Dela

Goda exempel

Stipendium för gott samarbete

På onsdagen utsågs Per Carlsson till Dalarnas bästa samspelslärare och Lars Ingvarsson till Dalarnas bästa samspelsföretagare. Priset på 25 000 kronor vardera delades ut första gången i fjol på initiativ av Nordea och Lindebergs Grant Tornton.

Högskolan och näringslivet kan ha stor nytta av varandra. Det har visat sig de senaste åren då samverkansprojektet W-Dala kommit igång på allvar. Många företag har dragit nytta av de nya samverkansformerna.

– I kommunerna jobbar vi målmedvetet med både små och större företag. Med hjälp av lotsar i kommunerna och på högskolan vaskar vi fram företagens utvecklingsbehov och erbjuder vår hjälp. Företagets behov kan leda till ett uppdrag där en student får göra examensarbete, ibland kan problemet som ska lösas leda till ett forskningsuppdrag. Ibland kan utbildning vara lösningen. Vi skräddarsyr utbildningar utifrån behovsanalysen och den kan bedrivas i flexibla former på hel- halv- eller kvartstid och även på distans, berättar Per Edén som är projektledare för W-Dala.

Pär Knis från Nordea och Anders Westlund från Lindebergs Grant Thornton tycker W-Dalas arbete är så bra att de beslutade instifta ett stipendium för att uppmuntra såväl driftiga lärare som företagare.

– Det är 70 procent av företagen i Dalarna som vill växa. Vi tror att samarbetet mellan företagen och Högskolan är ett bra sätt att öka tillväxten. Dessutom tror jag att studenter lockas hit på grund av möjligheten till samverkan med företagen, säger Anders Westlund vid Lindebergs Grant Thornton.

Bästa samspelsföretag

Bengt Lindstöm, samverkansansvarig vid Högskolan presenterade årets pristagare och motiveringarna lästes upp av sponsorerna. Lars Ingvarsson, teknisk chef vid Ortic AB och teknologie doktor och docent vid KTH, har utsetts till Dalarnas bästa samspelsföretagare för sin förmåga att ta akademiskt kunnande till praktiskt bruk. Ingvarsson har haft stor betydelse för kompetens- och teknikutvecklingen inom området rullformning av plåt. Hans metod har lett till att plåt kan formas på nytt sätt och används nu världen över i spektakulära byggnader till exempel i Budapest Arena och i flera av byggnaderna vid OS-arenan i Aten. Han har även bidragit till att Högskolans bearbetningslaboratorium utvecklats.

– Nu behöver vi vidareutbilda personalen och vi behöver även nyrekrytera, säger Lars Ingvarsson som vill iscensätta ett fortsatt samarbete med Högskolan. Han avslöjar också att han kommer att använda stipendiepengarna till en studieresa för personalen.

Bästa samverkanslärare

Per Carlsson är teknologie doktor i Materialvetenskap vid Högskolan Dalarnas institution Industriledarhögskolan. Han fick priset för sin förmåga att som högskolelots, med relativt enkla medel, entusiasmera företag och studenter till samverkan. Han möter företagen med nyfikenhet och ödmjukhet och hittar kreativa lösningar och omvandlar problem till innehållsrika och utmanande projekt för sina studenter som i förlängningen kommer företagen till godo.

– Jag är en av få utvalda som fått förmånen att arbeta med samverkan via W-Dala projektet. Det är mycket roligt inte bara för mig utan även för studenterna. Min uppgift är att söka upp företagen och tillsammans med dem göra behovsanalyser. Företagen har ofta unika produkter eller processer och det är mycket lärorikt och intressant med kopplingen teori och praktik, säger Per Carlsson.

Dalacampus Näringsliv är den del av högskolan som arbetar med att utveckla samverkan mellan regionens näringsliv och Högskolan Dalarna inom kompetensförsörjning, utbildning, fortbildning samt forskning och utveckling.

Reporter.se
Solveig Gezelius

Låter det intressant? Läs mer här!

Fler artiklar med exempel på samverkan:

Vilka är Dalarnas bästa samspelslärare och samspelsföretagare?

Samverkansstipendium från Nordea och Lindebergs Grant Thornton

Vi har beslutat att uppmärksamma den lärare vid Högskolan Dalarna och den företagare i länet som genom samverkan har skapat mervärde för sin organisation och därmed bidragit till regionens tillväxt och framgång. Alla vinner på ett bra samspel.

