Forskarskolor inom profilen

Forskarskolor är sammanhållna forskarutbildningar i samverkan mellan flera ämnen och mellan flera högskolor och universitet. Profilen Utbildning och Lärande samverkar för närvarande inom två forskarskolor. Här presenteras forskarskolorna och de doktorander som ingår i respektive forskarskola.

Forskarskolan Skolnära  - I och II

Forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser

 

Avslutade forskarskolor

Nationell forskarskola för förskollärare – Utforskande lärprocesser och literacy (ULL)

Nationell forskarskola för lärare – Historiska medier (ForHiM)

 

Forskarskolan Skolnära

Skolnära är en forskarskola med en speciell satsning på forskning i nära anknytning till den verksamhet som pågår i skolan. Denna satsning stöds av Högskolan Dalarna och alla skolhuvudmän som ingår i ett regionalt samarbete inom ramen för Pedagogisk Utvecklingscentrum Dalarna (PUD), vilket är ett gemensamt organ för Högskolan Dalarna och skolhuvudmän i regionen. Skolnära företräds vid Högskolan Dalarna av professor Monika Vinterek.

Nästan alla doktorander inom Skolnära. 

 

Skolnära
(Skolnära I, start 2013)

För närvarande är sju doktorander knutna till Skolnära I. Forskarstudierna bedrivs på 50% av heltid och forskarutbildningen har licentiatexamen som slutmål. Samtliga doktorander är antagna i pedagogiskt arbete och arbetar med forskningsfrågor som har en tydlig förankring i skolans praktik. De har Högskolan Dalarna som sin akademiska hemvist, men läser sina forskarutbildningskurser vid Karlstads universitet. Samtliga doktorander har minst en handledare vid Högskolan Dalarna, och de flesta har också en handledare vid Karlstads universitet. 

Forskarskolan Skolnära
Doktoranderna i forskarskolan Skolnära I. Övre raden från vänster: Steven Hunter Lindqvist, Maria Larsson och Göran Morén. Nedre raden från vänster: Maria Karp, Erika Aho, Karen Stormats och Anna Henriksson Persson.

 

Skolnära: värdegrund, mångfald och religion. (Skolnära II, start 2016)

Den andra omgången Skolnära (Skolnära II) med fem antagna doktorander bedrivs under samma villkor som Skolnära I, men med Umeå universitet, institutionen för Idé- och samhällsstudier som samverkanspartner. Det är också där doktoranderna är antagna till utbildning på forskarnivå i ämnet pedagogiskt arbete. Skolnära II har en mer preciserad inriktning än Skolnära I, med värdegrund, mångfald och religion som samlande tematik. Alla doktorander har en handledare från Umeå universtitet och en från Högskolan Dalarna.  

Doktorander i Skolnära II, från vänster: Therese Friberg, Marie Hysing, Liselott Söder, Carola Gustafsson och Monika Hoffmann


Forskarskolan Teknikburna kunskapsprocesser

Läs mer om forskarskolan här.

 

 

Nationell forskarskola för förskollärare – Utforskande lärprocesser och literacy (ULL)

Utforskande lärprocesser och literacy är en forskarskola för förskollärare som samordnas mellan Stockholms universitet (värdhögskola), Umeå Universitet, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna. Det övergripande syftet med denna forskarskola är att erbjuda en forskarutbildning av hög kvalitet som kan utgöra ett nav för ämnesdidaktisk kunskapsutveckling baserat på förskolans uppdrag och dess bidrag till skolsystemet som helhet.

Moderna barn växer upp i en globaliserad värld där barndomen präglas av mångfald, rörlighet och ny kunskapsproduktion. I denna värld ställs barn inför nya krav och nya teknologier vad gäller literacy i vid bemärkelse: språk, flerspråkighet, läsning, skrivning, digital och matematisk literacy. Forskarskolan fokuserar på hur förskolebarn tar vara på dessa utmaningar, hur de utforskar och skapar mening och hur erbjudanden och olika villkor i den dagliga miljön påverkar barns möjligheter till aktivt lärande och erövrande av språk, matematik och naturvetenskap inom förskolans verksamhet.

Ansvarig för forskarskolan är professor Gunnar Åsén vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet och professor Monika Vinterek är forskarskolans koordinator vid Högskolan Dalarna. Forskarskolan startade i februari 2012 och har 10 licentiander varav tre placerade vid Högskolan Dalarna.

Maria Fredriksson Sjöberg intresserar sig för mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Hon arbetar med en studie som syftar till att undersöka vad i interaktionen mellan barn och pedagog som påverkar ett utforskande hos barnet. Förhoppningen är att synliggöra och på mikronivå studera pedagogiska ageranden som har en positiv effekt på barns utforskande i förskolan.Maria lade fram sin licentiatuppsats vid Högskolan Dalarna i oktober 2014. Läs mer om tillfället här.

