Dela

att-Informerar 2001-2007

November- 2001

Närhet till kunskap kan möta tillverkningsföretagens strävan att förbättra arbetsmiljön

Med syftet att klarlägga vilka eventuella behov som finns att förbättra arbetsmiljön har en undersökning utförts på 27 mindre tillverkningsföretag i Dalarna. Utgångspunkten för arbetet har varit att nödvändig kompetens och nödvändiga resurser skall finnas på företagen och i länet för att företagen skall klara de krav som arbetsmiljölagen ställer. Vilka eventuella arbetsmiljöproblem man har idag har undersökts samtidigt som frågor om hur arbetsmiljöarbetet är organiserat i företaget, vilka utbildningar i ämnet man har och vilka man efterfrågar, i vilken omfattning man anlitar extern kompetens, framförallt från företagshälsovården. Samtidigt har en kartläggning utförts avseende nu och i en framtid tillgängliga företagshälsovårdsresurser i länet.

Nov-2001

Januari -2002

Satsningar på arbetsmiljö och ledarskap i industrin kan möta ungdomars förväntningar på arbetslivet

Verkstadsindustrin i Avesta ser i likhet med tillverkande företag i hela landet alltmer ökande problem med att få tag på välutbildad arbetskraft. Allt färre ungdomar söker sig till utbildningar inriktade mot industrins behov och om inget görs kommer rekryteringsproblemen att bli akuta i framtiden. Resultaten av de inledande undersökningarna visar att ungdomarna tror sig finna ett gott socialt klimat i tillverkningsindustrin men att man ställer högre krav på fysiska arbetsmiljön och gott ledarskap än vad man tror företagen kan bjuda. Undersöknings resultaten ger ändå anledning till optimism.

Jan-2001

Februari -2002

Bättre arbetsmiljö och ökat personalinflytande kan möta ungdomars förväntningar på industriarbete

För att möta rekryteringsproblemen inom träindustrin i tid har ett forskningsprojekt inletts i Rättviks kommun. Arbetslivsinstitutet och Högskolan Dalarna samarbetar med näringslivskontor, Föreningen Svenska Timmerhus och skolan för att identifiera bakgrunden till ungdomarnas motstånd mot att söka sig till industrin och vad företagarna kan göra för att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Resultaten av de inledande undersökningarna visar att ungdomarna tror sig finna ett gott socialt klimat i tillverkningsindustrin, men att de har högre krav på fysisk arbetsmiljö och personalinflytande än vad de tror företagen kan

Feb-2002

Mars-2002

Utvecklingsarbete ger Avesta attraktivare arbetsplatser inom verkstadsindustrin

att…projektet samarbetar med en grupp mindre verkstadsföretag. Syftet med samarbetet är göra dessa företag mer attraktiva som arbetsplatser. På kort sikt innebär detta att företagen får lättare att rekrytera, på lång sikt ger det ökade möjligheter att behålla kompetent personal. Med utgångspunkt i en enkätundersökning har en grupp företag påbörjat ett utvecklingsarbete. Detta utgår dels från lagstadgade regler för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas, men även från andra metoder anpassade till de enskilda företagens behov och förutsättningar. Arbetet har nu börjat ge resultat.

Mar-2002

April-2002

Vaddå att…???

att… vill inspirera, koordinera, stödja och genomföra insatser som på kort och lång sikt bidrar till att göra tillverkningsföretag i Dalarna attraktiva och minska deras rekryteringsproblem för att säkra en långsiktig tillväxt.att…har tre mål: 1) Ökat intresse för industri och teknik. Att få individen att se industrin som en framtida arbetsplats, samarbetspartner eller kund. 2) Utveckling av attraktiva arbetsplatser. Att genom utveckling av kompetens, organisation och fysiska åtgärder m.m. skall utvecklande, säkra och mer attraktiva arbetsplatser skapas. 3) Ökad rekryteringsbas. Inspirera till att bryta traditionella könsmönster och verka för ökad kulturell mångfald inom skola och industri.

