Att studera på högskola
För de flesta är det viktigaste att få ett bra jobb. Men högskolestudier förbereder dig inte bara för ett spännande yrkesliv. Du kommer att märka att du får massor av erfarenheter och kunskaper som berikar ditt liv på alla möjliga sätt. Studietiden innehåller många förändringar. Allt är inte heller jobb och allvar, du kan ju läsa en kurs bara för att ämnet är roligt!
Det finns mycket att vinna, men passar det dig att läsa vid en högskola? En enkel beskrivning ser ut så här; Friheten ökar, samtidigt som ditt eget ansvar också ökar. På många gymnasieskolor läser man idag ungefär som på högskolorna med färre lektioner och mer ansvar på eleverna. Så många kommer att känna igen sig när de börjar hos oss.
En viktig del av högskolestudier är att inte bara veta var när och hur saker händer utan alltid ställa frågan varför. Stor vikt läggs på att förstå och kritiskt granska, att ifrågasätta och diskutera.
För några kommer det bli en ganska stor omställning att läsa mer på egen hand. Hur mycket schemastyrd undervisning det blir varierar också mycket från de olika utbildningarna. På vissa distansutbildningar läser du helt i egen takt, medan andra utbildningar har ganska mycket schemalagd tid. Kolla därför varje enskild utbildning för att se om upplägget passar dig. Det finns också flera olika sätt att tentera av de kunskaper du fått. En annan vanlig skillnad mot gymnasieskolan är att du ofta bara läser en kurs i taget. Några som verkligen kan hjälpa dig med att hitta en utbildning som passar är våra studievägledare
Kurs, kurspaket eller program?
Alla våra utbildningar består i grunden av kurser. De kan vara fristående eller sättas ihop till kurspaket eller program. När du blir antagen till ett kurspaket blir du automatiskt antagen till alla kurser som finns med i paketet. Blir du antagen till ett program är du antagen till alla kurser första terminen. De följande terminerna har du platsgaranti på programmets kurser. På så vis riskerar du inte att bli av med din plats, men måste givetvis klara ev behörighetsgivande kurser. Många program är yrkesinriktade och innehåller de kurser du behöver för din yrkesexamen.
Vissa kurser delas in i moment, eller delkurser, där man läser och tenterar av varje del för sig.
Ett exempel: En termin innehåller t.ex. fyra kurser på 7,5poäng. Tillsammans blir det 30 poäng på en termin, dvs studier på 100%. Kurserna kan i sin tur delas in i moment. De olika momenten har olika poäng som tillsammans ger kursens 7,5 poäng.
Kursplaner och utbildningsplaner
Varje kurs har en kursplan och varje program har en utbildningsplan. Här kan du läsa vad utbildningen innehåller, men också hur den kommer att gå till. Här finns litteraturlistor och kursplanen ligger också till grund för tentamen; här står vad en student ska ha klarat av för att få godkänt på kursen.
Vad måste du kunna innan? – Behörighet
För de flesta kurser och program vid Högskolan Dalarna krävs grundläggande behörighet, eller som det också kallas; standardbehörighet A, och ibland också allmän behörighet. Det finns flera olika sätt att nå grundläggande behörighet, det vanligaste är att man har godkänt i 90% av kurserna på ett nationellt gymnasieprogram.
Förutom standardbehörighet A – som alltså är samma sak som grundläggande behörighet/allmän behörighet – finns det flera andra standardbehörigheter som används för vissa kurser och program.
Poäng
En veckas studier – 40 timmar – ger 1,5 poäng. På en termin får du alltså 30 poäng om du läser på 100 % (helfart). 180 poäng motsvarar 3 års studier. På svenska kallas det ”högskolepoäng”, på engelska ”ECTS points”
Det är en anpassning till övriga Europa, som använder samma system. Tidigare gav en veckas studier 1 poäng.
Hur läser du?
