Forskningsprojekt

Projekt 2017

(Hur uppfattar studenter) Rörelse som ämneskunskap inom idrottslärarutbildningen?

Det finns idag en stor kunskapsbas som visar att det inte är tydligt vad elever ska lära sig i ämnet idrott och hälsa och att ämnet till stor del består av idrottsaktiviteter vars utformning präglas av idrottsrörelsens tränings- och tävlingslogik (se bla Larsson & Karlefors 2015). För idrott och hälsa, liksom för många andra skolämnen, är lärarutbildningen en av referenspunkterna för ämnets utformning (se bla Kirk 2010). I det här projektet vill vi undersöka om och hur motsvarigheten till idrottsämnets svaga lärandefokus på skolnivå tar sig uttryck inom lärarutbildningen. Mer specifikt är vi intresserade av studenternas uppfattning om vad de, och i förlängningen eleverna, skall kunna avseende den del av ämneskunskapen i lärarutbildningen såväl som i skolämnet idrott och hälsa som handlar om rörelsepraktiker. Det är ett kunskapsområde som visat sig vara komplext, otydligt och mångfacetterat (se bla Backman & Pearson 2016b). Syftet med föreliggande projekt är därför att undersöka hur studenter inom ämneslärarutbildningen med inriktning idrott på Högskolan Dalarna uppfattar rörelsepraktiker som kunskapsområde. Mer specifikt kommer följande frågor att ställas:
1. Vad uppfattar studenterna att de ska kunna inom rörelsepraktiker under sin utbildning?
2. Hur förstår studenterna examinerande uppgifter i rörelsepraktiker under sin utbildning?
3. Vilka föreställningar har studenterna om sitt kommande uppdrag i att undervisa i och om rörelsepraktiker i skolan

Projektperiod:  2017-01-02 -
Kontaktperson:  Gunn Nyberg
Projektdeltagare:  Gunn Nyberg, Erik Backman
Finansiärer:  Högskolan Dalarna



Att läsa eller inte läsa: En studie av grundskolans läspraktiker

Denna studie avser att undersöka hur grundskolans läspraktiker faktiskt ser ut, det vill säga vad lärare och elever gör när det gäller läsning av sammanhängande text. I ett första steg görs en totalundersökning av omfattningen av elevers läsning av sammanhängande text inom ramen för grundskolans samtliga ämnen under en vanlig skoldag i årskurs 6 och 9 i en hel region. Motsvarande hur många sidor sammanhängande text, skönlitteratur såväl som sakprosa, läser eleverna inom ramen för skolarbetet? Vad är det som får dem att läsa och hur upplever de läsningen i de olika ämnena? Ett urval av skolor och elevgrupper som utmärker sig genom att läsa eller inte läsa sammanhängande texter kommer sedan att följas upp genom en serie klassrumstudier som undersöker sambanden mellan skolans förutsättningar i form av personella, materiella och tidsmässiga resurser, lärarnas utformande och genomförande av undervisning, samt elevernas läsning och bearbetning av de lästa texterna. Vad är det som gör att vissa elevgrupper i vissa skolor läser mer sammanhängande text än andra? Vad kännetecknar undervisningen i dessa skolor och hur lyckas lärarna motivera sina elever att läsa mer än andra inom ramen för grundskolans olika ämnen? Hur tar dessa elever sig an och behandlar de olika texterna? Hur ser den specifika relationen ut mellan lärares undervisande handlingar och elevernas läsning?

Projektperiod:  2017-01-01 - 2019-12-31
Kontaktperson:  Monika Vinterek
Projektdeltagare:  Mats Tegmark, Tarja Alatalo, Mikael Winberg (Umeå universitet)
Finansiärer:  Vetenskapsrådet



Att utveckla allsidiga rörelseförmågor i ämnet idrott och hälsa

Projektet är en praktiknära studie i form av en Learning Study tillsammans med lärare i idrott och hälsa. Syftet är att undersöka vad det innebär att kunna urskilja och erfara sitt sätt att röra sig samt hur undervisningen kan formas för att undeerlätta elevers lärande avseende den förmågan.

