Sessionspresentationer

Dag 1 - Torsdag 11 november

 

Session A/1: 13.45 – 14.45:
Produktionsgeografi I - Kan man överleva utanför storsta’n?

Medverkande: Johan Jansson, Håkan Karlsson, Kenneth Skoglund, Magnus Björkman 

Moderator: Johan Jansson

Idag spelar Hollywood in i Hälsingland. Några av Sveriges största filmer klipps i Bollnäs och ljudläggning på flera stora svenska och amerikanska filmer görs i Skutskär. Och pratar vi visualisering och 3D har vi en ledande nationell aktör i Falun. Så det går alltså. Frågan är bara hur?

Kulturgeografen Johan Jansson, känd för sin forskning inom produktionsgeografi redovisar ”kalla fakta” och leder oss igenom ett samtal med några av de personer som lyckats etablera sig på allra högsta nivå utan att ha sin verksamhet i ”storsta’n”.

Vi träffar Håkan Karlsson, filmklippare. Kenneth Skoglund, filmljudläggare och Magnus Björkman, Tension (3D och visualisering och dataspel) som hjälper oss reda ut vad som krävs och vilka genvägar som finns och inte finns.

 

Mer om de medverkande:

Johan Jansson - kulturgeograf på Uppsala Universitet.

Håkan Karlsson - HAWC International; filmklippare på högsta nivå och skapare av HAWC – ett system som möjliggör on‐line klippning på distans. Han klippte bl a sista Milleniumfilmen.

Kenneth Skoglund - EMMY-nominerad filmljudläggare med en lång rad amerikanska produktioner i bagaget.

Magnus Björkman - grundare av Tension och Playground Squad – riksbekanta aktörer inom spelindustrin.

 

Session A/2: 13.45 – 14.45:
Sociala Medier

Moderator: Jan Svärdhagen

Sociala medier förändrar våra kommunikationsmönster och i kölvattnet av dessa skapas nya nätverk som påverkar områden som kultur, näringsliv, offentlig sektor, utbildning osv. De flesta områden och branscher står inför nya utmaningar kopplad till sociala medier där det ofta uppstår frågor och inte sällan högt ställda förväntningar.

Seminariet fokuserar dels på nyttan med sociala medier samt i vilka divergerande sammanhang sociala medier uppstår i. Seminariet lyfter fram frågor som t.ex.

• Varför sociala medier?
• Vilka möjligheter och hinder finns inom sociala medier?
• Vilka trender ser vi inom området?

Seminariet leds av Jan M Svärdhagen som är strategiskt ansvarig för nätbaserad utbildning vid högskolan Dalarna och föreläsare inom sociala medier.

 

Session A/3: 13.45 – 14.45:
Idrott och medier i symbios

Samhället blir allt mer medierat och likaså idrotten. Vad är det som sker i relationen mellan idrott och medier och hur har utvecklingen varit och hur ser den ut? Hur påverkas idrotten av medieringen? Det är några av frågorna som är högaktuella.

Peter Dahlén, försteamanuensis på Bergens universitet i medie- och kommunikationsvetenskap, har den medierade sportens historia och berättelser som forskningsinriktning och ger här en bild av utvecklingen och samtiden. Dahlén kommer att diskutera lanseringen av puckelpiståkaren Kari Traa. Traa gjorde ett uppseendeväckande nakenutvik i magasinet Ultrasport januari 2002 och vann därefter guld vid OS i Salt Lake i februari. Traa blev flera gånger vald till "Norges sexigaste" och startade ett eget och mycket framgångsrik klädmärke. Dahlén kommer att teoretiskt knyta an till "third wave feminism".

En av idrottens största farsoter är dopingen. I Falun finns filmaren Mats Omne som just nu arbetar med den internationella dokumentären "The War on Doping". En film där han bl a följer Professor Arne Ljunqvist i sin 40-åriga kamp mot dopingen. Filmen har inte premiär förrän till London OS 2012 men Mats kommer att berätta om sitt arbete med filmen och vad det innebär att arbeta med ett ämne som väcker starka känslor och där många ser dopingen som en farsot medan andra ser den som en möjlighet till rikedom och berömmelse, både på hög och låg nivå.