Drygt 70 procent av företagen i Dalarna vill expandera. Företagaren har ett helt avgörande inflytande på företagets framgång. Men det räcker inte alltid. Samverkan är ofta nyckeln till utveckling.

Högskolan Dalarna har en tydlig uppgift som mäklare, motor och mötesplats för spetskompetensutvecklingen i länet. Hela regionens utveckling bygger på att näringsliv och högskola samverkar med alla tillgängliga resurser. Vi vill därför uppmärksamma lärare på högskolan och företagare i Dalarna som i praktisk handling har visat detta.

Nominerade för Bästa Samverkansföretag är :

Lars Ingvarsson, Ortic, tar akademiskt kunnande till praktiskt bruk

Lars Ingvarsson är teknologie doktor och docent vid KTH där han handleder doktorander. Han är också innovatör och vd för företaget Ortic AB i Borlänge. Han har haft stor betydelse för kompetens- och teknikutvecklingen inom området rullformning av plåt och bidragit i utvecklingen av Högskolan Dalarnas bearbetningslab.

Lars Ingvarsson har med sitt arbete lagt grunden för att vidga stålets användningsområde som konstruktionsmaterial. Han har utvecklat en ny metod för rullformning som möjliggör krökta profiler med variabelt tvärsnitt.

Tekniken har givit möjlighet till ny arkitektur och har sedan använts vid flera spektakulära byggnationer världen över, bland annat Budapest Arena och flera anläggningar vid sommar-OS i Aten 2004. Han har inspirerat många studenter till att ta sig an exjobb och doktorandstudier inom fältet rullformning.

Ted Anderses, Folke Perforering, ex-jobbsambassadör

Ted Anderses är VD för Folke Perforering AB och samtidigt ordförande för Nätverk Tunnplåt, som under 2006 ombildats till en ekonomisk förening. Nätverket är en sammanslutning av ett femtontal företag med verksamhet inom tunnplåtsförädling.

Han arbetar mycket övergripande och har förmågan att hålla sig uppdaterad med vad som är på gång inom olika företag och kan rekommendera ett exjobb till andra företag än sitt eget. Det har lett till att han har placerat ut cirka fem exjobb inom Nätverket Tunnplåt inklusive Folke Perforering.

Ted Anderses är också en av de drivande med att få igång högre utbildning bland företagen inom produktionsteknik, t ex Lean Production. Det är ett strukturerat koncept som går ut på att skapa värde för kunden genom att minska alla former av slöseri i produktionsprocessen.

Antoine Elkhoury, Sveaparkens Tandläkarklinik, Ordning och Reda i praktiken

Antoine Elkhoury, klinikchef för Sveaparkens Tandläkarklinik i Hedemora, har initierat att företaget skulle medverka i högskolans samverkansprojekt Attraktivt Arbete. I detta projekt har kliniken testat metoden OR-processen – Ordning och Reda, med mycket gott resultat.

För att komma tillrätta med olika problem på arbetsplatsen har han tillsammans med övriga medarbetare infört rutiner som regelbundet följs upp och poängsätts.

Genom klinikchefens öppenhet att prova en metod och ta till sig resultaten har kliniken fått ett helt annat arbetsklimat och skapat goda relationer mellan medarbetarna. Även effektiviteten och lönsamheten har påverkats i positiv riktning och patienterna märker också av den positiva förändringen.

Nominerade för Bästa Samverkanslärare:

Magnus Jobs, Britta Wåhlin Larsson och Elisabeth Nerpin – kurser i grundläggande medicin

Traditionell skolning i grundläggande medicin är ett bra sätt att säkerställa kvalitet och säkerhet för företag som praktiserar alternativmedicin. Efter önskemål från näringslivet skapade tre lärare inom Medicinsk vetenskap – Magnus Jobs, Britta Wåhlin Larsson och Elisabeth Nerpin – en ny kurs om 20 poäng i grundläggande medicin som gjordes tillgänglig för företagare. Redan första gången dessa kurser gavs fylldes platserna snabbt och har sedan dess varit välfyllda.

En tydlig bild av människans fysiologi samt en översikt i sjukdomslära, disussioner om vetenskaplighet och naturvetenskapligt tänkande har varit viktiga inslag i kurserna.