Projektperiod:  2015-04-02 -
Kontaktperson:  Gunn Nyberg
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  



Betydelsen av lärarkompetens för elevers skolprestationer: Effektiv och rättvis undervisning i svenska och matematik

-

Projektperiod:  2017-01-01 - 2020-12-31
Kontaktperson:  Tarja Alatalo
Projektdeltagare:  Tarja Alatalo, Åse Hansson (Göteborgs universitet), Jan-Eric Gustafsson (Göteborgs universitet), Stefan Andersson (Göteborgs universitet), Bo Nielsen (Göteborgs universitet)
Finansiärer:  Vetenskapsrådet



Det levda läraruppdraget

Det levda läraruppdraget

Syftet med studien är att belysa vilka komponenter/strategier som lärare använder i en fungerande undervisning och huvudfrågan handlar om hur en lärare kan gestalta undervisningen så att eleverna utvecklas positivt i förhållande till skolans mål. En av delfrågorna rör hur en individualiserad undervisning tolkas och levandegörs och en annan vilka strategier läraren tillämpar för att lyckas med skolans demokratiska fostransuppdrag.
Undersökningen baseras på regelbundna observationer och samtal med en lärare under drygt tre år. Genom data insamlat via ljudinspelningar och observationsanteckningar analyseras hur läraren handlar i syfte att undervisa och fostra. Studien har en fenomenologisk ansats.

Projektperiod:  2009-08-17 -
Kontaktperson:  Monika Vinterek
Projektdeltagare:  Monika Vinterek
Finansiärer:  



Elevuppgifter i idrott och hälsa – vad är det tänkt att eleverna ska kunna och vilket kunnande möjliggörs?

Kraven på att lärarna ska kunna tala om och förtydliga det kunnande som eleverna förväntas utveckla och som ska bedömas i undervisningen har ökat de senaste decennierna och som en följd av det växer behovet av att beskriva också det kunnande som är involverat i elevernas handlingar. I ett praktiskt ämne som idrott och hälsa utgör detta en särskild utmaning eftersom praktiskt kunnande inte alltid är så lätt att beskriva. Det här projektet tar sikte på detta praktiska kunnande.
Syftet med studien är att undersöka vilka dimensioner av rörelsekunnande som olika undervisningspraktiker men med samma undervisningsinnehåll, nämligen rörelseprogram till musik, verkar erbjuda elever att utveckla. Ytterligare ett syfte är att undersöka vad som kännetecknar de undervisningspraktiker som skapas genom lärares val av uppgifter, hur kunskapsobjektet konstitueras i olika undervisningspraktiker och hur den enskilda eleven ges möjlighet att ta del av detta kunskapsobjekt. Exempelvis kan man ställa sig frågan vilken slags undervisningspraktik som skapas när uppgiften är att skapa en egen dans till skillnad från en uppgift som går ut på att lära sig en given dans?

Projektperiod:  2017-01-02 -
Kontaktperson:  Gunn Nyberg
Projektdeltagare:  Gunn Nyberg
Finansiärer:  



En särskild skola? – undervisning och lärande i särskolan.

Projektets övergripande syfte är att generera kunskap om de undervisnings- och lärandemiljöer elever mottagna i särskolan möter (både integrerade elever och elever som får sin huvudsakliga undervisning i särskoleklasser) med fokus på elevernas kunskapsutveckling, deras sociala liv i skolan samt deras demokratiska fostran till aktiva medborgare. I projektet används enkätstudie, deltagande observationer och djupintervjuer för att besvara övergripande forskningsfrågor.

