Två steg fram, ett steg tillbaka. Strukturella hinder för boende att minska koldioxidutsläpp och energianvändning för uppvärmning

Syftet med detta tvärvetenskapliga projekt har varit att studera hinder och möjligheter för boende i småhus att börja utnyttja energi för uppvärmning på ett sätt som sparar resurser och minskar påverkan på klimatet. Projektet har fokuserat på två beslutssituationer i småhusägares liv; val av värmesystem i samband med köp av prefabricerade småhus, respektive byte av värmesystem i befintliga småhus.

Småhusägares långsiktiga möjligheter att skaffa sig resurssnål och energieffektiv uppvärmning är intimt förknippad med både värmesystemets och byggnadens utformning, men även med andra aktörers uppfattningar om vad som är möjligt. Ett välplacerat hus med hög isolerstandard och utrymme för ackumulatortank ger till exempel stora möjligheter att dessutom skära ner på den inköpta energin med hjälp av solvärme. Ett rimligt stort solvärmesystem kan då uppnå femtio procent solvärmeandel på årsbasis utan att värmen lagras från sommar till vinter. De monteringsfärdiga husens fysiska form är dock noggrant planerad och förberedd långt innan husen byggs. Även små ändringar i hustillverkarnas ordersystem eller tillverkningsprocess kan därför få stora konsekvenser för företagen i termer av tid och pengar.

Köpare och säljare bygger till stor del sina värmebesllut på antaganden och gissningar om varandra. Cirkeln sluts och alternativ till el och värmepump får svårt att ta sig in. De strängare energikraven i den senaste BBR-revideringen tycks inte förändra denna situation nämnvärt. Både energitekniska beräkningar och intervjuer med småhustillverkare i Dalarna tyder på att de nya byggreglerna framförallt leder till en förbättring av värmepumpars effektivitet. Förbättrad isoleringsstandard och övergång från el till andra energibärare och energislag påverkas således marginellt av de nya direktiven. Se även "Skriftserien Flexibla Värmesystem", samt Slutrapport.

Projektet genomfördes av Annette Henning, Tomas Persson, Klaus Lorenz, Karin Perman, samt Johan Heier. Projektperiod: jan 2007 - dec 2009. Finansiär: Energimyndigheten. Projektledare: Annette Henning (ahe@du.se).