Responsen har varit fantastisk och fler kurser har tagits fram till målgruppen: Fysisk aktivitet och hälsa, rörelseapparaten och smärta, näringslära och patofysiologi.

Lärarna tänker sig att bl a använda stipendiepengarna till att etablera kontakt med Karolinska Institutet som också har utbildningar med samma målgrupp.

Per Carlsson – företagsproblem i Materialvetenskapslabbet

Per är en av högskolelotsarna i Högskolans W-Dala projekt för vinnande partnerskap mellan näringsliv och högskola. Han nomineras för sin förmåga att med ödmjukhet och nyfikenhet bemöta företagare, finna kreativa lösningar och omvandla problem/utmaningar till innehållsrika och utmanande projekt för sina studenter som i förlängningen kan komma företagen tillgodo.Han har en förmåga att entusiasmera såväl företagare som studenter och få båda parter att samverka för ett gemensamt mål med relativt enkla medel.

Marit Nybelius - Mediakommunikation

Marit är programansvarig för Mediekommunikationsprogrammet. Hon driver ett antal projekt för samarbete med näringslivet som syftar till att studenterna skal kunna skaffa sig arbetslivs-erfarenhet, arbetsprover och kontakter med näringslivet. För näringslivet är syftet att projekt som inte annars vore ekonomiskt genomförbara ska kunna genomföras och de olika företagen, intressenterna och andra aktörer från näringslivet ska kunna hitta kommande arbetstagare och medarbetare bland studenterna. Effekten blir att programmet och Högskolan Dalarna får viktiga samarbetspartners och goda kontakter med näringslivet.

Mediekommunikationsprogrammet blir mer konkurrenskraftigt eftersom man känner till de behov som finns på marknaden och som kmplement till en adekvat utbildning kan hjälpa studenterna att få kontakter med blivande arbetsgivare och kunder. Regionen drar fördel av projekten genom att studenter stannar kvar i regionen även efter avslutad utbildning. Man betonar noga att man inte favoriserar någon eller något företag, programmet arbetar med näringslivet, inte med enstaka intressentr

Låter det intressant? Läs mer här!

Exjobbet ledde direkt till arbete

Många studenter på Högskolan Dalarna får kontakter med näringslivet under studietiden som visar sig kunna leda till jobb. Tina Dahlqvist gjorde sitt exjobb för webbplatsen DalaDirekt.

– Jag tror att allt fler företag kommer att inse vilken kunskapskälla studenterna utgör, säger Patrik Andersson, vd för DalaDirekt.

Tina Dahlqvist gick Turism och resandevetenskapliga programmet med företagsekonomisk inriktning. När det var dags att göra sitt exjobb sökte hon på Nationella Exjobb-poolen, en databas där arbetsgivare kan lägga in förslag på olika exjobb. Där såg hon att Daladirekt sökte någon som kunde göra en marknadsundersökning åt dem.

Efter personligt möte med DalaDirekts vd Patrik Andersson, tog hon kontakt med sin handledare på högskolan. De kom fram till att förändra inriktningen en aning och resultatet kom att bli ”Kommunikationsföretags kommunikationssvårigheter – en fallstudie av Daladirekt”. Under hela processen hade hon så gott som daglig mejlkontakt med handledaren som gav henne feedback och stöd.

Det blev också en10-poängskurs i Relationsmarknadsföring för Tina Dahlqvists del. Då föll det sig naturligt att hon frågade DalaDirekt om de ville ha en relationsmarknadsföringsplan utförd.

– Patrik tyckte det lät intressant. Samtidigt berättade han att de behövde hjälp med annonsförsäljning och marknadsföring av företaget. Skulle jag vara intresserad av ett sådant uppdrag?

Det kom precis i rätt tid för Tina Dahlqvist, hon var snart klar med sin filosofie kandidatexamen. Hon började boka in kundbesök på telefon, sålde annonsplatser och marknadsförde DalaDirekt. Efter ett tag fick hon också kontakt med AB Mazemark via Patrik Andersson. De behövde hjälp inför en stor företagsmässa.

Jobben är provisionsbaserade, mycket handlar om att kontakta företag och boka in möten för Patriks räkning.

– Det var absolut exjobbet som gav mig kontakten, säger hon. Patrik märkte ju hur jag fungerade. Genom honom och jobbet har jag fått goda referenser och mängder med företagskontakter. Det är spännande att möta alla olika företag.

Tina Dahlqvist arbetar hemifrån, är inne på kontoret i Borlänge någon gång i veckan. Det passar henne bra just nu. Hon har en dotter på två år.

– Jag kan styra mina arbetstider. Men jag märker att det rör på sig hela tiden, möjligheterna verkar öka. Jag blir kvar i Dalarna och just nu känner jag mig nöjd som det är.

Patrik Andersson är också nöjd. För DalaDirekts räkning känns det naturligt att använda sig av studenternas nyvunna kunskaper.

– De får jobba med allt från rena skrivjobb till marknadsundersökningar. Det har över lag fungerat mycket väl. Vi företagare ska självklart vara med och stötta dem inför framtiden. Det är ett bra sätt att generera nytta, både för oss och för studenterna.

För mer information om exjobb gå in på www.du.se/exjobb.

Text: Agneta Barle

Låter det intressant? Läs mer här!

Kunskap som lockar

Rekordmånga deltagare kom för att lyssna till intressanta föredrag och knyta nya kontakter.
För fjärde året arrangerades Kunskapsdagarna av Högskolan Dalarna. Syftet är att knyta näringslivet och högskolan närmare varandra. I år lockade 14 kostnadsfria föreläsningar 1100 anmälda, vilket är dubbelt så många jämfört med förra gången.
- Det här börjar bli inarbetat nu och det är vi jätteglada för, säger Anna Malmestrand, projektledare på Dalacampus Näringsliv.

Det kom över in över 1100 anmälningar till årets upplaga av Kunskapsdagarna som gick av stapeln den 29 mars i Borlänge. Det var mer än en fördubbling mot föregående år! Flera av föreläsningarna var fulltecknade.

Inbjudan till Kunskapsdagarna gick ut till företag, organisationer och myndigheter i regionen samt personalen och studenterna på högskolan.

Några exempel på de externa föreläsarna var:

- Föräldraskap - ledarskap med kärlek med Kristina Dabrowska Haugsand

Hur kommunicerar du med dina barn? Hur många vänner -- eller kunder -- skulle du ha kvar om du pratade med dem som du ibland gör med dina barn? Hur länge skulle du behålla jobbet? Kristina lär föräldrar att bemöta sina barn som de själva skulle vilja bli behandlade. Föräldraskap är ditt verkliga eldprov i ledarskap, har du tänkt på det?

- Konsten att förverkliga sina mål med positivt tänkande med Lars Jacobsson

I föreläsningen får man lära sig att allt är möjligt, det tar bara mer eller mindre lång tid för olika människor. Fokus ligger på framgång istället för på misslyckanden. Ett misslyckande är en lärdom. Det ger en kunskap om att man inte kan gå vidare på det här sättet, utan får pröva att nå sitt mål på något annat sätt. Hjärnan ser i bilder och därför måste vi träna oss att tänka positivt och i positiva bilder. Människan är inte alltid fri att välja situationer i sitt liv, men man är alltid fri att välja vad man vill göra i olika livssituationer

- Utbränd! - Chefens ansvar? Med Anders Gustavsson

En utbränd medarbetare kan kosta företaget några miljoner kronor i oplanerade kostnader, beroende på lön och tjänst. För den utbrända medarbetaren kan de personliga följderna bli katastrofala, i värsta fall död. Föredraget handlar om möjligheterna att förhindra utbrändhet.

Från Högskolan Dalarna hade du möjlighet att höra följande:

- Att tänka fritt är stort men är det möjligt? Om tro och hopp i mänskligt tänkande med Sören Nordlund

Vi människor ser oss gärna som relativt goda och förnuftiga tänkare. Vi litar t ex ofta på att vi intuitivt kan skilja på vad som är rätt och vad som är fel och vi att vi kan skilja fakta från myt. Men hur är det egentligen med det? Känner vi oss själva? I föredraget skingras dimmorna något och en bild av den tänkande människan presenteras.

- Påverkar våra kulturella skillnader oss i våra affärsrelationer? Sarah Berglind, Agnès Sandin, Andrea Schwachenwald och Vera Nigrisoli Wärnhjelm

Har du någon gång förlorat ett internationellt kontrakt utan att förstå varför? Har du någon gång hamnat i en situation där du kände dig väldigt obekväm? Hur kan våra kulturella egenheter ställa till det för oss? Få insikt i kulturella skillnader och lär dig hur du kan använda dem till fördel för dina internationella affärer.

