Anna Kozulyak tycker att Korta vägen har varit ett bra tillfälle att utveckla svenskan men också för att genom den praktik hon gjort se hur utbildningssystemet fungerar i Sverige.
Med ett anställningssnitt på 35 procent efter genomgången kurs borde Korta Vägen vara ett av de mer lyckade projekten för att skapa sysselsättning åt nyanlända svenskar. Högskolan Dalarna ger utbildningen på uppdrag av Arbetsförmedlingen.
– I den här gruppen så är det sju stycken som fått jobb, säger Anette Timmerlid, projektledare för Korta Vägen.
Vid vårt besök är det den femte gruppen sedan starten 2010 som går den 26 veckor långa kursen, som syftar att ge utländska akademiker en snabbare väg in i det svenska arbetslivet. Och det verkar fungera bra, i snitt får 35 procent av deltagarna ett jobb efter eller under tiden de går kursen. Många av de som inte lyckas hitta ett jobb väljer att fortsätta studera eftersom det precis som för svenska akademiker inte finns efterfrågan för alla yrken.
– Det finns inte så mycket jobb här med den utbildning jag har, så jag funderar faktiskt på att läsa något annat, säger Tatjana som är utbildad agronom.
Anna Kozulyak från Ryssland är utbildad engelsklärare och har under kursen varit på en tre veckor lång praktik på vuxenutbildningen i Borlänge, och tre veckor på Karlfeldtsgymnasiet i Avesta.
– Det är ungefär samma mål och metoder som används här som i Ryssland, men svenska elever är mer självständiga. Läraren är inte alltid huvudperson i klassrummet, säger Anna Kozulyak.
Det är just genom praktik som många av deltagarna hittar jobb. Det är inte alltid som jobbet är relaterat till den utbildning de har, men ofta.
– Vi har bland annat en kille från Portugal som fick jobb som IT-konsult, en tjej från Uzbekistan som fick jobb som teknisk ingenjör på Falu lasarett, säger Anette Timmerlid.
I lokalen i Teknikdalen i Borlänge samlas varje dag en grupp av tjugo utländska akademiker för att träna på sin svenska, skriva CV och mycket annat.
– Vi pratar mycket om hur de kan komma vidare i sina processer säger Anette Timmerlid och fortsätter:
– Som statlig myndighet har vi ett ansvar för att integrationspolitiken verkställs och vi vill gärna göra vad vi kan för att underlätta den.
Högskolan Dalarna har uppdraget att driva projektet i ytterligare två och ett halvt år.
