Välkommen till vår nya webbplats! Om webbplatsen

Målet med vår verksamhet inom Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) är att främja utbildning, forskning och en evidensbaserad verksamhetsutveckling inom missbruks- och beroendeområdet i länet.

Det arbete vi för närvarande jobbar med inom missbruks- och beroendeområdet är:

  • Metodutbildningar, kartläggning och behandlingsinsatser, t ex ASI, ADAD, MI, MET och HAP
  • Kompetensutvecklingsdagar/vidareutbildningar, inom ASI, ADAD, och MI
  • Högskoleutbildning inom återfallsprevention med kbt inriktning 15 hp
  • Högskoleutbildning inom motiverande samtal 7,5 hp
  • Samordning och metodstöd av utvärderingsverktyget UIV
  • Sammanställning och presentation av aktuell forskning inom området.

ADAD (Adolescent Drog Abuse Diagnostics)

ADAD är ett bedömningsinstrument för unga missbrukare och unga med social problematik. Instrumentet som bygger på en intervju har utvecklats i USA i slutet av 1980-talet i USA av Alfred Friedman och Arlene Utada (1989).

Syfte

Metoden kan användas i utredningsarbete, vid behandlingsplanering och för uppföljning och utvärdering.

Innehåll

ADAD består av ett antal frågor som rör nio livsområden:

  • fysisk hälsa
  • skola
  • arbete
  • fritid och vänner
  • familj
  • psykisk hälsa
  • brottslighet
  • alkohol
  • narkotika.

Varje livsområde består av ett antal frågor om den unges faktiska situation och därutöver skattar den unge sin oro och sina besvär enligt en skala 0–3. Den unge anger också hur viktigt det är att få hjälp enligt en skala 0–3 inom respektive livsområde. Utifrån den unges skattningar gör intervjuaren en sammanfattande skattning av den unges problem inom varje livsområde enligt en skala 0–9. Omfattning och intensitet

Manual och formulär

ASI (Addiction Severity Index)

ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år.

Metoden förvaltas och utvecklas av Socialstyrelsen. Myndigheten står också för utbildning för utbildare.

Syfte

Metoden kan användas i utredningsarbete, vid behandlingsplanering och för uppföljning och utvärdering.

Innehåll

ASI består av ett antal frågor som berör sju livsområden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkoholanvändning, narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgånge samt psykisk hälsa. Inom varje livsområde finns frågor både om faktiska förhållanden och subjektiva upplevelser och frågorna har olika tidsperspektiv. Klienten skattar även sin upplevda ora, samt vilket hjälpbehov som finns.

Manual och formulär

Forskning

Umeå universitet söker missbruksverksamheter för forskningsprojekt: Förbättring av insatser vid missbruksbehandling inom svensk socialtjänst – en nationell registerbaserad studie

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevåden - kunskap till praktik

För att komma åt utbildningsmaterial (framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting - SKL) samt inspelade föreläsningar gällande baskurs i missbruk/beroende, kontakta din lokala processledare eller närmaste chef. Materialet finns sparat på Projectplace och kräver inloggning. Kontakta ukf@du.se för åtkomst.

Informationsblad - Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården (pdf)

HAP - HaschAvvänjningsProgrammet

Cannabisrökarens dilemma är tvåfaldigt. Han förstår inte själv vad cannabis gör med honom, och allmänheten tycks, trots all information inte ta cannabis negativa effekter på allvar. Detta innebär att han, i dubbel bemärkelse befinner sig i ett tomrum, där han å ena sidan själv inte förmår reflektera över vad cannabis åsamkar honom, och där å andra sidan omgivningen inte vet hur man motiverar honom till att sluta.