Låter det intressant? Läs mer här!

Industriledarhögskolan – valet för morgondagens ingenjörer och ledare

Industriledarhögskolan är samlingsnamnet för Högskolan Dalarnas tekniska utbildningar. Här finns en öppenhet för nya undervisningssätt utvecklade i samarbete med industrin.

– Jag skulle vilja gå ännu längre, utbildningen genomförs i partnerskap med såväl regionens stora företag som Stora Enso, ABB och SSAB Tunnplåt, som med mindre lokala industrier, säger Rolf Björheden, prefekt på Industriledarhögskolan.

Relevanta utbildningar

Parallellt med traditionell undervisning arbetar högskolan med nya pedagogiska former. Det 2-åriga Produktionsteknikerprogrammet är ett exempel. Programmet vänder sig både till dem som kommer direkt från gymnasiet och personer inom industrin som vill kompetensutveckla sig. Utbildningen är ett direkt resultat av näringslivets efterfrågan på kompetent arbetskraft och har skräddarsytts för att passa företagens behov.

Industriell utveckling och ledarskap

Industriell utveckling och ledarskap är en helt ny utbildning som startade hösten 2006 efter tydliga signaler om att dagens studenter inte är tillräckligt förberedda inför arbetslivet.

– För många blir det en chock att komma ut i arbetslivet. Plötsligt står man med personalansvar för 50 personer, säger Karin Svenske Nyberg, personalchef på Stora Enso Kvarnsveden. Med tätare samarbete under studietiden förbereder vi studenterna bättre för yrkeslivet.

Verklighetsnära undervisning

Utbildningen sker till stor del ute i industrin för att studenterna tidigt ska få känna på hur industriell produktion går till. Alla studenterna tilldelas också en mentor och ett fadderföretag där man göra sin praktik. Även i övrigt sker undervisningen utifrån ett verklighetsnära arbetssätt med uttalat ansvar för att driva, utveckla och presentera sina projekt.

Viktigt med lokal rekryteringsbas

Högskolan och näringslivet har ett ömsesidigt behov av varandra. För industrin i regionen är det också viktigt att vårda den lokala rekryteringsbasen för att få kontinuitet i verksamheten. Att endast förlita sig på arbetskraft utifrån är riskabelt.

– Det är ingen tvekan om att vi gjorde rätt när vi torg fram ”Industriell utveckling och ledarskap”, programmet har mötts med stort intresse, konstaterar en stolt Rolf Björheden.

Med och för näringslivet

På Högskolan Dalarna är det nära samarbetet mellan näringsliv och högskola ett viktigt instrument för den regionala utvecklingen, säger Per Edén, verksamhetsledare på högskolans samverkansenhet Dalacampus Näringsliv.

Att högskolan arbetar med utbildning och forskning känner de flesta till. Men hur många vet att högskolans tredje uppdrag är samverkan? Det är i dag ett av de mest prioriterade områdena och befäst i Högskolan Dalarnas nya vision: ”Akademi och yrkesliv i partnerskap”.

Bort med fördomarna

– Den allmänna bilden av den akademiska världen, att vi är världsfrånvända teoretiker, gäller inte längre. Tvärtom, många av oss har en bakgrund inom näringslivet och arbetar nära företag, organisationer och myndigheter, säger Sarah Berglind på institutionen för humaniora och språk.

Kompetensen finns i regionen

Högskolan Dalarna arbetar aktivt för att öppna upp sig mot näringsliv och samhälle. Förutom det ordinarie kursutbudet erbjuder man även skräddarsydda uppdragsutbildningar.

– Företagen behöver inte åka härifrån eller anlita någon utifrån så fort de behöver experthjälp, kompetensen finns i regionen, fortsätter Sarah Berglind.

Lyhördhet och öppenhet

– Vi måste vara lyhörda för näringslivets behov och agera därefter, poängterar Per Carlsson, doktor i materialvetenskap på Material- och bearbetningscentrum.

Låter det intressant? Läs mer här!