Apr-2002

September-2002

Industriprogrammet i Avesta, från kris till succé

”att… projektet” samarbetar med industriföretag, skola och kommun i Avesta med syftet att öka intresset för industri och teknik. På grund av det låga intresset för Industriprogrammet under flera år fanns det en risk att programmet skulle läggas ner. En nedläggning skulle försvåra företagens möjligheter att i framtiden rekrytera kompetent arbetskraft och samtidigt begränsa kommunens ungdomars valmöjligheter för framtiden. Det arbete som olika parter lagt ner gav ett resultat över förväntan. På ett år ökade antalet sökande från 2 till 63!

Sep-2002

December-2002

Attraktiv timmerhusutbildning

Efterfrågan på timmerhus har ökat de senaste tio åren, men många företag har idag problem med att rekrytera arbetskraft. Samtidigt är medelåldern hos arbetskraften hög och antalet elever på gymnasieskolans industriprogram, med inriktning mot trä, minskar. För att kunna trygga framtida produktion och klara av rekryteringsbehovet, planerades en specifik utbildning i timmerhustillverkning. Trots att det bara var några månader från beslut till utbildningsstart, kunde tolv elever i september 2001 börja på den riksrekryterande påbyggnadsutbildningeni Rättvik. ”att…-projektet” har tagit reda på hur dessa elever såg på utbildningen och sitt blivande arbete samt hur arbetsmiljön vid timring inomhus kan utvecklas.

Dec-2002

Februari -2003

Korta beskrivningar av ett antal olika delprojekt

Kvinnor trivs visst i industrin! Allt fler företag väljer arbetsmiljöarbete. Vasaloppet anlitar statistiker från UNAR Forskare från Australien studerar att.

Feb-2003

Juni- 2003

Teknik i all enkelhet

Teknik i all enkelhet är ett projekt som har genomförts av Framtidsmuseet i Borlänge. Det är ett delprojekt inom projektet Kvinna, ett samarbete mellan SKS och Kunskapslyftet för invandrarkvinnor på Jakobsgården i Borlänge. Syftet med projektet är att presentera teknik och naturvetenskap på ett inspirerande och konkret sätt för att öka teknikintresset och få fler att vilja jobba inom industrin. Teknik i all enkelhet genomförs i samarbete med att...projektet. Resursplattformen att... skall inspirera, stödja och genomföra insatser som på kort och lång sikt bidrar till att göra tillverkningsföretagen i Dalarna attraktiva och minskar deras rekryteringsproblem för att säkra en långsiktig tillväxt. Det handlar inte bara om att skaffa ny personal, utan lika viktigt är det att ta hand om den personal som redan finns.

Jun-2003

Juli- 2003

Utbildning i stället för uppsägning

När ett företag går dåligt härskar ofta paniken. Det korta perspektivet tar överhanden och personal avskedas. Ett av ABB-bolagen i Ludvika, ABB Power Systems AB, fann en annan lösning, när övertaligheten började göra sig kännbar hösten 1997. Man beslutade sig för att bl.a. erbjuda sin personal ett utbildningspaket. Denna rapport innehåller en utvärdering av satsningen. Den kvantitativa utvärderingen visar att det kostade ca 500 000 kr mindre per person att låta personalen utbilda sig under tre år jämfört med att avskeda och nyrekrytera.

Jul-2003

Oktober- 2003

Tillverkningsföretagens betydelse för Dalarna

När människor hör ordet industri tänker många negativt och ser framför sig stora fabriker med rykande skorstenar. Andra tänker positivt på teknik, konstruktion och arbetstillfälle. Detta informationsblad handlar om tillverkningsföretag, vilket ungefär är detsamma som industriföretag. Du kommer i fortsättningen att få läsa om den stora betydelse som tillverkningsföretagen har och det behov av personal som finns

Jan-2004

Januari- 2004

Arbetsfriska 2003

Vissa datum och årtal finner sin plats i historien för att de på något sätt inneburit en brytning med det som varit. Den 19 november 2003 samlades chefer, personalansvariga och fackliga företrädare på en konferens med namnet ArbetsFriska 2003. Där lät de sig inspireras i arbetet med att utveckla Sveriges friskaste arbetsliv i Dalarna. ArbetsFriska Dalarna arbetar för att denna verklighet ska vara uppnådd 2007.