Behandlingsmodellen som beskrivs är hämtad från "Vägen ut ur haschmissbruket" av Thomas Lundqvist och Dan Ericsson, (Studentlitteratur, Lund, 1988). Den är att jämföra med det som inom musiken kallas för ett partitur, dvs per definition en grundstruktur avsedd att tolkas, improviseras eller fullbordas av någon annan än upphovsmannen. Det förutsätter bokstavligen medskapande. Och verkets slutgiltiga utformning går inte att från början fastlägga.

Metoden

Metoden har växt fram ur en kombination mellan kliniskt arbete med missbrukare som har besökt Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund och en genomgång av vetenskapliga studier på skadeverkningar som vetenskapliga studier rapporterar.

Utbildningar

Beroendelära med inriktning på behandling av cannabismissbruk, 7,5 hp, Lunds Universitet (pdf)

Manual och formulär

Arbetsmaterial från Ex-it i Borlänge

Nyheter och aktuell forskning

MI, Motiverande samtal

Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. MI utvecklades under 1980–1990-talen av psykologerna William F. Miller och Stephen Rollnick.

Målgrupp

MI utvecklades ursprungligen för att behandla alkoholproblem. I dag används metoden generellt i rådgivning och behandling som gäller livsstilsrelaterade faktorer (alkohol, tobak, droger, kost, fysisk aktivitet, spel m.m.), i verksamheter som hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialtjänst, psykiatri och skola.

Syfte

Att främja motivation och beteendeförändring.

Innehåll och genomförande

Metoden har influerats av Prochaska och DiClementes teoretiska modell som beskriver hur motivation och beteendeförändring sker över olika stadier. Enligt denna startar en förändringsprocess när en person av någon anledning börjar ifrågasätta exempelvis sin alkoholkonsumtion och känner motstridiga känslor (ambivalens) inför sitt drickande. Ambivalensen ses som en nödvändig faktor för förändring och MI handlar om att undersöka och främja denna. Tillsammans kartlägger man hur exempelvis drickandet påverkar det vardagliga livet och hur situationen stämmer överens med klientens önskemål och värderingar. Detta kan visa på en skillnad som hjälper klienten vidare i förändringsprocessen. Andra viktiga MI-principer är att:

  • försöka förstå genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande
  • inte argumentera när klienten inte ser någon anledning att förändras utan i stället undersöka varför (eng. roll with resistance)
  • stärka klientens tro på sin förmåga och möjligheten till förändring.

Behandlarens roll är sammanfattningsvis att hjälpa klienten att formulera en egen förståelse av sitt problem, egna argument för förändring, och att stärka dennes beslut och åtagande att genomföra förändringen. Det finns behandlingsmetoder som baseras på dessa principer, men i sig självt är MI snarare ett förhållningssätt för rådgivning.

Formulär och dokument

Handböcker

UIV (Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare)

UIV speglar vårdens utfall ur ett brukarperspektiv. UIV är inte ett bedömningsinstrument, men de samlade aggregerade utfallen kan användas som stöd för val av insatser för olika målgrupper. Kärnkomponenten i modellen är att den ger svar på klientens upplevda kvalitet, och om de insatser/behandlingar som ges upplevs effektiva. UIV ger inte svar på långtidseffekter, men tar vara på en central kunskapskälla – klienters subjektiva upplevelser och värdering av insatserna/behandlingarna.

Socialsekreteraren/behandlaren gör också en egen bedömning. Svaren samlas och aggregeras i en nationell databas tillgänglig för användare i realtid. Frågorna handlar bland annat om typ av missbruk, vilken insats som givits, vårdgivare, vårdtid, hur insatsen utfördes och hur klienten skattar utfallet.

UIV-intervjun är en personlig intervju som genomförs i direkt kontakt med klienten. Socialsekreteraren gör intervjun i anslutning till varje genomförd biståndsinsats som varat i mer än sju dagar, oavsett biståndsform, vårdgivare etc. Det primära är att insatsen har riktats mot missbruket.

Rapporter

Univ adjunkt socialt arbete
023-77 86 46
Senast uppdaterad: