Forskning
Individuella projekt
Åsa Bartholdsson, doktorand
Monica Hanefors, fil dr
Annette Henning, fil dr
Från el till pellet och solvärme
Syftet med det tvärvetenskapliga PESTO-projektet är att undersöka möjligheter och problem med att helt eller delvis byta värmesystem i elvärmda villor i Sverige. Majoriteten av forskarna är naturvetenskapligt/ tekniskt skolade. Detta delprojekt har ett starkt genusperspektiv och fokus på hus, hem och hushåll. Av intresse är bl a hur män och kvinnor uppfattar olika former av värme och uppvärmningssystem, samt deras tankesätt, diskussioner och fördelning av ansvar vad gäller hushållsekonomi och husets olika utrymmen och sysslor.
Småskalig förnybar energi (vind och biobränsle) - acceptans och lokalisering
Detta är ett samhällsvetenskapligt forskningsprojekt som syftar till att undersöka under vilka betingelser vindkraftverk och biobränsleeldade kraftvärmeverk och värmeverk kan anläggas, och under vilka betingelser en planerad anläggning inte kommer till stånd. Arbetet sker i form av ett antal fallstudier. Projektet leds från CEFOS, Göteborgs universitet.
Grupprojekt
Världsarvens paradoxer - Människors föreställningsvärldar i skuggan av globala ambitioner
I detta nyligen påbörjade projekt deltar Peter Bretschneider, fil dr och Tove Holmqvist, fil dr. Projektets fokus riktas mot globala jämförelser av UNESCOs val av världsarv, deras implementering, nationella strategier och lokala anpassningar. Världsarven har betydelse i platsskapande och identitetsskapande processer. Därför kan frågor kring nationalism utgöra en problemställning, liksom staters syn på sin egen historia och de kulturella värden man vill lyfta fram. Ett annat perspektiv är de konflikter som lokalt skapas kring olika synsätt på hur världsarven definieras och används. Vissa befolkningsgrupper ingår t. ex. som en del av ett världsarv. Rom och Falun är båda exempel där halva staden är världsarvsklassad. En motsatt situation är Kimberley i Sydafrika där en gruva hotar Sanfolkets världsarvsklassade grottmålningar.
UNESCO har delvis ändrat sin syn på om och hur världsarvsmiljöerna bör användas kommersiellt. Numera tillåter man att miljöerna blir en del i nationers och regioners utvecklingsstrategier. Vem bestämmer vad som är världsarv? Vilka är sambanden med landet ifråga? Olikheter mellan natur- och kulturarv samt de motsättningar som kan uppstå mellan idéerna och människorna på plats, inte minst om de själva utgör en del av kulturarvet, kan vara ytterligare en frågeställning.
Projektet är tänkt att bidra till Högskolan Dalarnas satsning på en forskningsmiljö kring "Världsarvets världar".
Ingående delprojekt
World Cultural Heritage: Negotiating Conflicting Interests in South Africa
(Peter Bretschneider)
The project focuses on existing economic, social and political conflict due to UNESCOs policy to declare certain sites as “World Cultural Heritage”. In contemporary South Africa, for example, there exists a considerable tension between the Boers, the English, the Black and Coloured People and the Bushmen (one of South Africas indigenous populations). These five “actors” have different aims, interests, ambitions, and most of all they differ in the degree of power in order to achieve their goals.
The project focuses on the cultural and social consequences of large scale (diamond) mining on people in the area of Kimberley, South Africa. The surroundings of this city have, due to a number of historical processes, become crucial for constructing a “boerish” identity. Yet, the area is the bearer of the cultural heritage of the Bushman People (especially the !Xun and Khwe San) as well as it is rich in rock paintings. This cultural heritage of the Bushman people is now threatened as local mining companies intend to expand the exploitation of diamond ore deposits.
An analysis of these conflicts may serve as a useful tool to understand processes of social conflict in other areas as well (cf. Ballard & Banks 2003) and may also cast some light on processes of conflict resolution in the Falun mining area in historical times.