"REXjobbwebben"

– en bra kontaktväg mellan dalaföretag och högskola

Att använda en student som problemlösare eller idékläckare kan vara mycket positivt för ett företag. Ett bra sätt att få nya infallsvinklar på sin verksamhet är att dra nytta av studenterna på Högskolan Dalarna. En enkel kontaktväg är REXjobbwebben, www.du.se/exjobb, en databas där företag, organisationer och myndigheter i Dalarna kan gå in och söka studenter med rätt kompetens för ett examensarbete.

– Databasen är ett regionalt komplement till den Nationella Exjobb-poolen som täcker hela landet, säger Anna Malmestrand på högskolan. REXjobbwebben fungerar som en kontaktyta på regional nivå. Tjänsten har efterfrågats av små och medelstora företag runt om i Dalarna som inte tycker att de har en naturlig väg in på högskolan. Vi vet att den behövs, det är en fördel att hitta kompetens på hemmaplan i stället för att söka över hela landet. Att ha en student som gör sitt exjobb på företaget är ofta ett första steg i en rekryteringsprocess. Det är ett bra sätt att lära känna varandra på.

Mot slutet av sin högskoleutbildning gör de flesta studenter ett examensarbete för att tillämpa och utveckla sina kunskaper. På REXjobbwebben registrerar sig de studenter som vill få kontakt med lokala företag och myndigheter för att göra sitt exjobb. Databasen innehåller bland annat namn, kompetensområde och kontaktuppgifter. Sedan är det bara för företagen att gå in och söka efter rätt student för ett exjobb och kontakta denne.

Nu finns det således goda chanser att få tag på någon som vill göra sitt exjobb på din arbetsplats. Den första kontakten sker direkt mellan företaget och studenten, men i ett tidigt skede kopplas också studentens handledare in.

– Högskolan är en naturlig instans att vända sig till för att få tag i kvalificerad kompetens. Vi hoppas företagen får upp ögonen för den här möjligheten, säger Anna Malmestrand. I dagsläget finns bland annat studenter som läser företagsekonomi, materialteknik, datateknik och systemvetenskap i vårt register. Vi rekommenderar företagen att gå in ofta, databasen uppdateras kontinuerligt. Många studenter gör sitt exjobb under vårterminen som startar vecka 4 – så detta är högaktuellt!

Vill du veta mer? Gå in på www.du.se/exjobb för mer information eller kontakta Anna Malmestrand 023 - 77 88 23, aml@du.se

Låter det intressant? Läs mer här!

"Fortbildning allt viktigare"

Utbildningarna skräddarsys efter näringslivets önskemål, genomförs i samarbete med externa utbildare eller bedrivs inom ramarna för högskolans ordinarie kursutbud.

IT-arkitektutbildning för systemutvecklare

IT-arkitektur är ett hett spetsområde där efterfrågan på kunskap är stor. Högskolan Dalarna och konsultföretaget IT-Arkitekterna inledde för några år sedan ett samarbete för att erbjuda systemutvecklare mer specialiserad kunskap inom ämnet.

IT-arkitektur för ökad samverkan

IT-arkitektur är ett vitt begrepp som omfattar många olika områden men i grund och botten handlar det om hur olika IT-system samverkar inom den egna verksamheten och med andra externa verksamheter.

- Man tror att dagens IT-system är välintegrerade, men många gånger är det inte så, menar Amra Halilovic, universitetsadjunkt i informatik och en av initiativtagarna till utbildningen.

Från ax till limpa

Utvecklingen går mot allt större integrering av olika system, till exempel myndigheter emellan, och därför måste dagens systemutvecklare ha ett helhetstänkande och inte utveckla system som isolerade öar.

- Eftersom vi jobbar ”från ax till limpa” måste vi se till att kundernas system samverkar, därför gav den här kursen mig ny kunskap som jag har haft stor nytt av, säger Peter Schelin konsult på TradeTech.

Teoretiker och praktiker

- En av anledningarna till att utbildningen har fungerat så bra är kombinationen av lärare med praktisk erfarenhet och den teoretiska högskolekompetensen. Genom att högskolan sköter tentor och examination och kursen ger högskolepoäng får den en värdefull kvalitetsstämpel, säger Leif Fridholm utbildningsansvarig på IT-Arkitekterna. Även för oss är samarbetet med högskolan självklart en positiv konkurrensfördel.

Låter det intressant? Läs mer här!