Projektperiod:  2016-01-01 - 2019-12-31
Kontaktperson:  Gunilla Lindqvist
Projektdeltagare:  Gunilla Lindqvist, Kerstin Göransson (Karlstads universitet), Claes Nilholm (Uppsala universitet), Nina Klang (Uppsala universitet), Susanne Hansson (Karlstads universitet), Karin Bengtsson (Karlstads universitet)
Finansiärer:  



Felanvändningen av konjunktionen "jaa" bland svenskar som studerar japanska

This study deals with the misuse of the Japanese conjunction “jaa” among Swedish speakers of Japanese. “Jaa” is the colloquial form of “soredewa” or “dewa,” which means “Then” This is uttered in response to the previous statement, implying “if that is the case, …” I have, however, found that the Swedish-speakers of Japanese inappropriately overuse “jaa”, especially beginning sentences with “jaa” when there is no previous statement indicating a “case” to refer to. This phenomenon has been observed in both beginner students and advanced students. From my experience in teaching students from various countries in the United States, this kind of misuse of “jaa” had not been observed. I suspect that the misuse stems from the fact that Swedish speakers use “jaa” as a direct replacement of “så” in Swedish. “Så” in Swedish is used more commonly and freely than “jaa” in Japanese. Collecting tokens in order to determine under what conditions and when Swedes use the Japanese conjunction “jaa” and Swedish conjunction “så” will determine if there is a correlation between the two. If the correlation is indeed found, it will help the Japanese teachers to teach Swedish students more efficiently.

Projektperiod:  2011-01-01 -
Kontaktperson:  Mariya Aida Niendorf
Projektdeltagare:  Mariya Aida Niendorf
Finansiärer:  



Folkskollärare och folkskollärarinnor 1860-1960: en kollektivbiografi

För att förstå den omvandling som präglar dagens skola och lärarkår är ett historiskt perspektiv avgörande. Kunskap om lärarkårernas framväxt och förändrade samhälleliga positioner vidgar förståelsen för utbildningssystemets sociala och politiska villkor. Detta projekt fokuserar en stor lärarkategori – folkskollärarna – i den samhällsomvandling som ledde fram till vår moderna skola. Det finns ingen samlad kollektivbiografisk forskning om folkskollärarna i Sverige därför behövs detta projekt. Inom ramen för projektet studeras hur folkskollärares yrkeskultur historiskt formats i ett lokalt och nationellt perspektiv, genom att kartlägga lärarnas rekrytering och professionalisering, samt hur det pedagogiska arbetet gestaltades och förändrades.

Projektets delstudier analyserar dels folkskollärarnas fostran till pedagoger vid folkskoleseminarierna, dels folkskollärarnas insatser inom de framväxande folkrörelserna, inom missionen, inom politik och kultur. Detta forskningsprojekt kommer att kasta nytt ljus över en yrkeskårs framväxt och successiva professionalisering, inte minst genom utveckling av kultursociologisk metodförnyelse för den sociokulturella kartläggningen men även genom att fokusera på folkskollärarnas insatser i det lokala och nationella samhällslivet.

Ett av de första yrken där kvinnor kunde delta och göra en insats på arbetsmarknaden var folkskollärarens. Det var ett yrke som lockade borgerskapets döttrar och blev en viktig hävstång i den kvinnliga emancipationen redan på 1860-talet. Samtidigt fick böndernas och arbetarnas söner en intellektuell karriärmöjlighet inom det framväxande skolväsendet. Därför riktas särskild uppmärksamhet åt studier av skolans och lärarnas roll i skapandet av en nationell identitet. Projektets breda historiska ansats ger goda möjligheter till fördjupad analys av samspelet mellan lärarkår, kunskapstraditioner och sociopolitisk förändring.

Projektperiod:  2008-12-01 -
Kontaktperson:  Lars Petterson
Projektdeltagare:  Lars Berge, Lars Båtefalk, Urban Claesson, Anna Götlind, Lars Petterson, Peter Reinholdsson
Finansiärer:  



Forskningsprojekt kring Tillgänglighet i Förskola och Skola

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka hur Specialpedagogiska Skolmyndighetens (SPSMs) självvärderingsverktyg kring Tillgänglighet används, organiseras och fungerar praktiskt i förskole-och skolverksamheter i en kommun i regionen.
Ytterligare syftar projektet till att undersöka vilken roll -om någon- som skulle kunna tillskrivas myndighetens värderingsverktyg när det gäller förutsättningar för lärande och delaktighet i lek- och lärmiljön samt förhållningssätt hos skolledning och pedagoger.
Projektet löper under två år och består av två delar – en forskningsdel och en del för processtöd. Projektet är ett samverkansprojekt mellan kommunen, Högskolan Dalarna och SPSM.

Projektperiod:  2015-11-01 - 2017-12-31
Kontaktperson:  Désirée, von Ahlefeld Nisser
Projektdeltagare:  Gunilla Lindqvist, Sara Wolff, Maria Olsson, Sara Irisdotter Aldenmyr
Finansiärer:  



Förskollärares och lärares uppfattning om undervisning och lärande i förskoleklass

Syftet i studien är att undersöka förskoleklasspedagogers uppfattningar om dagens förskoleklass som pedagogisk arena. Eftersom informanterna kommer från två olika yrkesutbildningar, förskollärar- och lärarutbildningen, ingår i syftet att belysa hur dessa traditioner kommer till uttryck i materialet. Utifrån detta traditionsmöte undersöks följande frågor: Hur kommer förskollärares och lärares uppfattning om undervisning och lärande i förskoleklass till uttryck?

Projektperiod:  2015-08-01 - 2018-03-02
Kontaktperson:  Tarja Alatalo
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  



Förskolor som miljöer för barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik

I forskningsprojektet kartläggs olika förskolemiljöer i syfte att öka kunskapen om de möjligheter och begränsningar olika miljöer skapar för barns utveckling och lärande i matematik, naturvetenskap och teknik. Miljö innefattar den fysiska miljön, de material barn har tillgång till, hur rum används och verksamheten organiseras, såväl inomhus som utomhus.
Fokus för undersökningen är i vilken utsträckning den fysiska och pedagogiska miljön ger barn förutsättningar att möta matematik, naturvetenskap och teknik i olika sammanhang, på ett varierat sätt och genom olika uttrycksformer. Variation är ett nyckelbegrepp och syftar både på variation mellan förskolor som miljöer för lärande, och variation inom en förskola som miljö för lärande.
Undersökningen baseras på regelbundna besök och samtal med pedagoger under ca 3 års tid i fyra förskolor på fyra olika orter. Genom data i form av fotografier och ljudinspelade samtal analyseras miljöerna. Studien har en variationsteoretisk ansats.

Projektperiod:  2012-01-01 -
Kontaktperson:  Maria Bjerneby Häll
Projektdeltagare:  Hed Kerstin Larsson
Finansiärer:  Högskolan Dalarna



Idrottslärares kunskap om lärande i rörelse

Syftet med studien är att undersöka publicerad forskning som behandlar teorier om lärande i rörelse samt analysera och kategorisera denna utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.

Projektperiod:  2016-02-01 - 2017-01-31
Kontaktperson:  Gunn Nyberg
Projektdeltagare:  Gunn Nyberg, Dean Barker (Göteborgs universitet), Helene Bergentoft (Göteborgs universitet)
Finansiärer:  Högskolan Dalarna



Insatser för förskollärares ökade professionella ämneskompetens inom kommunikations- och språkutveckling – ämnesteori, praktisk tillämpning och professionella kollaborativa samtal

Det övergripande målet med projektet är att genom kunskapshöjande insatser om barns kommunikations- och språkutveckling stärka förskollärares professionella ämneskompetens och yrkesspråk och därigenom möjligheterna att identifiera och stötta barns tidiga skriftspråkliga lärande. De kunskapshöjande insatserna utgår från ämnesteoretiska föreläsningar och förskollärares praktiska tillämpning av föreläsningsinnehåll (uppdrag). Som ett stöd i att uppnå en stärkt kunskapsbas och ett stärkt yrkesspråk inom området barns kommunikation och språkutveckling, utmanas formerna för förskollärarnas kollegiala och individuella lärande med hjälp av professionella kollaborativa samtal som leds av specialpedagoger och speciallärare (samtalsledare). Ett syfte i studien är att undersöka förskollärarnas erfarenheter från de kunskapshöjande insatserna samt deras tal om erfarenheterna.

Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfrågor formulerats:
• Vilka erfarenheter och uppfattningar om barns kommunikations- och språkutveckling har förskollärare och hur beskriver de sina möjligheter att identifiera och stötta barns tidiga skriftspråkliga lärande i samband med de kunskapshöjande insatserna?
• Med vilken medvetenhet talar förskollärare om barns kommunikations- och språkutveckling?

Projektperiod:  2016-08-01 - 2018-06-30
Kontaktperson:  Tarja Alatalo
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  



Jämförelser av vårt förflutna

”Comparing Our Pasts [COP] är ett internationellt, komparativt pilotprojekt i samarbete med den historiedidaktiska HERMES-gruppen vid University of Newcastle, Australien. Projektet finansieras av the Faculty of Education and Arts Strategic Networking and Pilot Projects Scheme, vid University of Newcastle, Australia och leds av Dr Robert Parkes. Projektet bygger vidare på en undersökning som genomfördes i Australien 2014 Remembering Australia’s Past [RAP] där man undersökte vad blivande historielärare känner till om, förstår av och tycker är viktig kunskap om Australiens förflutna. I projektet har man använt sig av en narrativ forskningsmetodologi utvecklad av professor, Jocelyn Létourneau [Se www.tonhistoireduquebec.ca]. Samma metodologi kommer att användas i fortsättningsprojektet. Blivande historielärare och historielärare från fyra länder Australien, Canada, Nya Zeland och Sverige är tänkt att ingå i studiens undersökningsgrupp. I den svenska delen av projektet medverkar professor Monika Vinterek och Robert Thorp vid Högskolan Dalarna. Thorp är doktorand vid Umeå universitet.

Projektperiod:  2014-12-01 -
Kontaktperson:  Monika Vinterek
Projektdeltagare:  Monika Vinterek, Robert Thorp
Finansiärer:  



Läroplanen, proven och praktiken - vad styr urval av innehåll i undervisningen i svenska?

Projektet avser att undersöka hur lärare i sitt dagliga arbete utformar ämnet svenska utifrån olika bilder av vad som är centralt i ämnena. I svenska utgör, vid sidan av kursplanen, de nationella proven viktiga styrmedel för undervisningens innehåll. Proven ges, från och med våren 2012, inte bara i gymnasiet och årskurs 9, utan också i årskurs 3 och årskurs 6. Vi vill undersöka samspelet mellan kursplan och prov/bedömning eftersom kursplanen och proven inte förmedlar samma bild av ämnet. Kursplanen innehåller ett explicit krav på att eleverna ska utveckla kunskaper i och om språket, medan proven av tradition fokuserar kunskaper i språket. Undervisningen som rör kunskaper om språket, som länge varit hårt trängd också inom lärarutbildningen, riskerar därmed att få lägre prioritet i praktiken än i kursplanens teori. Vi har därför valt att särskilt fokusera på det centrala innehåll i kursplanen som rubriceras Språkbruk, vilket i störst utsträckning hanterar kunskaper om språket. Vi har valt att inrikta oss på årskurserna F-6 eftersom de lägre årskurserna, och i ännu större utsträckning skolans mellanår, är dåligt utforskade i jämförelse med högre årskurser. För skolåren F-6 är också en undervisningssituation där prov och bedömning får stor betydelse ny. De nationella proven innebär alltså en större utmaning i dessa årskurser, och kan förväntas sätta ännu större avtryck.

