Forskning

Den indirekta miljöpåverkan som blir följden av användningen av forskningsresultat framtagna vid Högskolan Dalarna kan vara stor. Att inrikta forskningen så att den kan bidra till så positiv miljöpåverkan som möjligt i samhället är därmed viktigt.

Högskolan Dalarna har sex prioriterade forskningsprofiler:

  • Energi, skog och byggd miljö
  • Hälsa och välfärd
  • Komplexa system – mikrodataanalys 
  • Interkulturella studier
  • Stålformning och ytteknik
  • Utbildning och lärande

Forskningsprofilerna arbetar medvetet för en hållbar utveckling, med avseende på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, innebärande att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

Energi, skog och byggd miljö

Inom Energi, skog och byggd miljö berör forskningen såväl ekologisk, ekonomisk som social hållbarhet. Forskningen omfattar hållbara energisystem, hållbart utnyttjande av skogliga resurser samt hållbart byggande. Det finns en flervetenskaplig forskningsmiljö som omfattar teknik och naturvetenskap med starka inslag av samhällsvetenskap för att förstå hur organisationer, företag och privatpersoner påverkar samhällsprocesser för en omställning till ett hållbart samhälle. Den teknisk-naturvetenskapliga forskningen berör solvärme och solel, energieffektivisering i bebyggelse och industri samt bioenergi från skogen och skogsodlingssystem. Flertalet projekt bedrivs i nära samarbete med företag inom energiteknik, el- och värmeproduktion, byggande och skogliga företag. Bland annat ingår SERC (Solar Energy Research Centre) vars huvudforskning rör energisystem för framför allt sol- och bioenergi. Den forskning som bedrivs där är praktisk med tester i laboratorier och teoretisk med simuleringar och teoretiska kvalitativa samhällsvetenskapliga studier.

Positiva miljöeffekter som forskningen leder till är bland annat:

  • förbättrade möjligheter att öka användningen av förnybar energi
  • förbättrade möjligheter att förnya och förvalta skogsresursen för att fungera som effektivare kolsänka
  • ekologiskt hållbart och energieffektivt byggande.

Hälsa och välfärd

Hälsa och välfärd har särskilt relevans för social hållbarhet. Forskningen berör individens och samhällets insatser för att främja hälsa och välbefinnande, samt förbättring av vård och socialt arbete för att stödja ett evidensbaserat arbetssätt. Forskningen innefattar hälsoaspekter i livscykeln såsom folkhälsa, fysisk prestationsförmåga, sjukdomsrelaterade riskfaktorer, åldrande och livslånga sjukdomstillstånd. Processer i vård och socialt arbete behandlar implementering av forskning i praxis, brukar-, klient- och patientdelaktighet, vårdmiljö samt genusperspektiv i vård och socialt arbete. Profilen rör kunskaper om människors livsvillkor i linje med en förändrad demografisk utveckling, med bland annat en åldrande befolkning.

Positiva miljöeffekter som forskningen leder till är bland annat:

  • evidensbaserad vård och omsorg ger bättre implementering av forskningsresultat som kan handla om resurseffektivitet
  • dynamiska effekter av förbättrad hälsa – tid att lägga på förvärvs- och frivilligarbete som kan användas miljöbefrämjande.

Komplexa system - mikrodataanalys

Forskningen inom Komplexa system - mikrodataanalys berör främst ekonomisk, och i inte oväsentlig grad ekologisk hållbarhet. Forskningen gäller komplexa processer inom näringsliv och samhällsbyggande. Särskilt inriktas forskningen mot transport, infrastruktur, handel, turism och tillverkningsindustri. Kärnan inom forskningsprofilen ligger i att skapa och anpassa verktyg att analysera dessa processer genom utveckling av avancerade mikrodataanalysmetoder och -tekniker. Det handlar om att samla in data, använda sig av stora informationsmängder som är lagrade i databaser och skapa länkar mellan olika system genom strukturera och analysera dem och ta fram beslutsstöd. och Forskningen sker i nära samverkan med regionala och nationella företag och myndigheter, vilka också har roller som finansiärer och dataleverantörer. Inom profilen finns Högskolans enda egna forskarutbildning, inom området mikrodataanalys.

Positiva miljöeffekter som forskningen leder till är bland annat:

  • samhällsplanering för effektivt resursutnyttjande
  • bättre trafikinfrastruktur och effektivare transposter
  • effektivare industrilogistik.

Interkulturella studier

Inom Interkulturella studier berör forskningen social hållbarhet. Här studeras kommunikation och gestaltning i olika typer av medier, med fokus på hur sociala och kulturella identiteter konstrueras och medieras i spänningsfälten mellan individ och kollektiv, minoritet och majoritet, lokalt och globalt, sekulärt och religiöst, samtid och historisk tid. Här bearbetas frågor kring kulturmöten, värdekonflikter och identitetsprocesser. Det gemensamma studieobjektet är de sociokulturella diskurser och gestaltningsformer som definierar och ständigt omförhandlar vilka vi är och kan vara.

Positiva miljöeffekter som forskningen kan leda till hänger samman med att en miljöbefrämjande utveckling kräver interkulturell förståelse. Inom profilen studerar man värderingar och hur de förmedlas samt kulturella, sociala och etniska konflikter och hur de kan överbryggas.

Stålformning och ytteknik

Den forskning som bedrivs inom Stålformning och ytteknik berör såväl ekonomiska som ekologiska hållbarhetsaspekter. Inom forskningsprofilen utvecklas materialvetenskaplig forskning inom främst bearbetningsteknik och ytteknik i samverkan. Tyngdpunkten ligger på studier av stålets beteende vid plastisk formning, där matematisk simulering och studiet av växelverkan mellan arbetsmaterial och verktygsmaterial är viktiga komponenter. Forskningen, som också berör produktions- och anläggningsteknik, är utpräglat industriellt tillämpad och sker i nära samarbete med stål- och verkstadsindustri.

Positiva miljöeffekter som forskningen leder till är bland annat:

  • material med längre teknisk livslängd
  • effektivare, mindre energikrävande industriprocesser
  • ökad användning av höghållfasta stål, vilket leder till mindre materialåtgång och till exempel tillverkning av lättare och starkare fordon vilket sänker bränsleförbrukningen och ökar lastförmågan

Utbildning och lärande

Utbildning och lärande berör primärt sociala och sekundärt såväl ekologiska som ekonomiska aspekter av hållbarhet. Forskningen utvecklas utifrån ämnesdidaktiska, pedagogiska, specialpedagogiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. Profilens forskningsteman gäller pedagogiskt ledarskap, fysisk och pedagogisk miljön, medier i undervisning, utbildningsuppdrag och undervisningspraktik samt utbildningshistoriska perspektiv.

Positiva miljöeffekter som forskningen leder till är bland annat:

  • utbildning av lärare som kan väcka medvetenhet och engagemang för hållbar utveckling
  • utveckling av pedagogik för nätbaserat lärande gör kunskap tillgänglig för flera och stöder lärandet om inte minst hållbarhetsfrågor.