning: Även www.hj.se. Läggs ut som pdf.
  • Folkman, Marie-Louise & Svedin, Eva. (2003) Barn som inte leker. Från ensamlek till social lek. Stockholm: Runa. (120 s).
  • Huizinga, Johan. (2004) Den lekande människan. Stockholm: Natur och Kultur. (258 s).
    Läsanvisning: Kap. 1-2. Läggs ut som pdf.
  • Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2003) I lekens värld. Stockholm: Liber. (143 s).
  • Lenz Taguchi, Hillevi. (1997) Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS förlag. (79 s).
  • Léon, Renee. (2002) På väg mot en diversifierad normalitet.
    Anmärkning: Artikel.
    Läsanvisning: Läggs ut som pdf.
  • Lpfö 98/10. (1998) Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes förlag. (19 s). http://www.skolverket.se
  • Lpo94/Lgr11. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes förlag. (19 s). http://www.skolverket.se
  • Löfdahl, Annica. (2007) Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. Stockholm: Liber. (126 s).
  • Lökken, Gunvor. (2008) Toddlarkultur: om ett- och tvååringars sociala umgänge i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (136 s).
  • Tellgren, Britt. (2004) Förskolan som mötesplats. Barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal. Örebro: Pedagogiska institutionen, Örebro universitet. (130 s).
    Läsanvisning: Läggs ut som pdf.
  • Tyrell, Jenny. (2001) The Power of Fantasy in Early Learning. London: Routledge. (130 s).
  • Welén, Therese. (2003) Kunskap kräver lek. Stockholm: Liber. (43 s). http://www.skolutveckling.se
    Läsanvisning: Läggs ut som pdf.
  • Vygotskij, Lev S. (1995) Fantasi och kreativitet. Göteborg: Daidalos. (30 s).
  • Åberg, Ann. & Lenz Taguchi, Hillevi. (2005) Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber. (150 s).
  • 2.
    Lek och lärande i olika pedagogiska miljöer,  15 högskolepoäng

  • Grut, Katarina (red). (2005) Exemplet Reggio Emilia: pedagogik för demokrati och lokal utveckling. Stockholm: Premiss Förlag. (120 s).
  • Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2007) Att lära är nästan som att leka. Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber. (248 s).
  • Lindqvist, Gunilla. (2002) Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur. (138 s).
    Övrigt: Alternativt: Lindqvist G, Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och skola.
  • Lindqvist, Gunilla. (1996) Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (172 s).
    Övrigt: Alternativt: Lindqvist G, Lek i skolan.
  • Lpfö 98. (1998) Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes förlag. (19 s). http://www.skolverket.se
  • Lpo 94. (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet, Fritzes AB. (19 s). http://www.skolverket.se
  • Nordin Hultman, Elisabeth. (2004) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber. (247 s).
  • Persson, Annika & Wiklund, Lena. (2008) Hur långt är ett äppelskal?. Stockholm: Liber. (220 s).
  • Rosenqvist, Mia Maria. (2006) Lek och skolämnen i en ny lärarroll - Temaarbete med 3-9-åringar. En aktionsforskningsstudie. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (208 s).
  • Sandberg, Anette (red). (2008) Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur. (168 s).
  • Åberg, Ann. & Lenz Taguchi, Hillevi. (2005) Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber. (150 s).

Referenslitteratur