Projektperiod:  2012-12-01 -
Kontaktperson:  Catharina Nyström Höög
Projektdeltagare:  Patrik Larsson, Antti Ylikiiskilä
Finansiärer:  



Modersmålsundervisning och studiehandledning i grundskolan – undervisningens praktik, villkor och pedagogik

Andelen flerspråkiga elever i grundskolan ökar och 2012 hade var femte elev i grundskolan grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska (Skolverket 2013). Modersmåls-undervisning och studiehandledning är två fenomen som har stor betydelse för skolframgång för flerspråkiga elever. Samtidigt är just dessa fenomen underbeforskade och lärare och skolledare trevar sig fram för att hitta fungerande former för detta. Syftet med projektet är att skapa kunskap om modersmålsundervisning och studiehandledning som pedagogiska praktiker för flerspråkiga och nyanlända elevers skolframgång i svensk grundskola. Studien riktar fokus på i) modersmålslärares och studiehandledares uppdrag och yrkesroll i skolan samt på ii) modersmålsundervisningens och studiehandledningens innehåll. Genom en multidimensionell analys där modersmålsundervisning och studiehandledning studeras ur olika aktörers perspektiv skapas en större förståelse för dessa praktiker i skolan. Studien förväntas generera ny kunskap som kan ligga till grund för att organisera samarbetet med modersmålslärare och studiehandledningen på sätt som främjar eleverna skolframgång.

Projektperiod:  2015-07-01 - 2017-12-31
Kontaktperson:  Åsa Wedin
Projektdeltagare:  Jenny Rosén, Boglárka Straszer, Åsa Wedin
Finansiärer:  Skolforskningsfonden Högskolan Dalarna



Musikalisk interaktion i förskolan

Projektet syfte är att skapa en djupare förståelse för musikens funktion i förskolemiljön när det gäller barns utveckling och lärande. Mer specifikt ämnar projektet bidra till hur förskolornas musikdidaktiska miljöer kan utvecklas. Med utgångspunkt i det som forskningen identifierar som ”kommunikativ musikalitet” ägnar projektet uppmärksamhet åt att nyansera hur musikalisk interaktion kan bidra till en gynnsam utveckling av barns lärande. Genom observationer och intervjuer söker projektet kartlägga förekomsten av planerade och spontana moment samt identifiera kunskaper och kompetenser i den aktuella förskolemiljön. Teorier om barns inlärnings- och pedagogers undervisningsstrategier ligger till bas och uppmärksammar även hur barns receptivitet varierar. De kunskapshöjande faktorerna baseras på seminarier och kollegiala samtal med extern handledning som en grund för att utveckla didaktiska moment. Partnerskolan får i dialog med forskarna reflektera kring musiken som resurs i förskolans pedagogiska planering och konkretisera betydelser av ett forskningsförankrat musikdidaktiskt arbetssätt.

Projektperiod:  2016-08-01 - 2018-12-31
Kontaktperson:  Juvas Marianne Liljas, Jenny Isberg
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  Skolforskningsfonden, PUD, Högskolan Dalarna