 

Session B/4: 15.15 – 16.15:
Produktionsgeografi II - tekniken nu och i "pipen"

Medverkande: Peter Bengtsson, Håkan Karlsson, Kenneth Skoglund, Pelle Eriksson & Thorbjörn Swenberg, Kenneth Eriksson

Moderator: Mats Omne, producent och regissör Matiné Film & Television

Rörliga bilder – teknik, smarta arbetsflöden och format idag och i ”pipen”.(OBS! Obligatoriskt för den som vill hänga med i utvecklingen!)

Utvecklingen har gått enormt snabbt den senaste tiden och resultaten är enastående. Små kameror ser ut som miljonkameror och ändå inte?! Dessvärre, eller dessbättre – beror på hur man ser det - är det inte slut på utvecklingen. Och vill man vara med in i nästa teknikgeneration är det bara att hänga på nu, för framtiden är redan här. 

I denna session tittar vi på tekniken idag och vad som ligger i ”pipen”. Vi träffar några företrädare som jobbar med den allra senaste tekniken, allt ifrån inspelningsteknik till postproduktion och leverans till olika medier.

Peter Bengtsson, teknikkonsult inom filmbranschen, uppdaterar oss på senaste tekniktrenderna inom TV och film – allt från format och trender till kameror som RED Scarlet och Panasonics nya ”lill‐HD‐kamera” diskuteras. Håkan Karlsson visar och berättar om sitt on‐linesystem för filmklippning som möjliggör klippning på distans och Kenneth Jansson berättar om tekniken och genvägarna inom ljudläggarbranschen.

Thorbjörn Swenberg och Pelle Eriksson berättar om deras forskningsarbete där man tittat på arbetsflöden hos alla de stora produktionshusen och berättar t ex om vad de nya RAW‐filerna tillför och vad de skapar för problem.

Kenneth Eriksson från The Library berättar om filformat och om hur leverans till olika mediekanaler med olika HD-krav idag kan göras helt automatiserat.

Under förutsättning att alla sekretessfrågor löses kommer vi också att få en direktrapport via länk från inspelningen av den amerikanska versionen av Stig Larssons Millennium ‐ den största filminspelning som någonsin gjorts i Sverige.

 

Mer om de medverkande:

Peter Bengtsson, teknikkonsult – en av sveriges främsta konsulter när det gäller produktionsteknik. Hjälper bl a de större produktionshusen.

Håkan Karlsson, HAWC International; filmklippare på högsta nivå och skapare av HAWC – ett system som möjliggör on‐line klippning på distans. Han klippte bl a sista Milleniumfilmen.

Kenneth Skoglund, EMMY-nominerad filmljudläggare med en lång rad amerikanska produktioner i bagaget.

Pelle Eriksson o Thorbjörn Swenberg, forskare på Högskolan Dalarna som redovisar sin forskning inom moderna digitala arbetsflöden

Kenneth Eriksson, ”The Library”, automatiserad teknik för leverans av digital film och filformat.

 

Session B/5 15.15-16.15: 
Audio Branding

 

Medverkande: Agnieszka Lewalski, frilansljudläggare, Göran Persson, kommunikationsstrateg på Audio Logo, Mikael Strömberg, lärare i Audiovisuell produktion/tonsättare

Moderator: Mikael Strömberg  

Ljudet har fyra förmågor. Att vara överallt, att se allt, att veta allt, att kunna allt. Det öppnar upp en oändlig marknadsplats för manipulation och exploatering, från ljudeffekter och jinglar till hela ljudmiljöer.

Perceptionsmässigt innebär det en revolutionerande kurragömmalek där ljudet går in och ut ur synliga och dolda rum. Att skicka, ta emot, bearbeta, transportera och länka vidare ljud liknar nämligen inget annat människan har gjort under sitt korta liv på jorden.

Därför har musiken också blivit reklambyråernas nya gunstling. Det träffar mottagare via meningsöverflyttning (meaningtransfer) och kan det ladda varor och tjänster med nya värden och värderingar.

