Forskningen är främst inriktad på arbetslivskunskap som kombinerar/integrerar teknik, ekonomi och människan. Inom arbetslivsområdet kan idag flera delinriktningar urskiljas. Dessa beskrivs nedan.

Attraktivt arbete

En modell över begreppet attraktivt arbete har utvecklats inom gruppens forskning. Forskningsområdet har sin utgångspunkt i en allt mer uppmärksammad frågeställning kring en förväntad arbetskraftbrist i flera branscher. Modellen har rönt mycket stort intresse som utgångspunkt för utveckling av arbetsliv, arbetsmiljö, verksamhet och rekrytering. Erfarenheterna från tillämpningar av forskningsrönen visar på möjligheter att fokusera organisationers utvecklingsresurser för att öka arbetets attraktivitet gentemot såväl redan anställda som presumtiv arbetskraft.

Attraktiv konkurrenskraft

Syftet med ”Attraktiv konkurrenskraft” är att förstärka samverkan mellan företag, akademi och samhälle för att klara utmaningen arbetskraftsbrist och att bygga ett nationellt kompetenscenter.

Regionens små och medelstora företag ska öka sin konkurrenskraft genom att utveckla attraktiva arbeten i samverkan med Högskolan Dalarna. Detta görs genom att använda såväl utvärderade och beprövade, som nya arbetssätt och metoder.
 
Projektets tre mål innehåller ett antal aktiviteter, som genomförs parallellt och kopplade till varandra:

1. Konkurrenskraft i små och medelstora företag
   Företagen ska öka sin konkurrenskraft och säkra sin kompetensförsörjning genom metoder/processer för att behålla, engagera och attrahera de kompetenta medarbetare som krävs för fortsatt utveckling och tillväxt.
2. Nya produkter och processer för stödjande tjänsteföretag
   Företag och aktörer som arbetar med att stödja verksamhetsutveckling ska öka sin tillväxt och konkurrenskraft genom nya produkter och medverka i processer som stödjer utvecklingen av Attraktivt Arbete.
3. Nationellt kompetenscentrum för Attraktivt Arbete
   För att skapa kontinuitet i utvecklingen ska innovationssystemet kring Attraktivt Arbete utvecklas till ett nationellt kompetenscentrum med internationell samverkan kring forskning och utveckling.

Projektet genomförs i nära samverkan mellan regionens små och medelstora tillverknings- och tjänsteföretag, företag som arbetar med att stödja verksamhetsutveckling, en forskargrupp, samt stödjande aktörer och andra projekt.

Motivationsskapande metoder

Samverkan med företag, organisationer och arbetsplatser innebär konkret utveckling av arbetssätt, metoder och processer. Forskningen inom gruppen har visat på betydelsen av initiala insatser för att bygga upp det engagemang och skapa den motivation hos berörda som är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Sex egenskaper i vad som kallas Moveit-strategin har identifierats som centrala för att öka effektiviteten av gjorda investeringar i ett utvecklingsarbete.
Visualiseringsmetoder är en grupp av metoder som innefattar flertalet av de egenskaper som är centrala för Moveit–strategin. Bilder som bärare av centrala fakta har visat sig vara av största betydelse för att koppla samman mänskliga utgångspunkter med den tekniska verkligheten för att identifiera ekonomiskt bärkraftig utveckling. I forskningen har ett verktyg utvecklats och validerats som ger möjlighet att mäta motivation för arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöutveckling

Kärnan ligger i förutsättningar att kunna implementera kunskaper från forskning till tillämpning inom arbetslivet. Forskningsmässigt är utveckling och tillämpning av visualiseringsmetoder för ändamålet centralt. Forskningen har visat att det finns stora svårigheter att på arbetsplatser leva upp till lagens krav på systematiskt arbetsmiljöarbete vilket visar på ett behov att föra över i sammanhanget relevanta metoder och strategier till ledarskapsutbildningar och för företagshälsovårdens stöd till förebyggande arbete. Målet är utvecklade förmågor hos framtida ledare att inom sina organisationer arbeta systematiskt med förebyggande arbetsmiljöarbete samt för företagshälsovården att kunna ge ett effektivt stöd till detta.

PIMEX är en visualiseringsmetod som utvecklats av två forskare inom gruppen och som såväl nationellt som internationellt varit utgångspunkten för omfattande forskning, utveckling och utbildning.

”Human factor”-relaterade produktivitetsökningseffekter

Vid sidan av den i teorin välkända ”Hawthorneeffekten” visar vår forskning att det finns en ”nedläggningseffekt” som är en prestationsökning direkt kopplad till de inblandade människorna. Effekten uppträder under det sista stadiet i nedläggningsfabriker där det inte sker några investeringar alls. En bidragande orsak till denna effekt är det relativa självstyre som inträder i nedläggningsfabriker. En annan människorelaterad effekt är ”lokaliseringseffekten” som uppträder när verksamhet omlokaliseras från storstad till landsort. Denna senare effekt är nära relaterad till låg personalomsättning i landsorten, en fördel som verksamheter som kräver vissa kvalifikationer av personalen kan tillgodogöra sig.

Innovationer och andra utvecklingsinsatser i avvecklingssituationer

Vår forskning visar att krisen för de enskilda människorna i avvecklingssituationer skapar möjligheter till nya innovativa aktiviteter och goda prestationer först efter det att de anställda gått igenom krisfaserna; Chock, Förnekande, Accepterande, Utveckling.