Elisabet Lindgren Eneflo studerar arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden är förskolans reviderade läroplan (Lpfö 2010 kap.2.6) som förtydligar uppdraget om systematisk dokumentation och uppföljning. Såväl barns lärande och utveckling som verksamhetens pedagogiska processer ska dokumenteras och analyseras kontinuerligt. Fokus i avhandlingsarbetet är att titta närmare på hur pedagogisk dokumentation används och hur den återspeglar en didaktisk praktik. Elisabeth lade fram sin licentiatuppsats vid Högskolan Dalarna i oktober 2014. Läs mer om tillfället här

Elin Eriksson studerar, med utgångspunkt i det naturvetenskapliga/tekniska materialet NTA, hur förskolebarn utforskar och lär naturvetenskap/teknik. Hon vill även undersöka vilka intentioner som finns med användandet av NTA-materialets när det gäller förskolebarnens lärande samt diskutera eventuella motsättningar mellan barnens eget utforskande och de intentioner/förväntningar som finns knutna till materialet.

Nationell forskarskola för lärare – Historiska medier (ForHiM)

Forskarskolan ForHiM pågick mellan 2012 och 2014 och i samarbete med Umeå universitet (värdlärosäte). Det var en sammanhållen utbildning för verksamma historielärare som bidrog till att skapa en unik forskningsmiljö där de studerande tillsammans utvecklar ny kunskap. Forskarskolan ForHiM var inriktad mot temat Historiska medier. Detta innebär att fokus låg på olika mediers utformning, innehåll och användning. Med historiska medier avses alla typer av medier som används i undervisning och lärande i historia, t.ex. läroböcker, populärhistoriska genrer, skönlitteratur, film och olika slag av digitala medier. Under 2014 försvarades tio licentiatavhandlingar och året efter ytterligare en.

Professor Monika Vinterek var forskarskolans koordinator vid Högskolan Dalarna och fem antagna licentiander är knutna till forskningsprofilen Utbildning och lärande vid Högskolan Dalarna, varifrån de också handleds.

Annie Olsson har arbetat med ett studie var syfte varit att beskriva vilken kunskap lärare på gymnasiet förväntar sig att eleverna skall inhämta via kursens textbok och vilken kunskap de inte förväntas nå den vägen. Studien vill även belysa hur lärarna rent praktiskt förväntar sig att kunskapsinhämtningen skall gå till. Annie lade fram sin licentiatuppsats vid Högskolan Dalarna i juni 2014. Läs mer om tillfället här.

Robert Thorp analyserar hur historiemedvetandebegreppet presenteras och tillämpas i svensk och anglosaxisk historiedidaktisk forskning. Analysen av användandet av begreppet skall utmynna i en syntes av de svenska och anglosaxiska sätten att betrakta historiemedvetande och denna syntetitserade förståelse av begreppet skall sedan tillämpas för att analysera hur historiska medier kan tas i bruk för att utveckla individers historiska kunskaper och historiemedvetanden. Robert lade fram sin licentiatuppsats vid Högskolan Dalarna i juni 2014. Läs mer om tillfället här.

Aleksandra Indzic Dujso utgår från historieförmedlingens viktiga roll i vårt identitetsbyggande och undersöker bilden av nationella minoriteter i historiska medier samt de politiska, kulturella och inte minst pedagogiska villkoren kring denna bild, både historiskt och i nutid. Alexandra lade fram sin licentiatuppsats vid Högskolan Dalarna i juni 2015. Läs mer om tillfället här.

Ulrika Boström har arbetat utifrån syftet att försöka skapa en förståelse för hur gymnasielever omvandlar, förstår och processar kunskap förmedlad genom bilder så som de kommer till användning i historieundervisningen. Ulrika lade fram sin licentiatuppsats vid Högskolan Dalarna i juni 2014. Läs mer om tillfället här.

Cecilia Johansson har arbetat med en studie vars övergripande syfte är att undersöka om webbplatser kan höja kvaliteten på undervisningen och underlätta elevers lärande i historia. Detta görs dels genom att formulera en metod för hur en webbplats kan användas som ett lärandeverktyg i historia. Dels undersöks om ett aktivt arbete med en gemensam webbplats kan stödja utvecklandet av en historisk literacy hos grundskolelever. Cecilia lade fram sin licentiatuppsats vid Högskolan Dalarna i juni 2014. Läs mer om tillfället här.

För mer information om forskarskolan, se: Forskarskolans hemsida