Fördelen med ett fullständigt flyttbart ljud är att det varken är innanför eller utanför. En ”Garbo-effekt” uppstår. Vi hör en melodislinga, en signal, en ljudeffekt, men eftersom avsändaren själv väljer ”att eventuellt visa”, ”att visa en del” och ”att inte visa” och på så sätt laborera med kommunikationen, skapas spänningar blandad med vi-känsla. Vi som springer i våra Nikeskor har Nike-swooshen gemensamt.

Syftet är att bryta ner, förändra och upphäva skillnaderna mellan musik och produkt, att sudda ut gränsen för privat och offentlig konsumtion. Samtidigt går det totala lyssnandet alltmer mot ett easy listening.
  
Musik och ljud kan neutralisera och till viss del släcka ut sådant man inte vill kommunicera. Musik håller kvar uppmärksamhet, intresse och medvetande vid en stum produkt. Den skapar ett rum som omedelbart ger liv åt produkten. Den kan ackompanjera varans behov av växlingar, rörelser, tempo, puls, repetition. Musikens klang fungerar som motvikt till varans mera icke-andliga eller immateriella värden. Vidare binder musiken samman publiken i en gemensam upplevelse, ungefär på samma sätt som när vi dansar till musik.

I dag är Audio Branding och Soundmarketing (musik och ljudplacering) en växande verksamhet i små och stora företags byggande av varumärken. Och frågan är huruvida även de minsta ljud kan copyskyddas när de väl har börjat förknippas med en viss produkt.

 

Session B/6 15.15 – 16.15:
Nyskapande kommunikation i samtida medier

Medverkande: Niclas Strandh, Digital PR och Annika Beijbom, Beijbom Books, Niki Westerberg

Moderator: Marit Nybelius, universitetsadjunkt i Medie- och kommunikationsvetenskap

De sociala medierna börjar bli ett allt viktigare forum för våra politiker. Vad tycker partierna själva?

Tre studenter; Sofia Francén, Helen Lundkvist och Fredric Stein, har fått i uppdrag att följa Folkpartiets sociala medier sedan mitten av maj under handledning av deras lärare . I den här sessionen får de träffa representanter för partiet och föra en diskussion om vad de har kommit fram till utifrån deras perspektiv som studenter inom MKV, vana sociala medieranvändare och röstberättigade medborgare. Förhoppningen är att dialogen mellan studenterna och partirepresentanterna mynnar ut i en intressant diskussion med publiken.

 

Dag 2 - Fredag 12 november

 

Session C/7, 10.10-11.10:
Musik som karriärväg

Medverkande: Sören Johansson, Högskolan Dalarna, Doktorand KMH Stockholm, Åsa Podgorski, Boomtown, Borlänge, Thomas Florén.

Moderator: Sofia Axelsson projektledare för IMN

Vilka fysiska och psykologiska verktyg bör blivande yrkesverksamma kunna hantera för att skapa ”impact” med audiovisuella produktioner? Hur skapar musik- och bildskapare sina karriärer? Ny teknologi och globalisering påverkar organisering av musik- och bildproduktion och branschens pågående omstrukturering orsakar osäkerhet men också möjligheter. 

Sören Johansson introducerar kort med att berätta om sitt pågående avhandlingsprojekt om unga musikers ”karriärande” och det pågående Interreg-projektet ”Innovation Music Network” (IMN). Johansson har undersökt hur berättelser om föregångare i yrkesområdet skapar ”impact” på unga människors lärande. Berättelserna använder ungdomarna för att bedöma konkurrens, samarbeten och vad som är fullgoda arbeten?

Exempel på variationer av unga musikers framgångsrika karriärer presenteras inför den följande paneldiskussionen.

• Vilken kompetens behöver blivande yrkesverksamma utveckla för att förbättra anställningsbarheten?'
• Hur kan utbildning i området förbättras?
• Vilken forskning behövs?