"Vilka är Dalarnas bästa samspelslärare och samspelsföretagare?"

Samverkansstipendium från Nordea och Lindebergs Grant Thornton

Alla vinner på ett bra samspel

Hur går nomineringen till?

Det står var och en fritt att nominera såväl lärare som företagare. Bifoga en kort beskrivning (högst en A4) av det samverkansprojekt du vill uppmärksamma. Beskrivningen skall omfatta samverkansform, innehåll, samverkanspartners samt uppnådda resultat. De nominerade behöver inte ha deltagit i samma projekt.

Skicka dina förslag på namn senast den 31 december 2006 till Christina Haggren, Dalacampus Näringsliv, Högskolan Dalarna, 781 88 Borlänge, eller e-post: chg@du.se

Till vem?

Utmärkelsen går till den lärare och den företagare som bedöms ha gjort särskild goda eller nyskapande insatser för att utveckla samverkan mellan näringsliv och högskola i grundutbildning eller i forskning under 2006. Utmärkelsen kan delas av flera personer.

Samverkansstipendiet

Priset består av två arbetsstipendier på vardera 25 000 kronor som förslagsvis kan täcka utlägg för arbets- och resekostnader för egen kompetensutveckling, benchmarking eller konferensdeltagande.

Beredning

När alla förslag inkommit kommer en arbetsgrupp från Lindebergs Grant Thornton, Nordea och Dalacampus Näringsliv att förbereda uttagningen.

Jury

Juryn utser den företagare och den lärare som man bedömer har visat bästa provet på god samverkansförmåga. Juryn består av representanter från Lindebergs Grant Thornton, Nordea, Högskolan Dalarna och Dalacampus Näringslivsråd.

Eventuella frågor besvaras av Christina Haggren, chg@du.se , tel 023-77 85 55

Låter det intressant? Läs mer här!

"Se saker på ett nytt sätt!"

I den lilla byn Blyberg, cirka två mil norr om Mora, finns företaget Marinträ AB. Här driver Rose-Marie Lantzsch och Karin Bogg det framgångsrika företaget tillsammans med sex anställda. De utvecklar och producerar slitstarka möbler för barn. Produkterna säljs i Sverige och även i andra delar av världen, bland annat Japan.

Företaget utvecklas ständigt och nya produkter tas fram. Karin såg tidigt möjligheten att ta hjälp av duktiga studenter och man tog kontakt med Högskolan Dalarna. Hittills har fyra studenter gjort sitt examensarbete på företaget.

De olika projekten har omfattat allt ifrån marknadsundersökningar till rationalisering och automatisering av processer inom produktionen. Företagets läge har inneburit att studenterna arbetat mycket på distans, vilket har fungerat bra med hjälp av dagens teknik.

- Studenterna som vi anlitat har verkligen varit kunniga och engagerade. Vi kan därför varmt rekommendera andra företag att ta hjälp av denna resurs. Det är viktigt att som företagare gå igenom vilka förbättringar man vill göra och att sedan formulera dessa. För studenten gäller det att vara sig själv och att vara lyhörd för uppdragsgivarens problem och önskemål. Då ger exjobbet bästa resultat!

Rose-Marie Lantzsch, Marinträ AB, Älvdalen

Låter det intressant? Läs mer här!

”Den absolut bästa intensivutbildning jag deltagit i”

Vi hade anlitat ett företag i Stockholm för att få hjälp med språkundervisning, men vi var inte alls var nöjda utan avbröt samarbetet. Eftersom jag hade läst tyska och engelska på Högskolan Dalarna, tog jag kontakt med institutionen för Humaniora och språk för att höra efter om de kunde hjälpa oss.

Det resulterade i att jag och en kollega från vår informationsenhet träffade Sarah tre timmar en gång i veckan under två terminer. Hon skräddarsydde undervisningen precis efter vad vi behövde.

Eftersom vårt företag har kontakter över hela världen är inte bara språket utan också den sociala delen av kommunikationen mycket viktig. Därför talade vi också om kroppsspråk och ordval.

Sarah är en mycket lyhörd och bra pedagog, lektionerna var både lättsamma och matnyttiga. Det var den absolut bästa intensivutbildning jag deltagit i!

Gunilla Örtlund, informatör, Stora Enso, Falun

Låter det intressant? Läs mer här!