Mats Tegmark, forskningsledare för Lärande och socialiseringsprocesser, ser sitt forskningsområde bli allt tydligare i sina prioriteringar.
Ett år har gått sedan Högskolan Dalarna tog avstamp för den nya forskningsstrategin och tillsatte sex forskningsledare för lika många prioriterade forskningsområden.
Vi ställer frågan om vad som nu är på gång till Mats Tegmark. Han har under våren tagit över stafettpinnen som forskningsledare för området Lärande och socialiseringsprocesser. Han tar över efter Una Cunningham som har varit forskningsledare sedan starten.
- Det forskningsområde som jag nu leder är ett riktigt tungt område på så sätt att vi har väldigt mycket grundutbildning. De flesta lärare har mycket undervisning och en mindre del forskning. Det har betytt att startsträckan har varit relativt lång för oss. Una Cunningham har lyckats samla alla och alla har fått komma med sina idéer. Sedan har vi försökt fånga in idéerna som har varit som fritt flygande partiklar och av dem format 4-5 kluster.
Mats Tegmark ser som sin uppgift under återstoden av året och under 2010 att profilera mer, få till mer självständiga kluster och göra tydligare prioriteringar.
Hur vill du beskriva forskningsområdet idag?
- Vårt forskningsområde är väldigt brett och stort och täcker in ett antal ämnen. Basen finns i grundutbildningen, framför allt inom humaniora och samhällsvetenskap, i språk och lärarutbildning.
- Det område som är störst och har producerat mest, det är Nätbaserat lärande. Nätbaserat lärande har också blivit hela Högskolan Dalarnas angelägenhet som ett utvecklingsprojekt. Den stora uppgiften är att undersöka hur väl vi når examinationsmålen. Vi vill vara lika framgångsrika som i den campusbaserade utbildningen.
Ett annat område är Skolnära forskning, dvs. forskning som är praktiknära och som direkt kommer lärarutbildningen tillgodo. Mats Tegmark pekar på att här ingår exempelvis ämnena pedagogiskt arbete, pedagogik och matematik.
Post-koloniala studier är ett område som har vuxit fram ur Högskolans centrumbildningar DUCIS (Dalarna University Centre for Irish Studies) och Afrikanska studier. Här finns kulturmöten, litteratur, språk och här finns ekonomisk historia och lärande. Perspektiven har också vidgats till andra miljöer såsom fransk-karibiska författare. Även japanska finns med.
Minoritet, autencitet, identitet är ett något smalare område. Framför allt har religionsämnet varit en viktig byggsten, men man är nu inriktad på att bredda sitt fokus. Här är några intresseområdena nyreligiositet, katolska minoritetskyrkor och islam.
Folkskollärarprojektet är ett ännu smalare område som utgår från historieämnet. Här lyfter man fram lärarprofessionen i ett historiskt perspektiv och studerar hur lärarrollen har förändrats.
Vad händer mer?
- Vi vill att fler ska kunna forska vidare i anslutning till lärarutbildningen. Vi vill tillsätta fler professorer och kunna utlysa nya doktorandtjänster. Vi söker just nu en professor i pedagogiskt arbete och vi planerar för nya doktorandtjänster, inte minst inom det nätbaserade lärandet, ett hittills nästan obeforskat område, eftersom det är så nytt.
- En annan sak är att vi också vill bli ännu vassare inom lärarutbildningen genom att utveckla samarbete med andra. Vi har börjat föra fördjupade samtal med Örebro universitet och Mälardalens högskola och tror oss om att till hösten komma fram med förslag som kan utveckla vår lärarutbildning ännu mer. En uppgift som vi har fått är att samla all utbildning, forskning och kompetensutveckling inom lärarutbildning på en gemensam plattform på webben.
Under hösten kommer skolforskningsdagen att vara en viktig mötesplats för att utveckla kontakterna med skolorna i regionen. Ett led i detta är att studenterna ska kunna ta sig an och arbeta med projekt som skolorna tycker är intressanta.
Läs mer om Högskolans prioriterade forskningsområden
Text och foto: Anna Hägglund
