Lena Olai på hembesök hos Börje Eriksson i Kivnäbben, Vika, utanför Falun.
Vad händer då vardagen tar vid och patienten har lämnat sjukhuset efter det akuta omhändertagandet? Den fungerande vårdkedjan, finns den där eller betraktas den som redan avslutad? Vilken prognos för patientens hälsotillstånd, funktionsförmåga och boendeform görs av sjukvårdspersonalen?
Det är just frågor av detta slag som intresserar Lena Olai, vårdutvecklare vid Högskolan Dalarna, och som har resulterat i hennes doktorsavhandling i vårdvetenskap. Den patientgrupp hon har valt att koncentrera sig på är patienter som har behandlats för stroke, en mycket stor grupp där många är sjuka på andra sätt också. Vanliga problem efter behandlingen är försämrad uppfattningsförmåga, begränsad rörlighet och trötthet, problem som ofta förekommer tillsammans.
De största svårigheter som strokepatienterna möter i vardagen infinner sig de första tre månaderna efter behandling.
- Om man löser strokepatienternas problem, så går det också att lösa problemen för många andra grupper av äldre, säger Lena Olai. Det akuta omhändertagandet är otroligt viktigt, men sedan måste också allt i vardagen fungera.
- Studier visar att nästan alla som har haft stroke har hälsoproblem under det första året. Följer man i stället vad som händer vecka för vecka är bilden mer positiv. Risken att återinsjukna och dö är inte så stor och sjunker från 14-15 % till enbart någon eller några procentenheter efter en tid.
Avhandlingen består av fyra artiklar och all datainsamling kommer från patienter i kommunerna Falun och Borlänge. Hon har följt 390 äldre strokepatienter under första året efter stroke och hennes arbete väcker spännande frågor t ex om vad ett ökat stöd till anhöriga kan betyda. Hon pekar på att anhöriga visar sig vara mer deprimerade än patienterna och ju mer hjälp patienterna får från kommunerna, desto mer hjälp ställer anhöriga upp med. Trots allt finns det goda möjligheter för många att komma tillbaka till en bra livskvalitet.
Lena Olai har en bakgrund som sjuksköterska och vårdutvecklare vid Landstinget Dalarna. Hon har bl a varit projektsekreterare i det omtalade Kerstiprojektet, där syftet har varit att utveckla nya samarbetsformer och fokusera på den äldres egna behov och önskemål. Under sin tid som doktorand har hon varit knuten till Centrum för Klinisk Forskning Dalarna och varit anställd inom närsjukvården i Falun. Hon bor i Falun sedan 25 år tillbaka. Hennes avhandling, som formellt läggs fram vid Uppsala universitet, har titeln Life After a Stroke Event: With Special Reference to Aspects on Prognosis, Health and Municipality Care Utilization, and Life Satisfaction Among Patients and Their Informal Caregivers.
Disputationen äger rum lördagen den 6 mars kl 13:15 i Föreläsningssalen, Falu lasarett, Falun. Handledare har varit Kurt Svärdsudd, professor, Uppsala universitet; Marianne Omne-Pontén, föreståndare för Centrum för Klinisk Forskning Dalarna och Lars Borgquist, professor, Linköping universitet. Opponent är Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet.
Abstract in English - och länk för nedladdning av avhandlingen i fulltext med en sammanfattning på svenska, pdf (790 kB)
Text och foto: Anna Hägglund