Future research is linked to HDa’s research programme “Världsarvets världar”, specifically the “Gruvarvs-projektet”. There are also links to the Linnaeus-Palme teacher exchange program South Africa/Sweden (University of the Western Cape, Cape Town), and there may finally be relationships established on a municipal level as the city of Kimberley is the Partnership City of Falun.
References
Ballard C. & Banks G. 2003. Resource Wars: The Anthropology of Mining. Annual Review of Anthropology 32:287-313.
Hur skapar upplevelserelaterade evenemang kring världsarv lokalitet?
(Tove Holmqvist)
En av huvudtankarna med att skapa världsarv är att göra utvalda platser (”sites”), som givetvis är förankrade just på en bestämd plats, tillgängliga för ”alla världens människor”, oberoende av denna lokalitet (UNESCO World Heritage Centre). Det innebär att platsen konstrueras som om den existerade i ett globalt rum (”av intresse för alla”), samtidigt som man inte kan blunda för att världsarvet är en skapelse knuten till en bestämd plats. Världsarvet har m a o en historia som – när det gäller de kulturella världsarven i alla fall – hör ihop med människor som skapat det.
Vad händer lokalt när en plats utses till världsarv? Hur hanterar man paradoxen ”allas egendom” kontra dess specificitet? Hur skapas en lokalitet kring världsarvet? Någonting jag finner särskilt intressant är de upplevelserelaterade evenemang som skapas för att marknadsföra ett världsarv. Det gäller både ”historiska spel” (såsom i t ex Falun Falun Då-dagarna) och digitala upplevelser av världsarvet (i Falun t ex 3D-visualiseringar och filmer). Vad är det för slags lokalitet dessa evenemang skapar? Hur uppfattar ”lokalbefolkningen” och andra människor som deltar alternativt utnyttjar dessa spel och medier lokaliteten?
Skapandet av lokalitet, förhållandet det globala och det lokala samt kulturella aspekter av globaliseringens förskjutningar av tidsrumsliga processer är nyckelfrågor i dagens socialantropologi (se t ex Gupta & Ferguson 1997; Hannerz 1996; Appadurai 1996). Därmed kan denna studie bidra till en aktuell debatt inom ämnet, samtidigt som den bidrar med ett jämförande perspektiv till den vid Högskolan Dalarna pågående forskningssatsningen kring världsarv.*
Syfte
Jag är intresserad av att jämföra dessa frågor i Italien och i Sverige. Roms gamla stadskärna (inkl. bl a Vatikanstaten) är sedan 1980 världsarv. Faluns gruvområde Stora stöten med omgivningar är världsarv sedan 2001. Italien och alldeles särskilt Rom har en mycket lång historia i skapandet av det västerländska kulturarvet. Det finns anledning att tro att man därför hanterar inställningen till världsarvsfrågor på ett annat sätt än i Sverige, som haft en relativt kort period av storhet i den europeiska historien (Stormaktstiden). Blir t ex nationalistiska frågor viktigare i Sverige än i Italien?
Genom fältarbete i Rom (med deltagande observation, intervjuer och kvalitativ innehållsanalys) ämnar jag undersöka digitaliseringen av Rom som världsarv och andra upplevelserelaterade evenemang och hur dessa skapar lokalitet. Därefter är ambitionen att göra ett kortare fältarbete i Falun utifrån liknande frågeställningar.
* I synnerhet finns beröringspunkter mellan detta föreslagna projekt och det projekt som handlar om ”Ett digitaliserat världsarv” (Världsarvets världar 2005).
Referenser
Appadurai, Arjun (1996). Modernity at Large: Cultural dimensions of globalisation. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Gupta, Akhil & Ferguson, James, eds. (1997). Anthropological Locations: Boundaries and grounds of a field science. Berkeley, CA.: University of California Press.
Hannerz, Ulf (1996). Transnational Connections: Culture, people, places. London: Routledge.
Världsarvets världar. Mångvetenskapliga perspektiv på industriella världsarv (2005). Högskolan Dalarna.
UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/pg.cfm