Nätsmartehet på schemat - skolans värdegrundsuppdrag i den digitala tidsåldern

Fokus i denna studie är vilka utmaningar och möjligheter som digitaliseringen av skolan och samhället medför för förverkligandet av skolans demokratiuppdrag. Digitaliseringsprocessen av samhälle och skola har varit och är av genomgripande art och inbegriper så gott som de flesta sfärer, eller arenor, där elever och unga människor befinner sig. På en skola i dalargionen pågår sedan tre år tillbaka ett projekt med namnet ”Nätsmarta”. Projektet kan förstås som ett sätt att söka nya former för att realisera skolans demokratiuppdrag utifrån de förändrade livsvillkor som digitaliseringen medfört; projektet är nischad som ett sätt att realisera skolans demokratiuppdrag, där såväl värden (i relation till nätet) behandlas, som implikationerna av konstruerandet av en nätidentitet, som källkritisk hållning, säkerhets- och integritetsfrågor, det senaste inte minst i relation till nätpublicering.
Detta forskningsprojekt, Nätsmarthet på schemat – skolans värdegrundsuppdrag i den digitala tidsåldern, har ett tvådelat syfte. Dels syftar projektet till att bidra med ny kunskap om skolans demokratiuppdrag kopplat till digitalisering och digital kompetens. Dels syftar projektet till att utveckla skolprojektet, ”Nätsmarta,” genom samverkan mellan forskare och olika aktörer i skolan (projektledare, lärare och eventuellt elever). Metodologiskt är studien kvalitativ; klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med lärare och elever genomförs. Dessutom finns inslag av aktionsforskning i det att forskarna tillsammans med lärarna vidareutvecklar skolprojektet Nätsmarta.

Projektperiod:  2015-08-01 - 2018-06-30
Kontaktperson:  Eva Hultin
Projektdeltagare:  Eva Hultin, Sören Högberg
Finansiärer:  Skolforskningsfonden, PUD, Högskolan Dalarna



På jakt efter förmågor i undervisningen i ämnet idrott och hälsa

Syftet är att undersöka elevers uppfattningar om vilka förmågor de får möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. För att skapa en nyanserad bild av hur lärandesituationer kan skapas och hur elever och lärare uppfattar dessa kommer observationer av undervisningssituationer samt intervjuer med lärare och elever att genomföras. Detta pilotprojekt kommer att genomföras i en kommun och kommer att följa det implementeringsarbete av Lgr-11 som kommunen genomför. Detta innebär att samtliga undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa, i den utvalda kommunen, kommer att medverka i projektet. Idrott och hälsa är ett skolämne som enligt forskning visat sig ha ett otydligt lärobjekt och det finns ingen konsensus vad gäller ämnets kärna och dess innehåll (Ekberg, 2009; Redelius, Fagrell & Larsson, 2009 & Larsson et al, 2010). Kursplanen i idrott och hälsa, Lgr 11, lyfter fram fyra ämnesspecifika förmågor som undervisningen i ämnet ska ge eleverna förutsättningar att utveckla. Det är utvecklingen av dessa förmågor som ska genomsyra undervisningen och ligga till grund för uppnåendet av kunskapskraven (Skolverket, 2011). Syftet med studien är också att undersöka idrottslärares uppfattningar om hur det centrala innehållet kan omsättas i undervisning, så att eleverna kan erbjudas möjligheter att använda sig av och utveckla de ämnesspecifika förmågorna samt bli medvetna om och förstå betydelsen av dessa.

Projektperiod:  2011-08-10 -
Kontaktperson:  Jenny Isberg
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  Skolforskningsfonden Högskolan Dalarna



Siljanskolans betydelse för det svenska musikämnets identitet och självförståelse under 1930- 40 och 50-talen

Projektet avser att ringa in den pedagogiska ideologi som bidrog till grundandet av Siljanskolan. Framförallt avser projektet att skapa en förståelse för musikundervisningens plats i detta ideologiska landskap. I fokus står Siljansskolans folkmusikaliska sommarkurser i Tällberg 1934-1948. För att musikkurserna ska kunna förstås som en del i ett större pedagogiskt visionsarbete, kommer musik som meningsbärande inslag i paret Alms reformpedagogiska strävanden att utgöra ett viktigt underlag för tolkning och analys. Syftet är därför inte bara att analysera musikkurserna i sig, utan snarare att bidra till att frågor kring Siljanskolans betydelse för musikämnet i relation till de svensk tyska musikrelationerna under 1930-och 40-talen kan ställas. Genom att studera musikämnets historia kan också, genom ämnets historiskt svaga legitimitet, politisk styrning av skolan studeras.Inom denna tolkningsram kan även erfarenheter av mer övergripande, kollektiva diskurser om utbildningssystemet och dess proveniens synliggöras.