Thomas Florén är verksam på Sociologiska Institutionen vid Stockholms Universitet. Han disputerade i oktober 2010 på avhandlingen Talangfabriken, om organisering av kunskap och kreativitet i skivindustrin. I avhandlingen intresserar han sig för förutsättningarna för verksamheter som har kreativitet och konst som grund för sitt företagande. Ett centralt tema som diskuteras i avhandlingen är företagets behov av styrning och kontroll kombinerat med kreativitetens behov av frihet från detsamma. I centrum för avhandlingen står enskilda personers och skivbolags förmåga att identifiera ny musik och nya artister. Denna förmåga beskrivs utifrån begreppen kunskap, kreativitet och kompetens. Förmågan framstår på flera sätt som tyst, personbunden och därför svår att förmedla.

 

Session C/8: 10.10 – 11.10:
Gränsöverskridande lärande

Medverkande: Margareta Melin, Jan Svärdhagen, Linus Feldt

Moderator: Helena Danielsson, lektor i bild vid Högskolan Dalarna, forskar kring mediepedagogik och estetiska lärprocesser

• Margareta Melin, fil dr i journalistik och fil. lic. i masskommunikation, forskare samt lektor i Kultur och medier på K3, Malmö Högskola. 
• Jan Svärdhagen, ansvarig för strategiutveckling av nätbaserad utbildning vid Högskolan Dalarna och föreläsare inom sociala medier.
• Linus Feldt, datorspelsproducent och VD för Bajoum Interactive, ett företag som utvecklar interaktiv underhållning för barn och ungdomar. Har initierat den ideella organisationen Svenska datorspelsinstitutet (SDSI). 

Medieanvändning kopplat till lärande kan diskuteras utifrån många olika aspekter. Inom högskolans värld talas det mycket både om New Generation Learning – att den digitala tekniken öppnar för att rummet och formen för lärande förändras – liksom att använda eget gestaltande i samband med lärprocesser.  I skola används medier och pedagogiska dataspel som intresseväckande nya alternativ.  Vid seminariet deltar representanter som engagerat sig i dessa frågor med varierade utgångspunkter.  

Margareta Melin är för närvarande verksam med ett forskningsprojekt i utbildningsvetenskap om högskolepedagogik: hur teorier och gestaltning kan integreras i examensarbeten. Studenters syn på detta gränsöverskridande lärande är i fokus. Melin väcker frågor kring demokratiskt lärande, men även om akademiska maktstrukturer ur ett feministiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Jan Svärdhagen lyfter fram exempel utifrån sin bredd av erfarenheter såväl från högskolans strategiska insatser, som personliga exempel av studenters lärprocess genom bruket av digitala medier.  Hur utmärker sig Högskolan Dalarna i jämförelse med utvecklingen internationellt?

Linus Feldt har genom företaget Bajoum Interactive sedan mitten av 90-talet utvecklat ett 20-tal barnspelstitlar med kända karaktärer. Flera av dessa spel har vunnit internationella utmärkelser. Feldt är ledamot i styrelsen för Medierådet. Vid seminariet lyfter han frågor utifrån sin roll som entreprenör på fältet.

 

Session C/9, 10.10-11.10: 
Moving Images – Moving Minds

Medverkande: Erik Gandini, Filmregissör, ATMO (Videocracy 2009), Tomas Axelson, Forskare, Högskolan Dalarna, Andrea Reuter, filmkritiker och journalist

Moderator: Anita Carlsson, Film i Dalarna

Vad innebär det att alltfler budskap i samtiden blir bildbaserade? Har de forskare rätt som menar att vi genomgår ett paradigmskifte där allt fler samhällsprocesser präglas av bildens centrala plats i mänsklig kommunikation (The Pictorial Turn). Vad händer när själva tänkandet blir bildorienterat via rörliga bilder på TV och filmer? Är ’seeing’ lika med ’believing’? Blir människors tänkande styrt av kommersiell media i riktning mot videokrati? Vem har makten över samhällets bildspråk? Hur formuleras motbilder i ett bildsamhälle? Varför är det så svårt att hantera samhällskonflikter när dessa kristalliseras genom bildspråket?

 

Session D/10, 11.20 – 12.20:
Presence – när, var, hur?

Medverkande: Aase Knudsen, Lillehammer, Mats Erixon, KTH, Gunnar Bränström, Folkets hus

Moderator: Thorbjörn Swenberg

Hur bidrar ”Presence” till ”Impact”? Film har länge försökt göra intryck genom att skapa närvaro – och ofta lyckats med detta trots att känsla ska ta sig fram genom ett medium.

