Gustav Adolfsdagen uppmärksammandes på ett ovanligt sätt i Falun den 6 november. Högskolan Dalarna hade inbjudit till en tvärvetenskaplig konferens i dagarna tre, 4-6 november. Syftet var att spridda nytt ljus över den svenska stormaktstiden och dess betydelse internationellt, men också att spegla den i ett lokalt perspektiv med utgångspunkt i Falu gruva och bergsmanskulturen.
Själva Gustav Adolfsdagen, konferensens avslutande dag, inleddes med ett föredrag av Marie-Louise Rodén, professor i historia, Högskolan i Kristianstad. Hon erinrade om att vid 1600-talets mitt räknades Sverige som en av de fyra topprankande stormakterna i Europa. Landets militära styrka var stor. När Gustaf II Adolf landsteg i Pommern bestod hans här av 100 000 man, den största armé som hittills uppbådats i Europa. Den trettioåriga kriget kan, framhöll hon, med rätta kallas det första moderna kriget. Politiskt brottades landet med stora brister med rikskanslern Axel Oxenstierna som lysande undantag. Besökare i Sverige vittnade om ohejdade dryckesvanor och vid hovet, som annars präglades av tysthet, enorma banketter som kunde vara ”värre än fastans alla lidanden och umbäranden”.
Konferensen, som hade initierats av Högskolan Dalarnas forskning inom Världsarvets Världar, var fylld av ett stort antal programpunkter kring temat Fornstora dar. Här ska ett par ytterligare exempel ges.
Sverige låg i Europas norra gränstrakter, det vittnade historikern Ola Winberg, Uppsala universitet, om. Desto intressantare då att de stora adliga bildningsresorna i Europa som sträckte sig över 3-4 år i mitten av 1600-talet även omfattade ett så nordligt mål som Falun. Vid den tid som Sverige var på väg att bli stormakt hyste dock svenskarna ”låga och klenmodiga tankar som sig själva”. Mytbildningen, eller möjligen den sanna bilden av Sverige och svenskarna, var redan i full gång att utvecklas.
Erland Sellberg, professor i historia, Stockholms universitet, såg igenkännande drag i dagens problem i vårt utbildningssystem och de frågor som man brottades med i 1600-talets svenska utbildningspolitik. Han porträtterade Johan Skytte, den förste universitetskanslern i Sverige, och de strider som denne utkämpade för sin vision om utbildningen, där vältaligheten och den politiska kulturen tog störst utrymme. Han ville se ett utbildningssystem som danade ämbetsmän som blev till nytta för staten, men mötte hård konkurrens från de lockelser som feta pastorat och teologiska studier utgjorde.
Bergslagssalongerna bjöd en synnerligen passande, anrik miljö för konferensen. Från vänster i bild Bo G Jansson, forskningsledare för Världsarvets Världar, Högskolan Dalarna, Anders Marelius, tidigare rektor vid Högskolan Dalarna, Ingrid Marelius (delvis skymd) och Birgitta Sandström.
Gisela Vilhelmsdotter, universitetslektor i svenska språket/retorik, Högskolan Dalarna, i intensivt samspråk med Ola Winberg, historiker, Uppsala universitet. Det heta samtalsämnet är läsandets villkor i dåtid och nutid.
Erland Sellberg, professor i historia, Stockholms universitet, samtalar med Inga Lena Ångström Grandien, docent i konstvetenskap, Kristiina Savin, idéhistoriker, Lunds universitet (med ryggen mot kameran) och Per Dahl, forskningschef vid Centrum för näringslivshistoria, Stockholm.
Marie-Louise Rodén, professor i historia, Högskolan i Kristianstad, missade inte tillfället att ge stor uppmärksamhet åt Gustav Adolfsdagen.
En mer än nöjd Inga Lena Ångström Grandien hade ansvarat för programmet.
Text och bild: Anna Hägglund
