Akademisk högtid 2017: Docentföreläsningar

Torsdag 17 mars hölls docentföreläsningar i Högskolan Dalarnas bibliotek i Falun. Se de inspelade föreläsningarna via länkarna vid nedan.

Föreläsningar: Juvas Marianne Liljas, Tarja Alatalo, Gunilla Lindqvist, Gunn Nyberg

Föreläsningar: Herbert Jonsson, Carls Olsmats, Maria Forsner, Jan Florin

Juvas Marianne Liljas, Docent i musikpedagogik: Informella utbildningsmiljöer med semiformella perspektiv: tre historiska nedslag

Med nedslag i den borgerliga 1800-talssalongen tar forskningen sin utgångspunkt i den påverkan småskaliga hemundervisningsmodeller haft på moderna utbildningssystem. Den Munktellska salongen belyser landsortsalongens betydelse som läroplats under 1800-talet. Andra nedslag är Björlingskolans informella operautbildning och Siljanskolan som exempel på alternativ pedagogik i 1900-talets reformanda. Metodteoretiskt har Ricoeurs minneshierarkiska reservglömska haft en viktig betydelse. Ur ett historiehermeneutiskt perspektiv vilar sambanden mellan informella utbildningsmiljöer och formella utbildningssystem på tesen att det som det kollektiva minnet raderat har det individuella minnet bevarat.

Tarja Alatalo, Docent i pedagogiskt arbete: Skolans läsundervisning ska gynna alla elevers lärande

I en formativt inriktad läs- och skrivundervisning identifierar läraren elevernas skriftspråkliga utveckling och planerar, genomför och utvärderar verksamheten utifrån tanken att varje elev behöver stimuleras och utmanas i sin proximala utvecklingszon. Utöver pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper behöver läraren ha goda insikter om hur elever utvecklar förmågor och färdigheter i läsning och skrivning för att ha möjlighet att stötta och undervisa alla elevers skriftspråksutveckling. Samma princip är aktuell i förskolans och förskoleklassens lekbaserade skriftspråksstimulerande verksamhet.

Gunilla Lindqvist, Docent i pedagogik: Vad är tanken med alla pedagogiska yrkesgrupper i det svenska skolsystemet? Och hur kan det förstås utifrån visionen om inkludering?

Undervisning är förmodligen kärnan i läraryrket för de allra flesta. Dock har pedagogiska yrkesgrupper ökat i Sverige under de senaste decennierna. Här kan nämnas specialpedagoger, ”nya” speciallärare, förstelärare och resurslärare. Grupperna har mer eller mindre uttalade specialiseringar inom expertområden som ofta på olika sätt riktas bort från undervisning. Grupperna har bland annat uppstått och initierats genom reformer och utifrån verksamhetens upplevda behov. I föreläsningen diskuteras yrkegruppernas roll utifrån teorier om profession samt vilka möjliga konsekvenser floran av yrkesgrupper kan få för idén om en inkluderande skola.

Gunn Nyberg, Docent i idrotts- och hälsovetenskap inriktning pedagogik: Vad är rörelseförmåga inom idrott och hälsa?

Ämnet idrott och hälsa ska bidra till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor. Men det är oklart vad rörelseförmåga innebär samtidigt som det verkar svårt att sätta ord på vilken slags kunskap eleverna förväntas utveckla. Om det är oklart vad eleverna ska kunna och därmed också vad lärarnas bedömning avser blir det också svårt att problematisera och kritiskt granska vad det är tänkt att eleverna ska lära sig. Nybergs forskning handlar om vad rörelseförmåga kan innebära, hur lärare uppfattar rörelseförmåga, varför många lärare undviker att systematiskt planera för elevers lärande i rörelseförmåga, hur elevers rörelsekunnande kan uttryckas och beskrivas samt hur undervisningen iidrott och hälsa kan utvecklas för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin rörelseförmåga. Ett syfte är också att utmana den rådande synen på idrott och hälsa som ett ämne där eleverna ska få prova en mängd olika idrotter för att hitta något som är ’roligt’ samt utmana outtalade ’standards of excellence’ som följer med de idrotter som undervisningen till stor del utgörs av i nuläget och sedan lång tid tillbaka.

Herbert Jonsson, Docent i japanska: Poetiska improvisationer från 1700-talets Japan

Japansk haikai-poesi utgörs av långa kedjor av verser, sammanlänkade av subtila associationer. Att skriva haikai var alltid ett kollektivt företag; man turades om att lägga nya verser till dikten, och samspelet mellan deltagarna var avgörande för ett lyckosamt slutresultat. I min föreläsning kommer jag att titta närmare på hur detta samspel fungerade. Med exempel ur ett antal dikter från sent sjuttonhundratal kommer jag att belysa begreppet “doft”, centralt för förståelsen av dessa svårbegripliga verk.

Carl Olsmats, Docent i industriell ekonomi: Nya affärsmodeller inom sista kilometerns logistik

Den sista delen av distributionskedjan, dvs. till slutkund från butik, paketutlämningsställe eller distributionscentral, utgör bara en liten del av de totala transporterna, men svarar samtidigt för en betydande andel av distributionens totala kostnader och miljöbelastning. Fordonen är mindre, fyllnadsgraden är lägre, det är mer manuell hantering, och mängden förpackningsmaterial är ofta högre, i jämförelse med tidigare led i värdekedjan. I dagens samhälle där näthandeln nu växer snabbt är det angeläget att utveckla nya hållbara och kostnadseffektiva affärsmodeller för den sista kilometerns logistik, för att bidra till och möjliggöra en hållbar samhällsutveckling.

Maria Forsner, Docent i omvårdnad: Att ge röst åt barnen – narrativets möjligheter i omvårdnadsforskning

Omvårdnad grundar sig i människors upplevelser av hälsa och ohälsa och är nära sammanlänkat med mänskliga rättigheter, där värdighet och respekt för den enskilde betonas. Forskning i ämnet bedrivs i skärningspunkten mellan human-, samhälls- och naturvetenskap med en särskild förpliktelse gentemot sårbara grupper som sällan hörs. Genom att kombinera egenskattningar med narrativt data kan barns egna upplevelser av sjukdom och sjukvård synliggöras och insatser som kan främja hälsa och förebygga onödigt lidande utvärderas. De slutsatser som dras kan då grundas i barnens egna uttryck och omgivande vuxnas reflektioner.

Jan Florin, Docent i omvårdnad: Att vara professionell: kompetens och fackspråk

En central del i utövandet av sjuksköterskans profession kännetecknas av att göra bedömningar av hälsotillstånd inom kunskapsområdet Omvårdnad, och omsätta detta i handling i syfte att påverka hälsa. Det behöver ske i en relation med patienten som präglas av ett personcentrerat förhållningssätt. Det är även viktigt att det finns ett språk med termer och begrepp för att kunna kommunicera omvårdnad, är de dessutom standardiserade ökar möjligheten att kunna använda utdata om omvårdnad från hälso- och sjukvårdens informationssystem som grund för planering, beslut, byggande av evidensbaserad kunskap, med mera. Presentationen kommer att diskutera dessa frågor med utgångspunkt i min egen forskning om kompetens och fackspråk.