Dela

Forskning

Verksamhet/Inriktning

Skogen och råvaran studeras från olika synpunkter

Forskningen inom träteknologi är inriktad mot att utveckla system för skogsvård och bioenergi samt teknik för produktion av kvalitetsträ och vedbaserade produkter. Forskningen omfattar frågeställningar från ”planta till planka” och innebär insatser riktade mot:

• Teknik för plantproduktion och beståndsetablering och dess påverkan på produktion, miljö och vedråvarans kvalitet
• Tekniska och organisatoriska system inom skogs- och tränäringen, särskilt med inriktning på skogsbränslehantering och småskalig skogsskötsel
• Trämateriallära och träteknik, bl.a. genom engagemang i forskning kring träbearbetning samt analys av vedegenskaper

Med forskningen som grund erbjuder ämnet ett antal fristående kurser vid Högskolan Dalarna och är engagerat i programbunden utbildning vid andra lärosäten.

Samverkan

Nationellt bedrivs forskningen i nära samarbete med framför allt SLU, KTH och det svenska skogsbrukets forskningsinstitut SkogForsk. Internationellt har vi ett väl utvecklat kontaktnät med andra lärosäten och forskande organisationer bl a genom medverkan i flera större EU-projekt och engagemang inom det internationella nätverket för skogsforskare IUFRO.

Ämnesgruppen har av tradition ett nära samarbete med skogsbranschen såsom Stora Enso, Bergvik Skog, Holmen, Sveaskog, Korsnäs, Svenska Skogsplantor och skogsägarföreningar. Samverkan har många gånger resulterat i utbildnings- eller forskningsuppdrag. Samverkan sker också med Skogstyrelsen som tillsammans med Mellanskog bl a har medverkat till utveckling av kurser vid Högskolan Dalarna. Vi har också ett nära samarbete med regionens kommuner genom gymnasieforskarskolan.

Forskande personal

Forskningsprojekt

Forskningen är idag i huvudsak externfinansierad. Externa anslagsgivare är främst EU-program, FORMAS, Energimyndigheten, övriga fonder och skogsbranschen via uppdragsbaserad forskning.

EU – Craft/Pre-Forest – Europeiskt samverkansprojekt för utveckling av miljövänlig teknik för skogsplantor
Kontaktperson Anders Mattsson

I flertalet länder i Europa finns en klart uttalad ambition att bibehålla eller utöka skogsarealen som en viktig del i ansträngningarna att påverka de negativa effekterna av den globala uppvärmningen.

Detta projekt är ett EU-projekt inom 6:e ramprogrammet där syftet är att utveckla en ny, kostnadseffektiv och miljövänlig teknik för produktion av skogsplantor. Tekniken bygger på att förodla plantor under kort tid vid hög odlingstäthet i en ny och miljövänlig odlingsenhet som inte är påverkad av utomhusklimatet. Efter odling sker en automatisk omplantering av de förodlade plantorna till valfri slutbehållare där samtliga behållare blir fyllda med plantor till 100%.

Tekniken innebär förutom minskad miljöbelastning jämfört med konventionell odling även stora kostnadsbesparingar. Detta gäller speciellt vid användande av fröpartier med låg grobarhet där konventionell sådd direkt i slutbehållare skulle ge ett lågt plantutbyte jämfört med den nya teknik som utvecklas i projektet.

Projektet innefattar en utvärdering av de biologiska förutsättningarna för den nya tekniken, konstruktionen av den nya odlingsenheten samt en biologisk och teknisk validering av det kompletta odlingssystemet innefattande även lagring och omplantering av förodlade skogsplantor.

Förutom Högskolan Dalarna deltar i projektet Toscanauniversitetet i Italien och Lantbruksuniversitetet i Grekland. Dessutom deltar även tre företag som odlar skogsplantor i Sverige, Italien respektive Grekland.

Miniplantan
Kontaktpersoner: Anders Lindström och Eva Stattin

I Sverige planteras årligen ca 350 miljoner plantor. Ett av våra största skogsföryngringsproblem är snytbaggen, en liten insekt av släktet vivlar som angriper nyplanterade plantor. Eftersom det finns ett stort intresse att minska kemisk behandling av plantor är det viktigt att finna andra vägar som gör plantering ekonomiskt försvarbart. Försök har visat att plantering av mycket små plantor – endast 8 -12 veckor gamla – drabbas av snytbaggeskador i mindre omfattning än konventionella plantor. Orsaken till detta är idag okänd, men preliminära resultat pekar bl a på att den lilla plantan avger andra dofter än den konventionella äldre plantan.  Med detta projekt vill vi också öka kunskaperna om miniplantors möjligheter och begränsningar för att kunna utveckla metoden till en robust och praktiskt fungerande skogsföryngringsmetod.

Projektet har som mål att studera:1) Orsaker till de begränsade snytbaggeangreppen på miniplantor samt vid vilket utvecklingsstadium en planta blir begärlig för snytbaggen, 2) Hur man kan anpassa planteringstidpunkten av miniplantor till årsmässiga variationer i snytbaggeförekomst på hygget, 3) Hur man identifierar lämpliga odlings- och lagringsrutiner för miniplantan, samt 4) Hur man definierar lämpliga kombinationer av ståndortsegenskaper och markberedningsmetoder för miniplantor. Projektet drivs i samarbete med SLU, KTH, Skogforsk och skogsbranschen.