Nu försöker t.ex operahuset Metropolitan i New York göra samma sak av det som traditionellt enbart varit levande föreställningar i rummet. Med hjälp av högupplöst digital kommunikation av ljud och bild direktsänder man sina föreställningar runt hela världen. Hur skapas i så fall ”Presence” i de lokaler där denna publik finns? Denna fråga och angränsande frågor har Aase Knudsen forskat kring i över ett decennium.

Folkets Hus utgör i många fall platsen där ”Mets” föreställningar projiceras i Sverige. Vilka erfarenheter har man haft och vilka slutsatser drar man? Gunnar Bränström är en av Folkets Hus’ utvecklare som arbetar med dessa frågor till vardags.

För Mats Erixon är det både fråga om demokrati och miljö att utveckla så många nya sätt att skapa närvaro över distans som möjligt, för att vi ska förbättra vårt samhälle långsiktigt. Mats har under lång tid forskat kring och utvecklat de tekniker som gör detta möjligt.

 

Session D/11: 11.20 – 12.20:
Yngre barn - datorer och rörlig bild

Medverkande: Lena Fagerström, Fredrik Lindstrand, Erik Wahlgren

Moderator: Helena Danielsson, lektor i bild vid Högskolan Dalarna, forskar kring mediepedagogik och estetiska lärprocesser

• Lena Fagerström, anställd vid Medierådet – Kulturdepartementet - projektledare för Det unga internet-kampanjen. Medierådet är ett kunskapscentrum om barns och ungas medievardag. (Verksamheten omorganiseras efter den 1 januari 2011 till Statens medieråd, och samtidigt avvecklas då Statens biografbyrå).
• Fredrik Lindstrand, universitetslektor i didaktik vid Gävle högskola, med forskningserfarenhet av såväl ungas eget filmskapande som riktigt små barns upplevelser av rörlig bild. 
• Erik Wahlgren, webbredaktör och konceptutvecklare på Sveriges television, jobbar med produktion /utveckling av barnprogrammet och webben Bolibompa.

Vad vet vi om de yngre barnens aktiva användning och förståelse av medieinnehåll? Hur långt ner i åldrar används datorer? Hur mycket kan 2-3-åringar förstå animerade filmer? Hur utvecklas barnprogram på tv till att även omfatta interaktiva webb-sidor?

Det finns många mytbildningar och föreställningar om vad som är bra, möjligt – eller eventuellt omöjligt (!) för små barn att ta in av audiovisuella intryck och nätanvändning. Genom Medierådets representant Lena Fagerström får vi ta del av en aktuell nationell rapport med strävan att ge en saklig överblick.

Fredrik Lindstrand har forskat kring barn och ungdomars skapande arbete med rörlig bild utifrån didaktiska aspekter inom ramen för såväl svenska som nordiska projekt, men har också genomfört studier av riktigt små barns filmtittande. Vid seminariet beskriver Lindstrand arbetet med ”Snuttefilm” i förskolemiljöer i Gävleborg, bland annat med fokus på de unga barnens meningsskapande.

Yngre barns bruk av TV och dator som kombinerad upplevelse, får vi veta mer om genom Erik Wahlgren. Den populära programserien om Bolibompa genomgår en kontinuerlig förändring – bland annat med utgångspunkt från data kring medieanvändning, utprövningar och tester kring barns förståelse av bild, ljud och ord.

 

Session D/12: 11.20 – 12.20: 
Medier och det offentliga samtalet

Medverkande:
Ewa Lundin, chef för Gomorron Sverige, redaktör för Valvakan 2010 i SV
Per Zetterfalk, lektor i bildproduktion, Högskolan Dalarna
Johan Ulvenlöv, Socialdemokraternas kommunikationsavdelning

Moderator: Maria Görts, ämnesansvarig för Bildproduktion, Högskolan Dalarna

I Sveriges Television kan vi emellanåt påminnas om varför vi betalar våra licenser – för en fri television. Om det är en framgångsrik reklamkampanj eller en grundmurad tro på public service som gör att nio av tio tv-ägare betalade avgiften förra året må vara osagt men public service ”i allmänhetens tjänst” är under debatt. Få tror längre att det offentliga samtalet kan föras oberoende av intressen, bakom varje påstående skymtar en strateg. Massmedia har sin egen dramaturgi och frågan är om något samtal förs. Är det offentliga samtalet möjligt utan en massmedial gestaltning?

