Julie Hansen, Högskolan Dalarna har fått totalt 1,5 mkr under tre års tid för forskningsprojektet Historien genom minnets prisma: postkommunistiska romaner från Öst- och Centraleuropa.
Berlinmurens fall 1989 har betytt dramatiska sociala, politiska och kulturella förändringar. Nu tjugo år efteråt är det möjligt att på allvar börja kartlägga och undersöka den litteratur som skapades efter kommunismens fall. Hur skildras minnen av kommunisktperioden? Vilka historiska händelser och aspekter på vardagslivet i det totalitära samhället är det som lyfts fram? Vad säger skildringarna om förhållandet mellan det mänskliga minnet, historien och berättelsen?
Forskningsprojektet, som är tvärvetenskapligt, kommer att behandla 15 olika författare från Polen, Slovakien, Tjeckien, Ryssland och f.d. DDR.
- Jag har redan tidigare intresserat mig för den postkommunistiska litteraturen, säger Julie Hansen, men nu vill jag särskilt spegla en diskussion om vår minnesfunktion och hur pålitligt vårt minne är. Projektet började växa fram för några år sedan då jag var mammaledig och upptäckte ett återkommande tema i de böcker jag läste. Det stöd jag nu får gör att jag kan fullfölja min idé i min forskning.
Julie Hansen är universitetslektor i litteraturvetenskap och undervisar dessutom i engelska. Hon har även en bakgrund i slaviska språk. Beslut om stödet togs av Vetenskapsrådet då resultatet av den stora utlysningen inom humaniora och samhällsvetenskap behandlades.