Friska och vitala plantor kvalitetssäkras med molekylär teknik
Kontaktperson: Eva Stattin

Sverige har idag en omfattande produktion av skogsplantor, ca 350 miljoner per år. Inventeringar i fält visar att 10 % av plantorna inte överlever efter utplanteringen beroende på att de inte är tillräckligt vitala. Till stor del beror detta på att plantorna inte har klarat vinterlagringen. Därför är det viktigt att plantorna är sjukdomsfria och väl invintrade vid insättningen i lager. Projektet har som målsättning att utveckla snabba och tillförlitliga metoder, baserade på modern genteknologi, som kan fastställa närvaro av vissa latenta sjukdomar samt plantornas lagringsbarhet. Projektet drivs i samarbete med SLU.

Användarvänligt och snabbt plantvitalitetstest
Kontaktpersoner: Anders Lindström och Eva Stattin

I Sverige lagras årligen ca 200 miljoner plantor i fryslager över vintern. Vitaliteten hos plantorna vid planteringen avgörs till stor del av hur plantorna klarat lagringen. Plantskolorna är idag hänvisade till tidskrävande och omständliga odlingstester för att fastställa plantornas status inför utplanteringen. Dessa görs sällan beroende på höga kostnader och tidsbrist.

I detta försök har vi som avsikt att undersöka om det elektrolytiska läckaget från plantornas skott kan vara en god indikation på plantvitalitet. Det elektrolytiska läckaget visar om cellerna är funktionsdugliga eller inte. I projektet kommer tester att göras för att utvärdera om det föreligger statistiskt signifikanta samband mellan elektrolytiskt läckage och resultat av odlingstester.    
   

Utveckling av system för skörd av skogsbränsle
Kontaktperson Jan-Erik Liss

Sverige har stora skogstillgångar, en bra infrastruktur och en väl utvecklad skogsindustri vilket har bidragit till att fossila bränslen i stor utsträckning har kunnat ersättas med inhemska och förnyelsebara trädbränslen. Användningen av trädbränslen är långsiktigt hållbar, ger lägre utsläpp av växthusgaser än de fossila alternativen och skapar inhemska arbetsmöjligheter. Bränslet är också förhållandevis billigt jämfört med andra energialternativ och branschen bedöms ha goda möjligheter att kunna expandera ytterligare utan att den biologiska mångfalden hotas.

Den trädbränslebaserade energisektorn har hittills kunnat försörjas med spill och restprodukter från skogsindustrin (flis, spån och bark), rötskadat virke och relativt lättåtkomliga slutavverkningsrester. En fortsatt expansion innebär dock att man i större utsträckning än tidigare måste förlita sig på skogsbränsle, eftersom industrins restprodukter redan är intecknade. Projektets målsättning är därför att via FoU medverka till att ny teknik utvecklas och att rationella och kostnadseffektiva arbetsmetoder kan införas så att uttaget av skogsbränsle kan öka. I projektet ingår även att undersöka om det är möjligt att utveckla teknik och metoder för uttag av skogsbränsle från yngre bestånd och på mindre slutavverkningsobjekt vilka hittills inte ansetts lönsamma.

Uppdragsverksamhet via skogsbranschen
Kontaktpersoner : Anders Lindström, Eva Stattin och Claes Hellqvist

Uppdragsverksamheten direkt riktad mot skogsbranschen är relativt omfattande. Uppdragen har i många fall karaktär av praktisk vetenskaplig prövning och utvärdering av nya skogsvårdsmetoder som kan bli föremål för introduktion i skogsbruket. Exempel på sådana uppdrag är utvärdering av nya odlingssystem för skogsplantor i plantskola och fält, stabilitetsprövningar i ungskogar, medverkan i utvecklingsarbete när det gäller alternativ bekämpning av snytbaggeangrepp på skogsplantor, bestämning av lagringsbarhet hos skogsplantor och vitalitetstester av skogsodlingsmaterial.

Trädfällning med motorsåg, säkerhetsarbete, etc.
Kontaktperson: Tomas Gullberg

Motorsågen används idag främst av självverksamma skogsägare, vid avverkning av övergrova träd och träd i bebyggelse samt för rotkapning i samband med stormfällning. Arbetet är mycket olycksdrabbat. Forskning bedrivs rörande bl a grundläggande mekanik vid trädfällning (varierande trädlutning och fällredskap) samt den s k brytmånens hållfasthet och funktion i samband med trädfällning. Vid trädfällning sparar man brytmånen, en del av trädets stam, för att den ska fungera som ett gångjärn när trädet fälls. Forskningen sker i nära samarbete med informations- och utvecklingsverksamhet inom projektet Säker Skog. En viktig del rör utveckling av kvalitetssäkrad motorsågsutbildning för olika målgrupper med prov för motorsågskörkort.