Jan-2004

Februari- 2004

Attraktivt arbete

att…-projektet har under tre år medverkat till att skapa attraktiva tillverkningsföretag i Dalarna. Under projektets gång har komplexiteten i begreppet attraktivt arbete blivit allt mer uppenbar. Behoven hos de enskilda företagen att ”mäta” sin attraktivitet och att få klarhet i vad man behöver förändra för att stärka den är ofta tydliga. Tillgänglig forskning har inte gett några klara riktlinjer. Den nu genomförda analysen har sorterat upp begreppen i en tydlig modell. Ett verktyg till stöd för företagens strävan att utvecklas har därmed kunnat tas fram.

Feb-2004

April-2004

Kvinnor trivs bra inom industrin

Kvinnor som arbetar inom industrin är nöjda med sitt arbete. De trivs med lagandan och kamratskapet och är överens om att omgivningens syn på industrijobb inte stämmer. ”Bilden av industrin som en arbetsplats med variationsrikedom, rotationsmöjligheter, stark sammanhållning samt trevliga och hjälpsamma män har inte riktigt kommit fram” anser kvinnorna. Slutsatsen blir att det är värt att satsa på ett jobb inom industrin. Fler kvinnor borde pröva.

Apr-2004

1-2006

Samverkansprojektet utvärderat

Erik Axel Karlfeldts alter ego, Fridolin, talade med bönder på böndernas sätt och med lärde män på latin. Så blev han, liksom författaren, framgångsrik i båda lägren. Fridolin odlade sin lustgård med hjälp av erfarenhet och ny kunskap och bärgade rika skördar. Av detta kan vi, senare tiders dalfolk, lära oss vikten av tala med varandra, lära av varandra. Aktörerna i den akademiska världen behöver tala med varandra. Forskarna, länets företagare och de anställda behöver tala med varandra. Sådana samtal är framgångsrika för alla.

1-2006

2-2006

OR-Processen – En arbetsmetod för bättre arbetsmiljö genom Ordning & Reda

Under 2005 har ett forskningsprojekt genomförts för att pröva om arbetsmetoden ”Ordning & Reda”, som utvecklats för verkstadsindustrin, kan anpassas för annan verksamhet. Både företag och organisationer har medverkat i projektet som sammanlagt har omfattat ca 65 personer på 10 arbetsplatser. Resultaten visar att metoden och arbetssättet är generellt och kan användas inom många olikartade verksamheter. På samtliga arbetsplatser har man lyckats skapa bättre ordning & reda i sin fysiska arbetsmiljö och i sina arbetsmetoder. Flera av deltagarna anser att ORprocessen har gett förbättringar i produktivitet, kvalitet och trivsel samt att det dagliga arbetet löper mer effektivt med ökad ordning och reda.

2-2006

3-2006

Attraktivt arbete genom aktivt arbete

Att utveckla ett attraktivare arbete är en process som kan vara avgörande för aktörerna på morgondagens arbetsmarknad. Det handlar om att utveckla, behålla och attrahera rätt kompetens för att vara konkurrenskraftig.

3-2006

1-2007

Arbetssökandes syn på attraktivt arbete – att ha kul och göra ett bra arbete är viktigast!

Demografiska förändringar, minskande ungdomskullar och längre tid i utbildning förväntas leda till brist på arbetskraft. Konkurrensen om kompetent arbetskraft kommer att öka mellan arbetsplatser, branscher och regioner. För att få en långsiktig och hållbar tillväxt, behöver företagen skapa attraktivare arbeten som lockar, behåller och engagerar personal. Att veta hur arbetssökande ser på arbete och vad de attraheras av, sågs därför som betydelsefullt. Det visade sig att arbete var mycket viktigt för de arbetssökande. Att ha kul på jobbet och att kunna göra ett bra arbete, upplevdes som viktigast för att gör arbetet attraktivt. Synen på i vilken grad olika saker gör arbete attraktivt var likartad mellan arbetssökande och de som har arbete.

1-2007