Forskning hävdar att en av de största politiska förändringarna sedan 1800-talet är mediernas maktövertagande från partierna. När de egna medlemmarna nu blir färre, blir de försvagade partierna mer beroende av, och mer sårbara för, medierna.

Medielogik handlar om mediernas egen dramaturgi och den bild av politik och samhälle som den manar fram. På redaktionerna avgörs vilka ämnen, vinklar, frågor och personer som får komma till tals.

Vilka mekanismer är det då som styr och vad händer med medborgarna när medier fyller ut politikens vakuum?

 

Session E/13: 13.15 – 14.15:
Digitalt foto

Medverkande: Anna Dahlgren, Karin Wagner, Tyrone Martinsson

Moderator: Arni Sverrisson

Människors vardagsfotografering, familjebilder mm har blivit heldigitala, och den professionella fotografin har också, trots visst motstånd, gått samma väg. Digitaliseringen har också gjort det enklare att sprida bilder till släkt och vänner men också att visa dem för världen. Ambitiösa fritidsfotografer visar numera miljontals bilder på Flickr och andra sajter, som också används numera av etablerade institutioner som t ex Moderna museet för att väcka intresse för deras bildsamlingar.

Digitaliseringen har således inneburit en omförhandling av gränser, bl.a. mellan fotografi och andra bildformer, mellan privat och offentligt, mellan amatören och yrkesfotografen. Det fotografiska bildspråket utvecklas dock i samma spår som tidigare och den fotografiska estetiken har inte förändrats så mycket eller är det kanske en sanning med modifikationer? Vad händer när det befintliga bildarvet digitaliseras (skannas in)? Vad innebär det att mycket fler fotograferar än tidigare? Vad är betydelsen av att allt fler fotografier slängs (deletas).

Sverrisson, Dahlgren och Wagner inleder kring dessa frågor och kommenterar inlägg från publiken.

 

Session E/14, 13.15 – 14.15:
Innovativ teknik i en akustisk värld

Medverkande: Hans Surte Norin, Stefan Brisland Ferner, Jesper Kjällquist

Moderator: Hållbus Totte Mattsson

Tekniska innovationer har alltid påverkat den musikaliska kontexten i någon form. Vissa genrer har tagit till sig teknik med öppna armar medan den i andra är utesluten.  Dock kan man fråga sig om det överhuvudtaget finns en helt akustisk arena idag och tittar vi bakom kulisserna så upptäcker vi att tekniken finns med i de flesta sammanhang där ”akustisk” musik framförs.

Seminariet belyser dessa sammanhang utifrån tekniker- och musikantperspektivet med utgångspunkt från följande frågeställningar.

• Vad innebär begreppet ”akustiskt” idag?
• När tekniken idag ”synlig eller osynlig” finns med i så gott som alla sammanhang, vem bestämmer då vad vi hör?
• Hur har tillgången till teknik förändrat musicerandet, instrumentbygget, lyssnandet…?

Session E/15, 13.15 – 14.15:
Kulturarv och digitalt bevarande

Medverkande: Ingrid Neil, Göran Olsson

Moderator: Pelle Snickars

Vi håller på att gå in i ett digitalt mörker. Vem skall kunna se och höra på vårt kulturarv om inga framtida maskiner kan läsa våra nutida digitala bild och ljud-filer?  På vilket sätt skall digital media kunna uppgraderas då analoga original saknas - för de slängdes i sopsäcken då medieföretaget bytte ägare. Hur skall massmedial historieförmedling gå till då själva mediaartefakten - källmaterialet -  kanske enbart finns tillgänglig för den som betalar dyrt? När vi går in i en alltmer digitaliserad värld blir frågan om bevarande av kulturarv en ödesfråga, för, vilken demokrati kan överleva ett digitalt mörker?