Det skiljer som sagt mycket mellan olika program, men principen är ungefär den samma. Du läser på egen hand, undervisningen stödjer dina studier och till slut sker en tentamen för att kontrollera att du lärt dig det som du ska enligt kursplanen.
Undervisning bedrivs på flera olika sätt. En lektion kan vara ganska lika det de flesta är vana vid sen sina tidigare studier. En föreläsning går ofta till så att många studenter tar del av lärarens förklaring och fördjupningar inom ett ämne. Det är den klassiska bilden av en högskola, ibland med mycket antecknande och mindre tid för frågor. En gästföreläsning innebär oftast att någon som inte är anställd på skolan kommer och berättar om sitt specialämne. Det kan vara en ganska bred föreläsning som riktar sig till flera grupper på skolan.
När det är dags för studenterna att diskutera och analysera egna och andra arbeten sker det många gånger i form av ett seminarium. Dina laborationer är ett sätt att testa teorierna i verkligheten och de förekommer inom en rad ämnen, inte bara inom naturvetenskap och teknik.
Ett annat sätt att undersöka hur det verkligen ser ut är fältstudier. Även workshops tar tillvara på det du läst genom att du får omsätta dina kunskaper till ett konkret resultat. Praktik eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betyder att du både får möjlighet att se hur dina kunskaper tillämpas i arbetslivet och en insikt i hur din framtida yrkesroll skulle kunna se ut. En ”dugga” brukar vara ett mindre kunskapstest mellan tentamen, men kan också vara betygsgrundande.
Vad har du lärt dig - Tentamen
En kurs avslutas ofta med en kontroll över dina kunskaper. Detta sker framför allt genom tentamen, ”Tenta”, d.v.s prov som kan vara muntliga (ibland kallat ”Munta”) eller skriftliga. De skriftliga tentorna kan variera mycket i längd, allt från någon timme upp till fem-sex timmar. Ofta görs tentamen med studenter från flera olika kurser samtidigt.
Blir du inte godkänd på en ”tenta” har du rätt att få göra en ny tentamen när nästa tentamenstillfälle ges - en ”omtenta”. Andra sätt att kontrollera kunskaperna kan vara skriftliga inlämningsuppgifter, närvaro och aktivt deltagande på lektioner eller ett projektarbete, vanligtvis i form av en uppsats.
Examensarbete
Studier inom ett program avslutas vanligtvis med ett längre examensarbete. Här får du möjlighet att fördjupa dig inom något av det du läst dig under din studietid här. Många gånger redovisas resultatet i en uppsats som sedan publiceras i Dalea. I Dalea, vår publiceringsdatabas, kan du alltså ta del av vad tidigare studenter gjort.
När du är klar - Examen
En examen är ett bevis på att du genomgått alla kurser som ingår i ett program. Ibland är det kravet för att du ska få en yrkeslegitimation som t ex sjuksköterska, i andra fall handlar om en mer generell titel som ”Filosofie kandidatexamen”. I båda fallen handlar det om att du får ett ”kvitto” på att du gått igenom alla delar av utbildningen och är redo för yrkeslivet. Examen ansöker du om när du klarat alla kurserna.
Efter studierna - Arbetslivet
Under hela studietiden kommer du att få möjligheter att komma i kontakt med den framtida arbetsmarknaden. Gästföreläsare, VFU-platser, examensjobb och olika mindre uppsatser ger dig chansen att bygga upp ditt kontaktnät så att du får en flygande start när examen är klar. Vi har också speciella arbetsmarknadsdagar, kallade Propellern, då mängder av företag kommer till skolan för att möta våra studenter.
Studievägledarna vid Högskolan Dalarna hjälper dig också att planera inför övergången till arbete.
NLE
En annan viktig del av näringslivskontakterna är NLE, studenternas näringslivsenhet, som dagligen arbetar för att studenter ska komma i kontakt med möjliga framtida arbetsgivare.