Projektperiod:  2014-08-01 - 2018-12-31
Kontaktperson:  Juvas Marianne Liljas
Projektdeltagare:  
Finansiärer:  Högskolan Dalarna



Speciella yrken? Ett projekt om speicallärares och specialpedagogers utbildning och arbete.

Syftet med studien är att öka vår kunskap om speciallärares och specialpedagogers utbildning och arbete. Projektet involverar forskare från ett flertal lärosäten i Sverige: Högskolan Dalarna, Uppsala Universitet, Mälardalens Högskola, Högskolan i Jönköping och Malmö Högskola. Inom forskningsprojektets ram pågår också ett nordiskt samarbete kring speciallärares/specialpedagogers utbildning och arbete i Finland, Sverige, Norge och Danmark. Tillsammans med forskare vid universitetet i Agder, Norge, genomförs en jämförande studie kring speciallärares/specialpedagogers utbildning och arbete.

Projektet och genererade resultat från projektets studier kommuniceras genom vetenskapliga artiklar, rapporter samt presentationer vid konferenser, både nationellt och internationellt.

Projektperiod:  2012-01-01 -
Kontaktperson:  Gunilla Lindqvist
Projektdeltagare:  Gunilla Lindqvist
Finansiärer:  Vetenskapsrådet



Språkliga resurser och digitala verktyg i grundläggande skriftspråksundervisnign inom sfi

I detta projekt är det övergripandet intresset att utveckla undervisningsformer för utveckling av förmågor att använda skrift hos deltagare inom utbildning i svenska för invandrare (sfi)och kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (grundvux) och då särskilt hos personer som tidigare inte har haft möjlighet att lära sig läsa och skriva alls eller endast på grundläggande nivå innan migrationen till Sverige. Särskilt fokus riktas i projektet mot hur dels digitala verktyg och dels deltagarnas tidigare språkliga erfarenheter används i den grundläggande skriftspråksundervisningen. Fyra typer av data kommer att insamlas inom projektets ram, 1) fältanteckningar från observationer, 2) audio- och videoinspelningar, 3) elev- och lärarintervjuer och 4) artefakter som läromedel, elevtexter och digitalt material.

Projektperiod:  2016-08-01 - 2017-05-31
Kontaktperson:  Åsa Wedin
Projektdeltagare:  Samira Hennius, Jenny Rosén
Finansiärer:  Skolverket



Undervisning av det kalla kriget - minnespraktiker i klassrummet

Undervisning av det kalla kriget - minnespraktiker i klassrummet

Projektperiod:  2013-01-01 -
Kontaktperson:  Monika Vinterek
Projektdeltagare:  Monika Vinterek
Finansiärer:  



Utveckla lärares ledarskap - Skapa framgång i skolvardagen

Syftet med studien är att belysa vilka komponenter/strategier som lärare använder i en fungerande undervisning och huvudfrågan handlar om hur en lärare kan gestalta undervisningen så att eleverna utvecklas positivt i förhållande till skolans mål. En av delfrågorna rör hur en individualiserad undervisning tolkas och levandegörs och en annan vilka strategier läraren tillämpar för att lyckas med skolans demokratiska fostransuppdrag.

Undersökningen baseras på regelbundna observationer och samtal med en lärare under drygt tre år. Genom data insamlat via ljudinspelningar och observationsanteckningar analyseras hur läraren handlar i syfte att undervisa och fostra. Studien har en fenomenologisk ansats.

Projektperiod:  2014-08-01 -
Kontaktperson:  Gunilla Lindqvist
Projektdeltagare:  Gunilla Lindqvist, Monika Vinterek
Finansiärer:  Skolforskningsfonden Högskolan Dalarna


Tidigare projekt inom forskningsområdet